Bokkuponger till studenter har förekommit i Malaysia sedan 2012. Men en förändring till betalkort laddat med pengar har drabbat bokbranschen negativt.
Härom veckan skrev vi om hur Tjeckien inför avdragsgilla kuponger på böcker som en förmån för anställda i ett försök att öka läsförmågan (och därtill även bokförsäljningen, hoppas branschen) i landet. Tjeckien är inte det enda land där bokkuponger förekommer – i Malaysia har studenter sedan 2012 fått hjälp med kostnaden för kurslitteratur genom särskilda vouchers.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
De ursprungliga kupongerna kunde lösas in i bokhandlar, på bokmässor eller litteraturfestivaler, men regeringen bestämde sig för att förändra upplägget eftersom vissa studenter valde att lösa in kupongerna och få ut kontanter. Den nya lösningen som infördes 2017, skriver The New Publishing Standard, innebär att studenter får ett kontokort från Mastercard laddat med 250 malaysiska ringgit (cirka 500 SEK).
Tanken var naturligtvis att studenterna skulle använda betalkortet i bokhandeln eller på bokmässor. Det gick dock inte riktigt som planerat. Direkt kopplat till denna förändring i kupongsystemet sjönk bokförsäljningen med 20 procent – i takt med att studenterna insåg att det var ännu enklare än förut att spendera pengarna på annat än litteratur.
Ishak Hamzah, ordförande i Malaysian Book Publishers Association, sa till The New Publishing Standard att bara 2 procent av kupongvärdet användes i bokhandlar under 2017. Tidigare har stora förlag kunnat redovisa intäkter från studentkupongerna på 400–600 000 MYR, men på Kuala Lumpur International Book Fair 2017 låg genomsnittet på 10 000 MYR. Förändringen fick även större effekter på bokmässan i Kuala Lumpur: mässan fick ”bara” 1,8 miljoner besökare istället för 2 miljoner, som är standard.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
Nu har bokbranschen har försökt kräva att regeringen ska införa någon form av kontroll av kupongerna så att de verkligen går till kurslitteratur och ingenting annat, men än så länge har ingen förändring skett. Man tittar på olika sätt att digitalisera kupongsystemet, men på grund av en outvecklad eboksmarknad har man ännu inte kunnat hitta någon lösning.
Smarta och fattiga studenter hittar visserligen alltid kryphål, men kunde den malaysiska regeringen verkligen inte ha förutsett detta?
