Enkelt för förlagen att erbjuda ljudböcker i Bokus streamingtjänst

Bokus gör det oväntat okrångligt för förlagen att lägga upp sina ljudböcker i den nya ljudbokstjänsten, via Axiell Medias plattform. Dessutom har de en tydlig standardprislista.

– Vår samarbetspartner Axiell Media har hjälpt oss hela vägen så att det ska vara enkelt för förlagen att ansluta sig. Vi vet att både läsare och förlag är förväntansfulla, säger Maria Hamrefors, VD Akademibokhandelsgruppen.

Det var i förra veckan som Bokus gick ut officiellt och berättade att de kommer att starta en egen ljudbokstjänst. För Bokus är det fokus på ljudböcker, inga eböcker.

Redan denna vecka har de öppnat upp för förlagen att välja distribution till Bokus ljudbokstjänst via Axiell Media.

– Med våra tekniska komponenter och långa erfarenhet av att distribuera ljudböcker är vi mycket glada över att ha kunnat stötta Bokus i deras utvecklingsprocess, säger Eva Houltzén, VD Axiell Media i samma pressmeddelande.

För de förlag som redan lagt upp sina ljudböcker hos Axiell Media, vilket väldigt många har, krävs det nu inte mycket arbete för att tillgängliggöra dem till Bokus. Där bekräftas det också att det enbart är ljudböcker som kommer att distribueras i den nya streamingtjänsten.

Till skillnad från Storytel, BookBeat och Nextory som kräver separata avtal med varje förlag innan deras böcker släppts in, har Bokus valt ett standardavtal som godkänns direkt hos Axiell Media. Flera förlag som Boktugg talat med berättar att Bokus också varit tydliga med ersättningsmodellen i distributionsavtalet.

Bokus definierar ljudböcker som nyheter (0-6 månader från utgivningsdagen) och sedan två backlistkategorier för 6-12 månader respektive äldre än 12 månader. Ersättningen sjunker med åldern från 40 kr till 25 kr och slutligen 20 kr. Dessutom har de precis som övriga tjänster delat in lyssningen i femtedelar som räknas samman för att avgöra hur många hela böcker som lyssnats. Bokus har även en rabattstege som liknar Storytels med avdrag/rabatt för böcker med kortare speltid. En novell ger alltså inte lika mycket ersättning som en roman.

Många förlag gillar den här modellen bättre än Storytels revenue share-modell. Denna innebär nämligen att det (i detta fall) är Bokus som tar risken om konsumtionen av ljudböcker blir alltför hög i tjänsten.

Samtidigt finns det förlag som menar att redan 40-50 kr i ersättning för en lyssnad nyutkommen ljudbok är alldeles för lågt när man jämför med intäkten för nedladdade MP3-filer eller varför inte en inbunden pappersbok. Samtidigt vet man att konsumenter gillar en fast avgift och fritt lyssnande.

Bokus val att fokusera på ljudböcker i sin tjänst är intressant. Det innebär att de helt kan strunta i utmaningen att synka text med ljud liksom att de väljer bort ett stort antal titlar som idag inte finns som ljudbok. Men det kan också vara en anledning till att de vågar släppa in även småförlag direkt. Tröskeln för att producera en ljudbok är fortfarande högre än för en ebok och blir i sig en slags kvalitetströskel. Även om det finns kreativa författare som visat att det faktiskt går att skapa även ljudböcker med små medel.

Nyckeln för Bokus blir givetvis att få med sig alla de stora förlagen, vilket underlättas med den prismodell de valt. Än så länge vet vi inte vilken prisnivå de valt men de har knappast intresse av att erbjuda ett lågprisalternativ eftersom det skulle kunna driva ännu fler kunder från butiken till digitala ljudböcker utan att ens passera nätbokhandel.

Och en annan verkligt spännande fråga: Kommer de att kunna använda Akademibokhandelns personal som säljkår för ljudbokstjänsten även ute i butikerna?