Ska jämställdhet, mångfald och hbtq prioriteras framför kvalitet och genrebredd? Hur litteraturstödet fördelas väcker upphov till kritik bland förlagen.
Under året 2016 delades runt 35 miljoner kronor ut i statligt litteraturstöd, ett stöd som är ovärderligt för många mindre förlag. Kulturrådet ansvarar för fördelningen men är i sin tur styrda av kulturpolitiken.
Stödprenumeration. Boktugg Mini (från 10,42 kr/mån) ger tillgång till vissa premiumartiklar.
Svenska Dagbladet skriver nu om hur flera förläggare är kritiska mot hur litteraturstödet fördelas. Kulturrådets uppdrag är enligt de själva ”att driva på frågor om jämställdhet, hbtq, mångfald och tillgänglighet”, vilket avspeglas i statistiken över de titlar som tilldelas litteraturstöd såväl som de andra kulturella företeelser som får stöd av Kulturrådet.
Kritiken från förlagen handlar om hur direktiven kan bidra till att styra innehållet i litteraturen. Kristoffer Lind från Lind & Co menar att direktiven låter bra, men att det i praktiken innebär att ”pengar slussas till böcker, verksamheter och utställningar som har kodorden feminism, jämställdhet, hbtq och minoriteter”.
– Det har blivit viktigare att ha genusbredd än hög kvalitet, säger han till Svenska Dagbladet och fortsätter: Tittar man på vilka som fått stöd över hela året hittar man många böcker om genus, jämställdhet och olika minoriteter och det är väl inte så konstigt när man tydligt anger att sådana titlar ska prioriteras.
David Stansvik på Nya Doxa är av en liknande åsikt:
– Om alla ger ut böcker om mångfald istället för andra böcker, då blir ju mångfalden mindre! Litteraturstödet bör vara neutralt från ämnesområden.
Pelle Andersson från Ordfront, ett förlag som får mellan 1 och 1,5 Mkr i litteraturstöd varje år, säger till Svenska Dagbladet att han är för yttrandefrihet men inte yttrandestyrning:
– Det finns massor av saker vi eller politikerna vill motverka, men det blir bisarrt om staten ska bekämpa exempelvis klimathotet med litteraturen.
Efter #metoo-rörelsen fick Kulturrådet även i uppgift att “betona frågan om sexuella trakasserier när stöd delas ut”, i samband med att kulturminister Alice Bah Kuhnke i december lyfte förslaget att sexuella trakasserier ska vara en fråga för all kulturverksamhet.
– Det är klart att man ska jobba mot sexuella trakasserier men jag fattar inte varför det ska avspegla hur vi får litteraturstöd, säger Pelle Andersson på Ordfront.
Kulturrådets generaldirektör Staffan Forssell håller dock inte med förlagen och menar att direktiven är tydliga i att kulturen ska vara tillgänglig för alla och att det inte handlar om någon form av styrning. Tvärtom står det formulerat att Kulturrådet inte ska ägna sig åt politisk styrning av innehållet i litteraturen.
Frågan var gränsen går för styrning kan givetvis diskuteras, men det är svårt att se hur den litterära bredden inte kommer att påverkas om allt fler förlag anpassar sin utgivning så att den ska passa in i litteraturstödets ramar.
Läs hela artikeln från Svenska Dagbladet här.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
