Flera förlag är rejält nervösa efter att Storytel levererat royaltyredovisning för andra kvartalet. Det innebar nämligen att ersättningen per lyssnad bok var nere under 18 kr. Mer än en halvering på fyra år.
– Hittills har den sjunkande royaltynivån kompenserats av att Storytel fått fler kunder och därmed har vi haft fler lyssningar så att ersättningen ändå ökat för varje år. Men nu börjar royaltyn nå en kritisk nivå, säger en förlagschef till Boktugg.
Vi har pratat med ett halvdussin förlag av varierande storlek och alla bekräftar att royaltynivån har sjunkit för Q2 jämfört med Q1 i år. Vi har genom flera källor också lyckats få en bild av hur royaltyn förändrats de senaste fem åren.
Stödprenumeration. Boktugg Mini (från 10,42 kr/mån) ger tillgång till vissa premiumartiklar.
Royaltyn baseras på nettoförsäljningen där man redan dragit av kostnader för betalningsavgifter och försäljningskostnader samt eventuella rabatter. Det här sistnämnda har upprört en del författare eftersom det i praktiken skulle innebära att provabonnenter (nya kunder kan prova tjänsten fritt i 14 dagar) då inte genererar någon royalty alls till den bok som kunden lyssnar på när det är gratis.
Storytels VD Jonas Tellander utvecklar i en separat artikel sina tankar och resonemang bakom den revenue share-modell som de valt att arbeta med.
Först ska sägas att alla förlag inte har identiska avtal eftersom Storytel har förändrat innehållet i sina avtal genom åren och dessutom har vissa förlag i kraft av sin storlek vid vissa tillfällen kunnat förhandla fram bättre avtal. Men för de allra flesta verkar det numera vara 50 procent av royaltyn till förlaget som gäller.
Inget av förlagen vill heller uttala sig officiellt, några med hänvisning till att de för diskussioner eller tänker göra det med Storytel under hösten. Vilket man kan förstå, ingen vill föra en förhandling med en journalist som mellanhand. Däremot tycker alla att det är bra att vi skriver om det för att det ska bli en diskussion kring ersättningsnivåerna i streamingtjänsterna innan det är för sent.
Mellan 2014 och 2018 har Storytel gått från 64 500 (Q1 2014) till 305 100 (Q1 2018) abonnenter i Sverige. Det är alltså helt andra summor totalt som utbetalas i royalty. Som jämförelse kan man titta på att Storytel 2012 betalade ut 17 Mkr till de förlag som var anslutna till tjänsten. Tre år tidigare var summan 2 Mkr. Idag finns det enskilda förlag som tjänar mer pengar än så på streaming. Jonas Tellander skriver att man 2018 kommer att betala ut 350 Mkr till förlagen.
Men för den som tittar på utvecklingen av royaltynivån så är det lite deprimerande. Alltså den faktiska ersättningen för varje lyssnad och/eller läst ljudbok.
Den totala royaltyn toppade just första kvartalet 2014 då den uppgick till hela 82,13 kr varav förlagen då fick 45–50 procent. Men sedan dess har användningen av tjänsten ökat i takt med att utbudet blivit större. Utgivningen av ljudböcker har ökat rejält på senare år. Till stor del tack vare att förlagen då kunde kalkylera med ett par tusen lyssningar à 30-40 kr.
Men efter att royaltynivån sjönk kraftigt under 2015 och 2016 och sedan har sjunkit ytterligare något under 2017 och nu även i början av 2018, så har kalkylen förändrats. Så här har den totala royaltyn utvecklats: Q2-2014: 76,96 kr, Q2-2015: 59,00 kr, Q2-2016: 40,56 kr, Q2-2017: 40,13 kr, Q2-2018: 35,64 kr. Förlagen får alltså i de flesta fallen hälften (50 procent) av dessa belopp per lyssnad/läst bok.
– Någonstans finns ju en brytpunkt för när det blir allt svårare att få lönsamhet i en titel. Även om det blivit billigare att producera ljudböcker så är det ändå en investering som görs, säger en förläggare.
Förr talade man om budgetar på uppåt 100 tkr för en ljudboksproduktion, idag är det betydligt lägre. Men låt säga att ett förlag investerar 50 tkr i produktion och en någorlunda känd inläsare. Ofta får författaren 20-50 procent av royaltyn.
– Plötsligt kanske du måste ha 3000-3500 lyssningar för att nå breakeven på en titel. Det är långt ifrån alla som når den nivån, säger förläggaren.
En förlagschef menar att smärtgränsen egentligen är passerad, att ersättningen borde ligga på åtminstone 25 kr per lyssnad bok och egentligen ännu högre på nyare titlar.
– Nu ger det högre ersättning vid elektroniska bibliotekslån av ljudbok eller e-bok än från Storytel. Och då är biblioteket gratis för läsarna, konstaterar en annan mindre förläggare.
Det är ingen tvekan om att konsumenterna älskar prenumerationsmodellen och att lyssna på så mycket böcker de vill för en fast månadskostnad. Förlagen gillar att det blivit så stort och att det nu finns en modern marknad för ljudböcker. Men de älskar inte den nivå som royaltyn nu har sjunkit till.
Fotnot: De övriga streamingtjänsterna Bookbeat, Nextory och Bokus Play använder inte revenue share-modellen utan betalar en fastställd ersättning per bok. Enligt Boktuggs källor betalar BookBeat 40 kr/lyssning för nyare titlar (6 månader), 30 kr för titlar som är 6-18 månader gamla och 20 kr för titlar som kom ut för mer än 18 månader sedan.
Nextory betalar f-pris för nyare eböcker (6 månader) minus 20 procent och därefter 30 kr/läsning. På ljudböcker fast pris på 40 kr. Bokus Play har valt en annan modell då endast en titel ingår varje månad för de 89 kr man betalar för den billigaste tjänsten, men de har även en all-you-can-read-variant för 160 kr/mån. Bokus betalar förlagen 40 kr för nyheter, 25 kr för titlar som är 6-12 månader och slutligen 20 kr för titlar äldre än 12 månader. Även här får vi lägga in en brasklapp om att inte alla förlag har identiska avtal.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
