2018 delas Redaktörspriset ut för 25:e året i rad. Juryordförande Stefan Skog ser flera anledningar till att hylla yrkesgruppen:
– Utan redaktörer stannar Boksverige, bokstavligen!
Redaktörer är en av bokbranschens grundpelare, men trots det står de sällan i centrum och många utanför branschen känner knappt till deras existens. Till skillnad från andra som medverkar i ett bokprojekt, som exempelvis översättare eller formgivare, så skrivs redaktörens namn sällan ut i boken. Men många är de författare och förläggare som är evigt tacksamma för sin redaktör (”Redaktören har alltid rätt”, för att citera Stephen King).
Stödprenumeration. Boktugg Mini (från 10,42 kr/mån) ger tillgång till vissa premiumartiklar.
– Redaktörspriset instiftades år 1994 för att främja och synliggöra (den osynliga) redaktörens insatser när det gäller bearbetning av olika texter — och inte minst för att uppmärksamma personer inom yrket som gjort något som förtjänar att uppmärksammas. I fjol var det Susanne Bardell Carlbring på Gothia Fortbildning som ser till att kvalificerade facktexter blir begripliga för blivande mammor, till exempel, berättar Stefan Skog, juryordförande för Redaktörspriset.
Det är branschföreningen Förlagsklubben som står bakom priset och delar ut det till en ”förlagsredaktör som i sitt arbete har varit särskilt uppskattad både av författare och arbetskamrater”. För att en redaktör ska kunna nomineras ska hen ha arbetat med böcker som är utgivna av förlag som är medlemmar i Svenska Förläggareföreningen (som Förlagsklubben är knuten till).
Varje år skickar juryn ut begäran eller förfrågningar hos alla förlag som de känner till och annonserar även efter kandidater via Facebook och Förläggareföreningens nyhetsbrev. När de fått in alla kandidater, vilket brukar vara mellan 8 och 12 kvalificerade, så går de igenom dem och jämför med vad som kommit in tidigare år. Några nominerade återkommer år från år och juryn försöker också att ”återaktivera” tidigare ansökningar.
Vilka kriterier utgår ni ifrån?
– Framför allt ska redaktören ha åstadkommit något som givit avtryck och som går lite utanför det förväntade. Men det finns formella kriterier, som dock är ganska givna.
I år fyller Redaktörspriset 25 år. Hur firar ni det?
– Jag önskar vi kunde fira det med pompa och ståt men tyvärr har vi inte budget för det, säger Stefan. 25-årsstämplen blir den extra ”kryddan” i årets firande, och så Eva-Maria Westberg som fick priset för första gången, 1994, kommer att vara på plats — det är stort!
Stefan Skog är själv förläggare (idag på Nona förlag, tidigare på Norstedts) och har varit länge i branschen. Han bekräftar att redaktörernas insats inte uppmärksammas särskilt ofta.
– Jag har själv ingen direkt erfarenhet av redaktörsyrket, men allra största respekt för den yrkeskunskap som redaktörerna besitter. Utan dem stannar Boksverige, bokstavligen! Redaktören har en nyckelroll i samspelet med författare och förlag. Det vittnar inte minst alla de författare som genom åren bidrar med hyllningar till sina redaktörer när det är dags för Redaktörspriset.
Priset är öppet både för redaktörer som är anställda på ett förlag och de som frilansar, och enligt Stefan är det allt fler redaktörer som arbetar på frilansbasis idag.
– Jag jobbar bara med frilansare, och det måste bero på att förlagshusens ”inhouseredaktioner” har krympt. Fast det är klart att en och annan säkert föredrar det fria frilanslivet också, vad vet jag?
Formgivare har nästan uteslutande flyttats ut från förlagen till att anlitas på frilans. Tror du att den trenden kommer att bli lika tydlig vad gäller redaktörer?
– Det tror jag. Vi går ju generellt mot en ”rörligare” arbetsmarknad och det tror jag även gäller redaktörer — och andra i branschen med.
Redaktörspriset delas ut den 17 maj på Förlagsklubbens årsmöte.
Juryn består i år av Stefan Skog, ordförande; Bertil Wahlström representant för Understödsfonden; Anja Eriksson, Opal/Förlagsklubben; Johanna Haegerström, Albert Bonniers Förlag; Esbjörn Knutsson, Akademibokhandeln, Sofia Brattselius Thunfors, Piratförlaget, Elnaz Baghlanian, Atlas Förlag samt Anders Bergman, Natur och Kultur.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
