Ett pressmeddelande i veckan hade rubriken ”Bokfabriken: Polisen fruktar nazistattack mot bokmässan”. Det handlade om en kriminalroman. Jakob Nilsson på Bokfabriken berättar hur de tänker kring PR för sina böcker.
Boktugg får mängder av pressmeddelanden från förlag kring nya böcker, och en hel del pressmeddelanden från andra organisationer. Precis som andra redaktioner ska vi snabbt avgöra ifall det finns ett nyhetsvärde och om det finns en vinkel som tillför något nytt för våra läsare.
Vi ser både bra och dåliga pressmeddelanden. Faktum är att vi för en tid sedan skrev en guide till hur du lyckas med din pressrelease.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
I veckan var det i alla fall en rubrik på ett pressmeddelande som fångade vår uppmärksamhet: ”Polisen fruktar nazistattack mot bokmässan”. När vi väl öppnat och läst blev det tydligt att det handlade om en kriminalroman, Ondskans ansikte av Mats Ahlstedt.
Så frågan är förstås – hur hårt får man vinkla ett pressmeddelande? Förlaget bakom pressmeddelandet är Bokfabriken och vi undrade förstås hur reaktionerna varit från journalister.
– Jag har inte fått några negativa reaktioner – de jobbar ju på samma sätt själva. Som jag ser det är inte pressmeddelandet hårdvinklat – bara rubriken. Och så arbetar alla textbaserade medier: från magasin till dagspress till kvällspress. Även eter- och tv-media med hur gäster eller inslag presenteras av programledare eller vad som står i nederkant av bild. Liksom de som arbetar med annonser och reklam, säger Jakob Nilsson som jobbar med PR på Bokfabriken.
– Det handlar om att nå en ”se hit”-effekt. Sedan har man själv kontroll över budskapet. Det tycker jag ofta missas hos folk som blir irriterade på exempelvis kvällstidningarnas rubriker. Även om de kan vara hårdvinklade kan det vara en jättebra informativ artikel under den. Så har det alltid funkat, det är inget nytt. Löpsedlarna var den första click bait-journalistiken.
Han är sedan några år tillbaka Malmöbaserad frilansjournalist. Dessförinnan arbetade han som reporter och kulturredaktör på Blekinge Läns Tidning samt reporter på Aftonbladet.
– Eftersom jag också har en masterexamen i litteraturvetenskap har jag sneglat mot bokbranschen som en perfekt skärningspunkt för mina kompetenser. På Bokfabriken började jag ta frilansuppdrag som korrekturläsare och även för pressarbete 2016. Och då vi trivdes med varandra ledde det ena till det andra, säger Jakob Nilsson.
Han har med andra ord jobbat ”på båda sidor” och vet hur journalister resonerar. För en del författare – och förläggare – är det ibland frustrerande att journalister inte alltid fokuserar på boken när de väl vill intervjua en författare. Den här artikeln är ju ett bra exempel.
– Jag skulle säga att det är lite besläktat med frågan om rubrik på pressmeddelande. Ofta är det främst i rubrik och ingress som det vinklas på författaren eller något personligt – sedan kan det handla hur mycket som helst om boken i brödtexten. Här är det tidningarna själva som vill nå ovan nämnda ”se hit”-effekt. Det kan man tycka vad man vill om, att själva litteraturen skyms av författaren och så vidare, men det är så det funkar. Och kan man leva med det kan boken lyftas fram på ett utmärkt sätt några rader under rubriken.
En del menar att det är enklare att få uppmärksamhet för författare till fackböcker än skönlitteratur.
– Min upplevelse är att det inte skiljer sig särskilt mycket åt. För fackböcker gäller det att försöka koppla fakta och saker som hänt i verkligheten till ett aktuellt nyhetsläge. För skönlitteratur gäller egentligen detsamma – fiktiva skildringar kan vara minst lika berörande och säga lika mycket om en viss fråga, säger Jakob.
Där är just boken som initierade pressmeddelandet ett exempel. Längre ner kan man läsa ”Allt ställs på sin spets när Idas dotter Fanny kidnappas av förskolans vikarie. Det visar sig att han är medlem i en nynazistisk organisation. I hans bostad hittar Ella en kalender med datumet 29 september inringat. Polisen fruktar att nynazisterna planerar ett attentat mot Bokmässan. Har kidnappningen av Fanny något med attentatet att göra?”. Ondskans ansikte är den tredje delen i Mats Ahlstedts serie om profileraren Ella Werner vid Göteborgspolisen.
Jobbar ni något med att coacha era författare inför intervjuer?
– Ja. Många är gamla i gemet redan och känner sig säkra, men de som önskar hjälper vi så klart med förberedelser. Det är en enorm fördel att jobba på ett ungt och nytänkande förlag som Bokfabriken med nära kontakt med författarna när det kommer till att få så många som möjligt att upptäcka våra böcker. Vilket är vad allt vårt PR-arbete i slutändan handlar om, säger Jakob Nilsson.
Stödprenumeration. Boktugg Mini (från 10,42 kr/mån) ger tillgång till vissa premiumartiklar.
