En fortsatt förskjutning mot ehandel och en oförändrad omsättning. Det visar Akademibokhandeln (inkl Bokus) i delårsrapporten för första kvartalet 2018. Boktugg analyserar.
– Under kvartalet fortsatte onlinekanalen och de digitala formaten att växa på bokmarknaden på bekostnad av övriga kanaler. Omsättningen ökade marginellt från föregående år med en förskjutning mot e-handel, skriver Akademibokhandelns nya vd Maria Edsman i delårsrapporten.
Den 17 februari 2017 bildades bolaget Akademibokhandeln Holding AB och i mars samma år förvärvade bolaget koncernen Akademibokhandelsgruppen AB. Årets första kvartalsrapport redogör därför för den finansiella utvecklingen under kvartalet januari – mars 2018, vilken jämförs med föregående år från tidpunkten då bolaget bildades och förvärvade verksamheten i Akademibokhandelsgruppen, det vill säga den 17 februari till 31 mars 2017.
Möt författarna som är mästare på Cliffhangers – i Boktugg Spänning!
Men för att kunna få en bättre bild av utvecklingen redovisas även proforma-utvecklingen jämfört med samma period föregående år. För kvartalet uppgick nettoomsättningen för koncernen till 436,5 Mkr (435,4 Mkr). Rörelseresultatet efter av- och nedskrivningar uppgick till -11,3 Mkr (-11,2 Mkr). Resultat efter skatt uppgick till -16,3 Mkr och kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 111,7 Mkr för det första kvartalet.
– Förskjutningen mot e-handeln påverkade marginalen, vilket kompenserades av lägre omkostnader varför resultatet för första kvartalet sammantaget var i nivå med föregående år, skriver Maria Edsman i rapporten.
Under kvartalet amorterade bolaget 25 Mkr på företagsobligationen till en premie om 750 tkr.
Den 22 mars lanserades den nya tjänsten Bokus Play. Bolaget gick därmed in på den växande streaming-marknaden för ljudböcker med vad de själva kallar ”ett flexibelt, prisvärt och enkelt abonnemang för alla som lyssnar på ljudböcker”.
Det som blir verkligt intressant är förstås hur denna lansering kommer att påverka resultatet under resten av året.
Hur gick det då för Akademibokhandelns ägare Volati som även de lämnade en kvartalsrapport? Jo:
– Nettoomsättningen ökade med 82 procent till 1 355 Mkr (744)
– Rörelseresultat före nedskrivningar och avskrivningar av förvärvade övervärden (EBITA) ökade med 27 procent till 51 Mkr (40)
– Organiska EBITA-tillväxten uppgick till 9 procent
– Resultat efter skatt minskade med 36 procent till 18 Mkr (28)
– Vi är nöjda med utvecklingen under det första kvartalet och det är glädjande att vi kan redovisa en stark omsättningsökning och en god organisk EBITA-tillväxt om 9 procent trots en extra snöig vinter i södra Sverige och en påskhelg som inföll i mars, vilket haft en viss negativ påverkan på verksamheterna i affärsområdena Handel och Konsument. Det första kvartalet är generellt Volatis svagaste vad gäller kassaflöde och resultat, vilket accentuerats med nuvarande sammansättning av verksamheter, skriver Volatis vd Mårten Andersson i kvartalsrapporten.
Kommer butiksdöden till Akademibokhandeln?
Akademibokhandeln står inför samma utmaning som alla andra stora detaljhandelskedjor – ehandel tar en allt större del och för vissa köpcentrum väntar nedläggning och förvandling till kontor eller bostäder. Med andra ord kan vi vänta oss fler nedläggningar eller flytt till mindre lokaler de kommande åren.
Ett intressant strategival framöver blir givetvis hur tätt man ska integrera Akademibokhandeln, Bokus och Bokus Play. I mina ögon är det givet att butikerna ska bli en försäljningkanal för streamingtjänsten. Det är en konkurrensfördel jämfört med de andra att kunna hjälpa teknikovana kunder att komma igång och att förklara och visa.
Nu har Akademibokhandeln kört igång sin egen ehandel där de säljer böcker till butikspris på nätet. Kommer det att visa sig vara en fungerande strategi eller är det oundvikligt att alla böcker måste ha samma pris i butik som de har på nätet? Det är ytterst få branscher som lyckas försvara högre pris i butik. Detta samtidigt som marginalen på böcker redan är väldigt låg ur ett detaljhandelsperspektiv. Vilket i sin tur innebär att det ofta är en bättre affär att sälja andra varor än böcker där marginalen kan vara 2-3 gånger högre.
En potentiell väg framåt är att man låter öppna fysiska butiker under varumärket Bokus som konkurrerar med Adlibris dito (!) genom att sälja till nätpriser och placera dessa butiker på andra platser. Dessa skulle då givetvis även hårdsälja abonnemang på Bokus Play. Men varför lägga ner den energin när man redan har över 100 butiker runtom i landet?
Döp om butiker från Akademibokhandeln till Bokus?
Därför bör styrelsen fråga sig ifall koncernen i ett längre perspektiv tjänar på att behålla varumärket Akademibokhandeln eller om det vore bättre att döpa om samtliga butiker till Bokus. Alternativt, vilket är en spännande möjlighet, låta franchisebutikerna återfå sina klassiska namn och tona ner Bokus-varumärket till en logga i dörren och främst dra nytta av stordriftsfördelarna i IT-system, inköp och logistik.
Hittills har strategin varit att stöpa om alla butiker så att de invändigt blir allt mer identiska. Det är framgångsrikt i många andra branscher, inte minst snabbmatskedjorna där kunderna då alltid vet vad de kan förvänta sig och snabbt kan hitta i butikerna och på menyerna. Sortimentet styrs centralt och de lokala avvikelserna är extremt få.
Men är det givet att det är rätt strategi för en bokhandel? Eller är det bättre att spela på det lokala och låta en bokhandel, som i vissa fall funnits i mer än hundra år, få behålla det starka lokala varumärket i skyltfönstret? Och att låta butikscheferna återfå större möjligheter till ett större lokalt sortiment?
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
