Linda Altrov Berg, chef och litterär agent på Norstedts Agency, skriver i sitt Sommartugg om den gemensamma nämnaren för alla i bokbranschen och berättar om sitt jobb som agent. Dessutom konstaterar hon vilka trender som är starkast på den internationella bokbranschen just nu.
Inget nytt under solen
Text: Linda Altrov Berg
Stödprenumeration. Boktugg Mini (från 10,42 kr/mån) ger tillgång till vissa premiumartiklar.
Vad är den gemensamma nämnaren för alla i bokbranschen? Vad är det som gör att vi älskar vårt jobb som förläggare, redaktör, projektledare, produktionsansvarig, agent? Förutom att vi har det gemensamt att vi – med några få undantag – har sökt oss hit för att vi inte kan tänka oss något bättre än att än en gång få försvinna i en bra historia, falla pladask för en protagonist, skratta och gråta åt karaktärer som alla dessa fantastiska författare får oss att tro att vi känner eller minns; vi låter oss ledas hit och dit i vindlande berättelser, läser om död, stympning, hat och hot, älskar kärlek, njuter av att få reda på sanningen om än det ena än det andra.
Alltså bortsett från allt det underbara tror jag att minsta gemensamma nämnare för oss är att vi när en gemensam dröm: vi vill inte missa chansen att vara delaktig i nästa litterära storverk, nästa debut som alla kommer att tala om, nästa omistliga läsning, nästa måste-läsning. Vi lever av och för den där känslan. Vi skapar evigt nya sanningar om den.
Mitt jobb som agent går ut på matchmaking och drömtydning. Jag ska navigera mellan drömmar och realitet och se till att alla hittar sin nya partner. Helst ska det vara ett varaktigt förhållande också. Inte bara en fling. Författaren ska veta att hen har fått den bästa förläggaren i låt oss säga Tyskland, England, Danmark eller Italien. Förläggaren ska veta att författaren jag representerar är exakt så underbar som jag säger och lovar.
I detta nu sitter agenter och förläggare runt om i världen och planerar och bokar ett antal dagar i september och oktober enligt en 30-minutersprincip, exakt så långa är de flesta möten vi bokar på mässorna i Göteborg och Frankfurt i höst. Dessförinnan åker jag på förlagsbesök till Milano och till München, där kan jag kosta på mig en timme per förläggare!
Och alla dessa möten, alla dessa samtal, bara för att maximera antalet förläggare som ska få höra mina pitchar, mina introduktioner av spännande författarskap i vardande eller redan etablerade dylika. I planeringen inför mässan gäller det som agent att ha listat ut och förstått vad för bok som den enskilde förläggaren letar efter just nu. Kanske ser drömboken inte ut som den gjorde under förra årets Frankfurtmässa.
Och så är det det där med fingret: de flesta förläggare har exakt samma finger uppe i luften och går med näsan åt exakt samma håll. Det går att förstå vad det är som kommer att efterfrågas. Sedan ett par mässor tillbaka – jo, vi räknar nog så – är det fackböcker som är det nya svarta. Ge mig en fackbok som ur ett nytt perspektiv finurligt och smart förklarar och reder ut allt ifrån hur ett specifikt organ i kroppen fungerar till hur du ska lära dig att bemästra en broderiteknik för att fokusera bättre. Ge mig en bok som introducerar nationstypiska fenomen eller generaliserande teorier om vilka människotyper du omges av och den ska finna sina förläggare i världen.
Nyss avlidne amerikanska superförläggaren Peter Mayer bad mig i Frankfurt för dryga tio år sen om att sluta envisas med att presentera nya romaner för honom. Han bad mig uttryckligen om en bok om vulkaner. Jo, precis det ville han ha en bok om. Alla dagar i veckan, sa han, skulle han köpa, översätta och ge ut en sådan bok. Det var då. För hundra år sen.
Härom veckan kom jag att lyssna på Ekots Söndagsreportage från 1980. Jarl Alfredius var på bokmässan i Frankfurt och intervjuade förläggare och agenter och jag utbrast i: ”Inget är nytt, allt har redan hänt!” Förläggare och agenter ondgör sig över bästsäljarismen och att branschen överproducerar böcker, man manar till försiktighet. Det sägs dock vara en lugn mässa efter de hysteriska summor som utbetalats för rättigheter under 70-talet. Det sägs att alla verkar vara ute efter böcker om exakt samma ämnen och tada (trumvirvel): Det är fackböcker som säljer bäst; en bok om kungligheter har på idéstadiet sålts till ett flertal länder av en svensk förläggare, Lennart Nilssons bok Ett barn blir till har sålts för ett rekordbelopp till Amerika (jo, de säger Amerika, inte USA). Författarna måste vara promotable sägs det. Och jo, det var svårt att sälja skönlitteratur.
Alltså: inget nytt under solen. I alla fall inte om vi jämför den internationella bokbranschen 1980 och 2018. Men drömmen lever!
Trevlig sommar, önskar hon med Sveriges roligaste jobb!
Om gästbloggaren
Linda Altrov Berg är litterär agent och chef på Norstedts Agency. Innan hon började jobba på Riddarholmen 2000 jobbade hon i många år på Wettergrens i hemstaden Göteborg, och på Pocket Shop.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
