Sommartuggare 2018: Nene Ormes

Nene Ormes, författare och bokhandlare på Science fiction-bokhandeln, skriver om vad som är så speciellt med läsande nördar och hur det i sin tur påverkar bokbranschen och de som säljer och producerar fantastiklitteratur.

Nördens långa minne

Text: Nene Ormes

När jag pratar om mitt jobb i SF-bokhandeln får jag ofta frågan vad det är som skiljer den från en ”vanlig” bokhandel. Det går förstås att svara allt möjligt på det, och olika personer är nog ute efter olika saker när de frågar. Men som både författare och bokhandlare finns det en speciell grej som gör en nördig specialistbokhandel mest annorlunda – det är nördarnas långa minne och stora personliga engagemang.

En vanlig bok har en livslängd på mellan tre och sex månader. Det är tiden då boken får press, pratas om och skyltas upp i bokhandeln, följt av tiden då den får plats på hyllorna innan det är dags för returerna.

Som läsare tycker jag att sex månader är rätt kort (för att inte tala om tre månader!) som författare tycker jag att det är ännu kortare och som SF-bokhandlare och nörd är det förfärande kort.

När nördar letar böcker gör de det oftast på grund av att de har hört en annan nörd prata om dem. Jag har alltid själv varit passionerad kring mitt läsande och varit passionerat förtjust i (eller avskytt) vissa böcker. Att hitta någon annan som gillade samma bok eller serie av böcker som jag och som också tänkt kring dem och letat efter mer av samma var som att hitta en vän jag inte visste att jag saknat.

När jag sen började jobba med böckerna jag älskade var det den sortens läsare jag träffade mest och det tog mig ett tag att fatta att inte alla läsare är som vi nördar. Det är inte vanligt att börja prata ingående om böcker med främmande personer bland hyllorna i bokhandeln, det är inte heller vanligt att byta minnen av en älskad ungdomsbok med personalen i kassan, och det är inte alls samma känsla av samförstånd och alla kan prata med alla när jag är på bokmässan som när jag är på en fantastikkongress.

Jag är medveten om att det faktum att vi är en specialistbokhandel är en fördel för oss. Det går bra för specialistbokhandlare överlag, just för att de samlar expertisen under samma tak som produkten och det finns en chans att fråga om böckerna. Att få veta precis varför just den här boken är en lämplig efterträdare till den en nyss läst, det är inte något som ”andra har också köpt”-rutorna på internethandeln kan svara på. Att vi är just bokhandlare och inte andra recensenter på till exempel goodreads gör ju också att vi verkligen vill para ihop rätt läsare med rätt bok ännu hellre än att missionera för vår allra senaste bokkärlek. (Missförstå mig rätt här, ifall någon frågar ”har du något nytt att rekommendera” så öppnas dammluckorna för den sidan av vår egen läsning.)

Men just att vi är en specialistbokhandel gör också att vi förväntas ha äldre verk som är stilbildande för genren, för alla är nybörjare en gång och somliga saker vill en bara läsa. Jag tror att det är en av våra styrkor, men det är ju inte utan att det sätter press på hyllcentimetrarna så vi har de flesta böckerna i ensamma exemplar med ryggen ut.

Det här med att nördar gärna tar tips av varandra och att boktips sprids långsamt men stadigt har jag märkt av som författare också. Att jobba i en bokhandel som säljer min genre, där jag kan se vad folk gillar och köper och höra dem prata om sina köp har gett mig en oväntad insyn i hur det talas om mina böcker. De säljer fortfarande stadigt men långsamt och det pratas fortfarande om dem, trots att det gått så många år. Jag är fast övertygad om att det här skulle kunna vara sant för många andra böcker och genrer också, om det inte var så att bokhjulet snurrade så snabbt.

De krassa ekonomiska aspekterna av att ha en bokhandel, fylla den med böcker som är eftertraktade och som säljer och sen rea ut eller skicka tillbaka resterna är lika för alla. Jag tror inte att vi gör det bättre än någon annan. Jag tror däremot att våra läsare är lite bättre än andra genrers läsare på att leta rätt på böcker i den fysiska bokhandeln och då hjälpa till med att hålla det hela rullande.

Det här med att nördar har långt minne har också visat sig nu i sommar när flera av mina gamla favoriter kommit i nytryck. Jag kan inte tänka mig annat än att det måste vara trycket av läsare som längtar och frågar efter dem som gör att de fått en ny upplaga.

Två av Inger Edelfeldts böcker har kommit tillbaka till hyllorna. Missne och Robin handlar om en tjej som förirrar sig ut i älvornas del av skogen och stöter på skogsväsendet Missne. I Juliane och jag är det två tjejer som utforskar vänskap och magi. Båda böckerna har huvudpersoner som vacklar på barngränsen och helst vill ha barnets fria fantasi kvar. Jag älskade dem då och är mycket glad att de nu finns igen (se där, lite bokmissionerande när jag ändå hade chansen).

Engagemanget i fantastikböcker och de litterära världar de öppnar syns i den utgivningen och i mycket (väldigt mycket!) annan kultur just nu. Det är något som nördarna har tagit med sig, att visa sin glädje över fantastiken på alla möjliga sätt. Det syns i filmerna som görs, i konsten som skapas, i kongresserna som hålls över hela världen där fantastikens alla skrymslen och vrår, alla troper och teman, diskuteras och analyseras i timmar. Det är också en entusiasm som bärs öppet i form av cosplay vid varje möjligt tillfälle (ni missade väl inte den politiska kommentaren i form av tjänarinnor från Margaret Atwoods Tjänarinnas berättelse på Bokmässan?).

Den fria fantasin och möjligheterna att tänka sig andra världar gör mig också hoppfull. Det bådar gott för fantastiken, för bokbranschen och faktiskt känner jag att det bådar gott för världen. För till skillnad från hur det oftast används, som nedsättande om nördar och deras litteratursmak, är inte verklighetsflykt något fult för mig. Det betyder att du genom din läsning tagit en paus från den värld vi har och kan se hur en annan värld är möjlig. Att andra sätt att vara och tänka är möjliga. Det har visats att läsning övar upp empati, och när läsare kan känna med något så främmande som de varelser vi hittar i fantastiken är inte andra människor så avlägsna längre.

Om gästbloggaren

Nene Ormes är författare, bokhandlare och läser för barn- och ungdomsutskottet i Kulturrådet. Hennes två romaner Udda verklighet och Särskild finns att få tag på i SF-bokhandeln. När hon inte håller reda på hyllorna i butiken skapar hon reda hos andra och kommer att hålla en kurs i Konsten att rensa på Folkuniversitetet i Malmö i höst. Hennes försök att hålla bokhyllorna hemma lagom fulla kan följas på instagram @lindorm.