En ny författarförening i Norge med lösare medlemskriterier strävar efter bredare fördelning av litterära stipendier bland norska författare.
Det var i ett upprop i norska Aftenposten 2017 som författarna Jan Ove Ekeberg, Helle Stensbak och Eystein Hanssen efterfrågade en författarförening som är öppen för alla. Flera författare skrev under och det nya Forfatterforbundet instiftades i slutet av januari i år, med Ekeberg som företrädare. Förbundet har nu upp emot 300 medlemmar, berättar Jan Ove Ekberg för Klassekampen.no.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
Den traditionella föreningen för författare i Norge, Den norske forfatterforening (DNF), gör sitt urval av medlemmar baserat på kvalitet. Det nya Forfatterforbundet är mer liberala i sina medlemskriterier och är öppen för medlemmar ”som har publicerat ett skönlitterärt verk och som driver skönlitterär verksamhet i Norge”. Även författare som ännu inte är utgivna men som arbetar på ett verk kan bli aspirantmedlemmar.
Med sina 650 medlemmar är DNF fortfarande störst, men på knappt tre månader har Forfatterforbundet knutit till sig 30 procent av Norges författarkår. Om den nya föreningen baserat på detta skulle hävda sin bidragsandel av bibliotekvederlaget (den norska varianten av biblioteksersättning som dock inte går direkt till författarna utan distribueras av olika organisationer med syftet att skapa mer litteratur, huvudsakligen i form av sökbara stipendier) skulle de kunna kräva 7 av de 24 miljoner som i dagsläget tilldelas DNF. Ett krav som också kommer att ställas, enligt Ekeberg.
DNF förvaltar i nuläget en stor del av bibliotekvederlaget och hittills har deras egna medlemmar haft en större chans att få beviljat sina stipendieansökningar, skriver Klassekampen. Det är framförallt detta som Författarförbundet vill ändra på.
– Det viktigaste för oss nu är att komma fram till kakfatet och att skaffa oss en plats vid bordet när medlen ska fördelas, säger Ekeberg till Klassekampen, och menar att det också finns en önskan från Kulturdepartementet att förändra dagens rutiner vad gäller fördelningen av konstnärliga och litterära stipendier.
Men för att komma in i stipendiekommittén måste Forfatterforbundet ansöka hos Kulturdepartementet, och det kan leda till att föreningen måste skärpa medlemskraven – just det som man var emot från början. Därför diskuterar förbundet nu nya medlemskrav, bland annat att egenutgivna författare måste kunna bevisa att deras verk är bearbetat av en ”självständig redaktör med nödvändig kompetens och erfarenhet”.
– Vi är en öppen förening som tar in medlemmar oavsett genre, men de kompensationsmedel vi kämpar om efterfrågar representativitet. Om vi ska representera skönlitterära författare måste det ställas en professionskrav, säger Jan Ove Ekeberg, som dock tillägger att om det hade varit upp till honom hade de inte haft några medlemskriterier.
Ska de få lov att förmedla stipendier måste de dock kunna försäkra sig om att de som söker verkligen är författare.
– Vi skulle också kunna göra som den svenska författarföreningen, som läser de verk som inte är utgivna på ett förlag. Inte för att kvalitetsbedöma, utan för att försäkra sig om att det är skönlitteratur. Men det är ett stort jobb.
DNF beslutade i sin tur på sin kongress i mars att tillsätta en kommitté som ska utreda och värdera föreningens medlemskriterier. Om kriterierna ändras kan det på sikt komma att göra den nya föreningen överflödig, men än så länge ser Jan Ove Ekeberg att Forfatterforbundet har en funktion att fylla, framför allt vad gäller fördelningen av stipendiepengar men även inom andra frågor som rättighetsfrågor, teknologisk utveckling och litteraturpolitik.
Norges kulturminister Trine Skei Grande (V) välkomnar Forfatterforbundet och menar att de många medlemmarna på kort tid tyder på att förbundet fyller ett behov, men att hon får återkomma kring hur staten ska förhålla sig till förbundet när det gäller fördelningen av stipendiepengar.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
