Kerstin Olsson är nytillsatt projektledare vid Kungliga Biblioteket för att leda satsningen som ska höja bibliotekens digitala kunskaper till de bästa.
Tidigare chefen för Regionbiblioteket Östergötland Kerstin Olsson har anställts som projektledare av Kungliga biblioteket för att under en treårsperiod utveckla satsningen Digitalt först med användaren i fokus. Projektets mål är att ge landets folkbibliotekarier högre kompetens inom det digitala för att i förlängningen kunna bistå biblioteksbesökarna med bättre hjälp på området. För att finansiera verksamheten har regeringen avsatt 25 miljoner kronor årligen under tidsperioden.
Möt författarna som är mästare på Cliffhangers – i Boktugg Spänning!
– De senaste åren har biblioteken i allt större utsträckning själva efterfrågat digital fortbildning eftersom det finns ett stort behov av det och bibliotekens egna budgetar idag inte räcker till, säger Kerstin. Sedan har regeringen bestämt att man ska satsa hårt på det digitala nu och göra Sverige bäst i världen på digital kompetens. Biblioteken finns mitt i samhället och folkbibliotekarierna måste vara utbildade för att kunna hjälpa människor på rätt sätt.
Kategorin ”digitalt” består av flera delar och biblioteken behöver kunna möta besökarna inom alla dessa. För att skapa tillgänglighet till samtliga krävs medvetenhet och kunskap både om vad som finns och hur det används. Kerstin menar att vår världsbild idag skapas av media som till stor del konsumeras digitalt och det förändrar vårt sätt att betrakta tingen. Människor behöver därför arbeta upp sin förmåga att söka, värdera och skaffa sig ett förhållningssätt till informationsflödet samtidigt som man behöver behärska den nya teknik som kommer. Om biblioteken ska kunna hjälpa allmänheten med detta kräver det hög kompetens hos personalen – en utmaning för dem som arbetat länge och inte har den tekniska kunskapen med sig från modersmjölken.
– Att handleda digitalt är inte en generell kunskap hos bibliotekspersonalen idag, vissa värjer sig för det och då blir det bara somliga som vill arbeta med det, säger Kerstin. Ska Sverige bli bäst i världen på detta så ställer det höga krav på att all personal vill vara delaktig.
Bilden av den digitala kunskapen är komplex och innefattar också den mellanmänskliga, tysta kunskap som växer fram i mötet mellan personal och besökare. Oavsett tekniken finns etiska aspekter i det professionella förhållningssätt som korsar även de digitala vägarna.
– Som bibliotekarie möter man människor med olika behov vid informationsdisken, säger Kerstin. I dessa korta möten utvecklar man en kännedom om människors olika behov som är svår att sätta ord på. Om vi kan synliggöra den kunskapen kan man bli mer professionell i mötet så att man kan handleda besökaren utan att gå över gränser in i den privata sfären. Det kan till exempel handla om att betala räkningar, beställa resor eller något myndighetsärende. Med ett professionellt förhållningssätt kan man hjälpa utan att gå över gränserna.
Kerstin tillträdde tjänsten på Kungliga biblioteket den 1 februari i år. Nu väntar ett första halvår där bibliotekspersonal från hela landet ska göra ett självskattningstest. Resultatet från det ska sedan analyseras för att Digitalt först fortlöpande ska kunna utformas på bästa sätt under de kommande åren.
– Det ska bli jättekul att se hur det går att utveckla Digitalt först, säger Kerstin. Det är ju en rejäl ambition regeringen har men jag tror att det finns stor potential för att driva utvecklingen framåt.
Jobbar du i bokbranschen? Läs Analysbrevet och prenumerera!
