SKL vill pressa priserna på utlåning av eböcker i ny upphandling

Just nu genomför SKL en upphandling kring utlåning av e-litteratur. Men den öppnar inte för konkurrens. Axiell Media är den enda svenska aktör som kan lämna anbud. Flera förlag är kritiska till de låga prisnivåer som Axiell Media erbjudit i sitt nya bibliotekspaket.

Den svenska marknaden för utlåning av eböcker och digitala ljudböcker via biblioteken har tyvärr utvecklats till ett monopol efter att Axiell Media köpt Elib och därefter lagt ner Atingo.

SKL genomför nu en upphandling (E-litteratur 2017) som presenteras så här på SKL Kommentus hemsida:

“Den digitala utvecklingen av boken ställer krav på kommun-, skol- och sjukhusbibliotek att tillhandahålla e-litteratur till sina låntagare. Upphandlingen omfattar digital litteratur där biblioteken väljer, precis som för tryckta böcker, vilken litteratur man vill köpa in.”

“Upphandlingen syftar till att skapa ett ramavtal för vilken avropsberättigade offentliga beställare kan avropa och tillgodose sitt behov av e-litteratur till bibliotek. Biblioteken har till uppdrag att erbjuda ett brett utbud av titlar, upphandlingen syftar därmed till att skapa en ökad tillgång till e-litteratur för låntagare. E-litteraturen ska vara tillgänglig på ett likvärdigt sätt för alla bibliotek oavsett vilken systemlösning de väljer som bibliotekslösning”, skriver SKL vidare.

Anbud ska vara inne den 1 maj och i juni hoppas de ha ett färdigt ramavtal. Första avtalsåret beräknas vara värt 5 Mkr per år, upp till 20 Mkr för fyra år ifall avtalet förlängs.

Bibliotek och förlag är överens om att eboken är ett fantastiskt format ur ett läsar- och distributionsperspektiv. Miljövänlig och kostnadseffektiv.

Men på den sistnämnda punkten så delar sig plötsligt uppfattningen om vad som är kostnadseffektivt och vad som är ett rimligt pris för att låna ut en ebok. En gång i tiden gjordes en undersökning av vad det kostar att låna ut en pappersbok när man tog hänsyn till inköpspris och hantering. Det kostade i snitt 40 kr per utlåning. Därför bestämdes att eböcker skulle kosta 20 kr att låna ut, varav förlagen fick hälften och distributören Elib tog andra hälften.

När marknaden för eböcker växte så sänktes Elibs avgift och förlagen kunde välja att sänka priset eller behålla en större del av kakan. När sedan konkurrenten Atingo lanserades bidrog det till lägre distributionskostnader. När sedan Axiell köpte Elib så lades Atingo ner och sedan dess har vi i praktiken haft en monopolsituation. Sedan dess har flera förlag också justerat upp sina priser eller jobbat med karenstid för att inte störa försäljningen i nätbokhandel.

Axiell Media tar idag ut en anslutningsavgift på 1 495 kr från nya förlag som vill få tillgång till alla återförsäljarkanaler och bibliotek. Därefter är det kostnadsfritt att ladda upp färdiga eboksfiler. Det innebär dock inte att böckerna syns i Bokinfos databas, som Boktugg tidigare berättat. Förlagen sätter själva priser på sina böcker i de olika försäljningskanalerna, och Axiell Media tar ut en distributionsavgift per sålt/utlånat exemplar. Distributionsavgiften skiljer sig mellan kanalerna, men är exempelvis 10 procent av F-priset till återförsäljare och 20 procent av bibliotekspriset, med ett minimum på 2 kr och ett maximum på 15 kr, enligt Axiell Medias hemsida.

I Sverige är accessmodellen vanligast, där biblioteket betalar per utlånat exemplar och där flera låntagare kan låna boken samtidigt. Internationellt är licensmodellen den vanligaste och innebär att biblioteket köper en licens för en viss bok som sedan endast kan lånas av en låntagare åt gången, precis som med fysiska böcker.

Idag när den digitala marknaden har mognat och samtidigt omformats rejält i och med streamingtjänsternas intåg så tycker biblioteken att det är för dyrt att låna ut eböcker eftersom en populär bok kan lånas av hundra personer samtidigt med accessmodellen och förlagen tycker att det är alldeles för billigt. Även nätbokhandlare och streamingtjänster ansluter sig till den sistnämnda synen (även om de säkert skulle vilja ha lika låga priser).

När nu SKL genomför en upphandling är syftet tydligt – att sänka priset och göra det enklare för biblioteken att kontrollera sina kostnader. Så har uppenbarligen även Axiell Media (fd Elib) tolkat direktiven eftersom de skickat ut ett avtalsförslag till förlagen där de med kort varsel ska tacka ja till en helt ny ersättningsmodell som innebär betydligt lägre priser för titlar som är äldre än 3 månader respektive 24 månader. Alltså för de allra flesta eböcker som lånas ut på bibliotek.

Prisstrukturen bygger på att en ny bok (max 3 månader) ger en ersättning på 17,19 kr (facklitteratur), 15,33 kr (barnlitteratur) respektive 18,56 kr (skönlitteratur). Men den ersättningen sjunker sedan med 15–28 procent redan efter tre månader och ytterligare två år efter bokens utgivningsdatum.

Axiell Media vill inte kommentera prisnivåer och andra villkor i avtalet eftersom de befinner sig mitt uppe i upphandlingsprocessen.

– Vi för en öppen dialog med förlagen och vi upplever en bred förståelse att det från bibliotekens perspektiv kan finnas intresse att avropa från ett upphandlat avtal, säger Jenny Söderqvist, marknadschef på Axiell Media.

Det finns däremot gott om förlag som har synpunkter på prisnivåerna som föreslagits av Axiell Media i det nya avtalsförslaget.

– Vi tycker att ersättningen är alldeles för låg och har valt att tacka nej, säger Kristoffer Lind på Lind & Co, ett förlag som ligger i framkant med digital försäljning.

Flera mindre förlag, bland annat egenutgivare, säger till Boktugg att de inte vågar tacka nej. Bibliotekslån står fortfarande för den största delen av de digitala intäkterna för många titlar.

– Säkert 80 procent av mina intäkter på eböcker kommer från biblioteken. Även om det är dåligt betalt så är det bättre än inget. Jag vågar inte tacka nej till det nya avtalsförslaget även om jag tycker det är fel att sänka priset, säger en förläggare som vill vara anonym.

Bonniers kommer inte att erbjuda alla titlar

Ett annat bolag som satsar hårt på digitala böcker är Bonnierförlagen. Så här resonerar de kring upplägget i ramavtalet:

– Vi har ju idag ett system med differentierad prissättning mot biblioteken, förlagen sätter alltså olika priser på olika böcker utifrån en mängd faktorer; hur gammal boken är, hur lång den är, genre och så vidare. I prissättningen tar vi förstås även hänsyn till vår totalaffär och försöker optimera balansen mellan biblioteksutlåning och kommersiella kanaler, så att vi kan ha en sund digital bokmarknad där kommersiella kanaler kan samexistera med biblioteken, säger Jeanette Löfgren, marknads- och försäljningschef digitala böcker på Bonnierförlagen.

– Den nuvarande modellen med differentierade priser ger bra flexibilitet och kan spegla de olika faktorer som bör vägas in i prissättningen. Därför jobbar vi hellre med differentierade priser än fasta prisgrupper (som i ramavtalet), säger Jeanette och fortsätter:

– I det nya ramavtalet kommer vi lägga in de böcker som redan är prissatta på eller under de nivåer som är fasta och bestämda i ramavtalet, övriga böcker kommer vi fortsätta erbjuda biblioteken i access- och licensmodell precis som tidigare.

Ytterligare ett förlag med stor digital försäljning idag är Word Audio Publishing International, WAPI, som inte minst har en stor ljudbokskatalog. VD Mattias Lundgren är kritisk till hur biblioteksmarknaden ser ut idag och menar att det knappast blir bättre med den nya modell som föreslås.

– Jag är ingen stor fan av monopol och inte heller monopolsituationen som Elib har, och just vad gäller utlånen är ju helt absurt att det inte finns några alternativ. Det finns mycket som är knasigt runt de digitala biblioteken, säger Mattias Lundgren.

– Dessutom borde alla titlar finnas tillgängliga överallt. Ett problem är att de digitala biblioteken är som en nameless ghoul – det finns ingen att kontakta och ingen att sälja in titlar till. Jag har varit i kontakt med Axiell om detta ett flertal gånger, men utan att komma vidare.

Han tycker det är synd att inte SKL använder upphandlingen för att skapa en mer öppen plattform som gör det möjligt för förlagen att låna ut eböcker.

“Anbudsgivaren ska tillgängliggöra hela sitt utbud av e-litteratur för avropande beställare. Utbudet ska omfatta minst 13.000 titlar och ha bred och variationsrikedom. Beställarna ska ha möjlighet att selektera bort titlar som de inte önskar erbjuda sina låntagare”, skriver SKL i upphandlingens underlag. Med dessa krav är det svårt att se att någon annan aktör än Axiell Media skulle kunna vinna eller ens delta i upphandlingen. Det finns naturligtvis utländska aktörer som Overdrive – men de har i dagsläget inte samma utbud av svenska titlar.

I förslaget som Axiell Media skickat ut och som Boktugg tagit del av så ska titlar som är äldre än 24 månader vara rejält mycket billigare att låna ut. En ny skönlitterär titel ska ge förlaget 18,56 kr i ersättning. Redan tre månader efter utgivning sjunker det till 13,31 kr per utlån och efter 24 månader sänks det till 10,20 kr. Just synen på äldre titlar tycker flera förlag är märklig, inte minst facklitteratur kan vara storsäljare flera år efter utgivning. I det nya systemet skulle den alltså bli billigare att låna ut.

– Vi gör ingen skillnad på back- och frontlist. Det är inte relevant i den digitala världen, säger Mattias Lundgren.

Streamingtjänster vs bibliotekstjänster

Så vad händer nu? Boktugg har sökt SKL för en kommentar till hur de tänkte när de utformade upphandlingen men har inte fått några svar därifrån. Vad som är väldigt uppenbart är att de helt glömt bort leverantörerna av böcker – förlagen – när de diskuterade en framtidssäker modell för utlåning av eböcker.

Ur ett kommersiellt perspektiv så är det uppenbart att utlåning av en digital bok inte kan ge sämre ersättning till förlaget än en läsning/lyssning via streamingtjänsterna. Och där vet vi att både förlag och författare har klagat tydligt när ersättningen sjunkit ner mot 20 kr på Storytel. Där känns det som att flera förlag kommer att göra vad de kan för att höja ersättningsnivåerna.

Så nöten som behöver knäckas är fortfarande: Hur ska biblioteken ha råd att låna ut eböcker till alla som vill, men utan att det förstör den kommersiella marknaden? Den som vill vara lite elak kan säga att eboksmarknaden redan i viss mån är förstörd av att biblioteken har varit duktigare på att visa fördelarna med eböcker för sina kunder än vad nätbokhandlarna har varit. Plus det faktum att politikernas oförmåga att sänka eboksmomsen från 25 till 6 procent har gjort att digitala böcker är onödigt dyra.

Återstår då att gå över till licensmodellen – men det skulle dra med sig andra konsekvenser för aktörerna på marknaden och säkerligen kritik mot biblioteken kring vilka titlar som inte köpts in.

När bokköpare blir låntagare

Eboksutlåningen är på väg att bli elefanten i rummet eller en tickande bomb. Jag pratar med en bekant som idag nästan bara läser eböcker.

– Det är fantastiskt smidigt. Jag köper nästan inga eböcker idag, bara om de inte finns att låna. Men varje månad så slår mitt bibliotek i utlåningstaket någon gång mellan den 20:e och 25:e i månaden. Då har de förbrukat sin budget och alla får vänta till den förste.

Hen tillägger:

– Dessutom har jag berättat för säkert tjugo vänner vid det här laget och mer än hälften av dem har följt mitt exempel och börjat låna eböcker.

Någonstans här finns alltså utmaningen. Vi vill alla ha levande bibliotek, vi vill att alla ska kunna låna och läsa böcker. Det är bra för samhället att även den som inte har råd att köpa böcker har möjlighet att låna dem fritt på biblioteket.

Men vad händer om bibliotekets tjänst blir så bra och så enkel att den är bättre än Storytel, Nextory eller någon annan streamingtjänst? Vad händer när alla svenskar inser att de kan läsa och lyssna gratis istället för att betala 169 kr i månaden? Vad händer när de inser att de har tillgång till ett bibliotek med alla svenska titlar utan att behöva köpa de digitala böckerna och ladda ner hos nätbokhandlarna?

Om den ersättning förlagen (och i slutändan författarna) då får inte bara är lägre än hos streamingtjänster och nätbokhandlare – då är det inte Storytels revenue share eller Adlibris önskan om sänkta fpriser på digitala ljudböcker som är den stora stygga vargen.

Staten skulle förstås kunna tillföra pengar och betala kalaset. Anslå några hundra miljoner eller en eboksmiljard för att biblioteken fritt ska kunna låna ut böcker utan budgettak och galna upphandlingar. Men det riskerar då samtidigt verkligen att slå sönder den kommersiella marknaden.

Idag bromsas detta av bibliotekens egna önskemål om att kunna styra utbudet på samma sätt som man tidigare gjort vid inköp av böcker. Frågan är om det är rimligt i framtiden. Borde inte alla kunna låna vilka böcker de vill även i digitalt format? I så fall borde även upphovsmännen få rimligt betalt för det.

Det som blir väldigt tydligt är i alla fall att SKL:s upphandling av ramavtal för e-litteratur är ett stolpskott i sin nuvarande utformning.