Sommartuggare 2018: Thomas Grundberg

Thomas Grundberg, översättare. Foto: Privat

Översättaren Thomas Grundberg delar med sig av ett delikat översättarproblem: att översätta ett klassiskt citat på rätt sätt. Ibland kan efterforskningen vara både tidsödande och leda till helt oväntade resultat. Och förresten, kan ni er Dante? Är det varmt eller kallt i hans Inferno?

Om citat och de neutrala

Text: Thomas Grundberg

The hottest places in hell are reserved for those who in a period of moral crisis maintain their neutrality. – Dante

Det händer att författare inleder böcker eller kapitel med citat, ofta av någon känd kollega, för att ange tonen för boken eller kapitlet. Som översättare har jag råkat ut för en och annan engelskspråkig författare med förkärlek för den sortens citat, och varje gång svär översättaren en liten tyst inombordsramsa. Det innebär nämligen att han får börja med att leta upp en mer eller mindre auktoritativ översättning av citatet och först om en sådan saknas göra en egen.

Men varför då krångla till det? Varför inte översätta citatet direkt? Dantecitatet ovan är inte direkt svår engelska; vem som helst med grundskolekunskaper skulle kunna göra begriplig svenska av det. Jo, här är problemet att Dante inte skrev på engelska utan på italienskt folkspråk, och ju längre bort från originalet, ju fler led emellan, desto mer blir det som viskleken. Den översättare som tagit sig an originaltexten har en helt annan överblick och behärskar i bästa fall inte bara språket utan tar också hänsyn till historiska och kulturella faktorer som avgör tolkningen. Och det är aldrig fel att kunna belägga citatet, att hitta en något mer exakt källangivelse än »Dante«.

Bland de vanligaste och minst problematiska citaten är sådana som ingår i världslitteraturen. Här drabbas översättaren snarare av embarras de richesse inför det smörgåsbord av utmärkta översättningar som han måste välja mellan. Ett citat av en författare som Dante borde därför inte vara något jätteproblem, tänker översättaren då, eftersom en snabbkoll i nationalbibliografin Libris visar att sjutton översättare på något sätt har sysselsatt sig med den berömde florentinarens främsta verk.

Efter att ha sökt igenom Inferno, första delen av Den gudomliga komedin i Ingvar Björkesons översättning, utan att hitta ett spår av de neutrala, vände jag mig till romanisten och tidigare språkexperten i Sydsvenskan, Bo Bergman, som jag visste hade gjort vad han själv kallar en »undersättning« av Komedin, det vill säga en ordagrann, orimmad översättning, som i sin tur var en bearbetning och avslutning av den bortgångne professor Ingemar Boströms ofullbordade översättning.

Bergman svarade med vändande mejl:

Jo män, i Inferno 3:35 ff. hittar du de neutrala, de som aldrig tagit ställning, som varken sagt bu eller bä, de ljumma. De dväljs i den främre förgården till Helvetet. Frans G. Bengtsson inleder sin essä »Att vara neutral« (i Folk som sjöng) med just en anspelning på Dantes beskrivning av dessa kräk. Det är förstås fel det där med »The hottest places in hell«. De värsta skurkarna befinner sig ju längst ner i kylan, fastfrusna i ett isträsk: Satan, Judas med flera.

… och jag gav mig själv en känga i baken eftersom Dantes helvete inte alls lever upp till den vanliga föreställningen om ett varmt ställe, utan är som en tratt där det blir kallare ju längre ner man kommer. Det visste jag mycket väl för en herrans massa år sedan när mitt yngre och duktigare jag skrev uppsats i litteraturvetenskap och använde en dikt av Reidar Ekner för att belysa resonemanget på ungefär samma sätt som min författare använt sig av Dante. I Ekners dikt står Lucifer på huvudet fastfrusen allra längst ner, så det enda som sticker upp är de två benen och sedan vänder hela dikten på sig 180 grader och passerar så att säga genom tratten och dyker upp i en annan och renare värld bland ishavets sälar som frustar froströk …

Helvetet är en ganska förvirrande plats, men nu fick det i alla fall rätt temperatur och de neutrala var upphittade. Frans G. Bengtsson, som 1940 hade anledning att fundera över neutralitet medan finska vinterkriget rasade som värst, får här ordet:

Det första Dante får se, när han genom Helvetets port nått in till dess främre förgård, är en mängd skepnader som jämrande springa runt med en fana framför sig, stungna av getingar, och som på förfrågan befinnas vara de tidigaste anhängarna av neutralitetsprincipen. »Dessa«, förklarar den vägvisande Vergilius, »äro de själar som levat utan ond gärning och utan god; och bland dem äro de änglar av sorglig art, som varken reste sig mot Gud eller stodo honom bi, utan sutto för sig själva. Himlen drev ut dem för att inte förorenas av deras ljumhet; Helvetets djup vill inte taga emot dem, på det att inte dess invånare må förhäva sig mot dessa … Nog om dem: betrakta dem och gå vidare«: Non ragioniam dilor, ma guarda e passa.

»Och jag förstod«, tillägger skalden för egen del, »att detta var det ömkliga följe som är förhatligt både för Gud och hans fiender.«

Men varifrån kom då citatet? På nätet fanns några varianter som tillskrevs så olika figurer som Edmund Burke och John F. Kennedy. Min författare berättade att hon fått det från Holocaust Museum i Washington som sålde t-tröjor och vykort med citatet.

Självklart var jag tvungen att skicka en fråga till United States Holocaust Memorial Museum. Boken skulle snart gå i tryck, och svaret dröjde men kom i sista stund. Den fantastiska bibliotekarien, en weekend reference librarian, hade hittat det fullständiga citatet:

Dante once said that the hottest places in hell are reserved for those who in a period of moral crisis maintain their neutrality.

President John F. Kennedy, yttrande i Bonn, Västtyskland, i samband med underskrift av stiftelseurkunden vid grundandet av den tyska fredskåren, 24 juni 1963. – Public Papers of the President of the United States: John F. Kennedy, 1963, p. 503.

Problemet löst och citatet i hamn. Det var alltså en amerikansk presidents något luddiga hågkomst av sin Dante – för övrigt två dagar innan han höll ett tal med ett annat, mer känt citat: »Ich bin ein Berliner«. Men det är en annan historia.

Dante har sagt att de hetaste platserna i helvetet är vikta åt dem som förblir neutrala i tider av moralisk kris. – John F. Kennedy

Om gästbloggaren

Thomas Grundberg är översättare från engelska, danska, tyska och norska. Mest lästa är förmodligen hans översättningar av barnböckerna i Jeff Kinneys humorserie Dagbok för alla mina fans. Thomas är sedan 2012 ordförande i Skånes Författarsällskap och är bosatt i Lund.

Nyfiken på nya boksläpp? Kolla in aktuella nya böcker!

info@boktugg.se

Gör som ...

… och alla våra andra sponsorer som stöttar oss ekonomiskt. Vill ditt företag bli sponsor? Kontakta sales@boktugg.se för mer information. Privatpersoner och mindre företag som vill bidra swishar valfritt belopp till 123-483 18 71 (klicka här för QR-kod) eller med andra betalmedel.

Lucas Lund deckardebuterar med ”Morden på Park Lane”

”Morden på Park Lane” är en berättelse som riktar sig främst till dig som gillar spänning och mordgåtor, här i brittisk miljö.

Den förmögne Angus MacFergus bor i ett stort hus i centrala London tillsammans med sin syster,