Dags att göra Nobelpriset mer trovärdigt – dela det med översättarna

Börshuset i Stockholm. Foto: Fotolia

Kritiken mot Den Nya Akademien sätter fingret på en svaghet i Nobelpriset. Dela bara ut priset till författarna översatta till svenska så ökar trovärdigheten för Svenska Akademien. Låt dessutom översättaren få del av prissumman.

Den Nya Akademien bildades våren 2018 för att dela ut ett internationellt litteraturpris till hösten istället för Nobelpriset som skjuts upp till 2019. Nu har den första etappen av prisförfarandet slutförts och en lista på 47 kandidater är presenterad som Boktugg berättade förra veckan.

Kritiken lät inte vänta på sig. Både i kommentarer på Facebook när vi la upp nyheten och på dagstidningarnas kultursidor där hela initiativet avfärdas som ett jippo. En återkommande kritik är förstås den stora mängden svenska författare på listan och givetvis en övervikt av amerikaner och västeuropéer.

Men det här får mig att tänka på hur flera utländska medier kritiserade Nobelpriset när det stormade i våras. Framför allt en del brittiska kritiker menade att det var helt absurt att juryn (Svenska Akademien) försökte jämföra författarskap från hela världen med varandra och basera det på böcker skrivna på språk som ingen i juryn behärskade.

Det har varit ett stående skämt bland bokhandlare och läsare när Nobelpriset presenteras. Kommer det att finnas någonting utgivet på svenska av denne författare? Ofta är det så även om de inte finns i tryck vilket utlöser febril aktivitet på förlagen. Ibland blir det nästan absurt som med Bob Dylan.

Nu är ju inte Nobelpriset till för att hjälpa bokbranschen att sälja fler böcker utan för att stötta författarskap.

I sitt testamente, daterat Paris den 27 november 1895, angav Alfred Nobel litteratur som ett av de fem områden som Nobelpriset skulle delas mellan, jämte tre naturvetenskapliga pris och ett fredspris. Han fastslog att litteraturpriset ska tilldelas en författare som “under det förlupne året hafva gjort menskligheten den största nytta” genom att skriva “det utmärktaste i idealisk rigtning”, och det var Nobels “uttryckliga vilja att vid prisutdelningarne intet afseende fästes vid någon slags nationalitetstillhörighet sålunda att den värdigaste erhåller priset, antingen han är Skandinav eller ej”. (Wikipedia)

Sedan dess har Akademien tolkat och omtolkat testamentet. Sedan länge belönas inte ett enskilt verk utan hela författarskapet.

Men frågan är om det inte är dags för Svenska Akademien att tänka om. Att faktiskt återgå till Nobels ursprungliga vilja att belöna det gångna årets insatser. Dessutom är det på sin plats att göra en tydlig avgränsning om vilka böcker som faktiskt är aktuella för priset.

Det borde vara ett krav att boken finns utgiven på svenska. Man kan då tycka att det vore att utesluta ännu fler författare eftersom översatt litteratur inte får samma utrymme som svenska författare och de böcker som översätts till stor del kommer från anglosaxiska och europeiska länder. Men tänk om Nobelpriset istället kunde stimulera utgivningen av översatt litteratur?

Tänk om en del av prissumman faktiskt tillföll den svenska översättaren? Faktum är att Nobelpriset kan delas mellan två, men inte fler, författare. År 1970, fastställdes en policy som innebär att båda kandidaterna var för sig måste anses vara värdiga pristagare och att det måste finnas någon samhörighet mellan författarskapen som berättigar ett delat pris. Efter det delade Nobelpriset till Eyvind Johnson och Harry Martinson 1974 har det aldrig hänt att priset delats mellan två kandidater, enligt Wikipedia.

Så inget hindrar väl då att en svensk översättare får del av priset? Prissumman var förra året 9 miljoner kronor. Det vore väl rimligt att översättaren fick en miljon eller två?

Och vill man verkligen stimulera det översatta och behålla den internationella prägeln kanske Nobelpriset bara ska delas ut till böcker som inte är skrivna på svenska av svenska författare, utan enbart översatt litteratur?

Eftersom Svenska Akademien har tagit en kollektiv time out under 2018 finns det tillfälle för dem att reflektera inte bara över sina interna strider och värderingar utan även tolkningen av Nobels vilja med litteraturpriset.

Fotnot: Tycker du det låter märkligt att begränsa sig till enbart böcker översatta till svenska? Det brittiska Man Booker International Prize utdelas vartannat år sedan 2005 till författare vars böcker finns utgivna på engelska, oavsett nationalitet. Från 2016 utdelas priset årligen för ett enskilt verk som är översatt till engelska. Prissumman är på 60 000 pund och delas mellan författaren och översättaren.

Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!

Sölve Dahlgren

Sölve Dahlgren

Sölve Dahlgren är journalist sedan 30 år tillbaka och författare till mer än tio böcker. VD och chefredaktör för Boktugg.

solve@boktugg.se

Gör som ...

… och alla våra andra sponsorer som stöttar oss ekonomiskt. Vill ditt företag bli sponsor? Kontakta sales@boktugg.se för mer information. Privatpersoner och mindre företag som vill bidra swishar valfritt belopp till 123-483 18 71 (klicka här för QR-kod) eller med andra betalmedel.

Sten Velander med en ny humoristisk spänningsroman

Henry har accepterat att tiden som bårhusansvarig är över. Rastlösheten är påtaglig och han är redo för nya utmaningar i livet. Att hantera döda känns som en trygghet och då är valet av sysselsättning självklart.

Följ med på Alexanders arbetsresa

Detta är en ljudbok där Alexander berättar om sin kamp för att försöka komma in på arbetsmarknaden och hur ålderdomliga normer i kombination med nya arbetssätt skapar fällor för honom