Anna Jörgensdotters roman Solidärer om människors liv under spanska inbördeskriget belönas med tidningen Vi:s litteraturpris.
Anna Jörgensdotter får tidningen Vi:s litteraturpris 2017 för sin roman Solidärer. Priset har i 70 år delats ut till skribenter och författare, från början främst till det etablerade skrivgardet men med tiden har kriterierna kommit att ändras så att priset också ska vara en uppmuntran för unga författare som är på väg att slå igenom.
Stödprenumeration. Boktugg Mini (från 10,42 kr/mån) ger tillgång till vissa premiumartiklar.
Vid det här laget kan Anna Jörgensdotter räknas till de etablerade som belönas för sitt goda arbete. Hon har elva böcker varav fem romaner bakom sig och har jobbat för stora tidningar som ETC, Arbetarbladet, Arbetaren och Helsingborgs Dagblad.
Solidärer är en roman som utspelar sig under Spanska inbördeskriget 1936-39. Men kriget som scen är egentligen en mer tidlös fond av förutsättningar som ger karaktärerna vissa villkor att agera utifrån.
– Främst handlar det om människors längtan efter att kunna leva tillsammans, säger Anna. Samhället gör övergrepp på individerna och individerna försöker hitta sätt att överleva och leva. Oavsett om det handlar om krig eller klassklyftor eller ett våldsamt patriarkat.
Kriget i Solidärer innebär olika sorters kamper för människorna i berättelsen att utkämpa. Flertalet av dem har gått igen i människans verkliga historia och länkar samman människor, platser och händelser över tid och rum. Trots att Solidärer utspelar sig för 80 år sedan innebar Annas engagemang för ensamkommande, asylsökande och papperslösa i nutid en ingång till historien.
Lär människan sig inte?
– När vissa stora system, som kapitalismen eller patriarkatet, får fortsätta dominera är det svårt att förändra, konstaterar Anna. Det måste till ett ifrågasättande i grunden och en vilja att avsäga sig privilegium – det är ju vad politikerna mest av allt slåss för: en medelklass som inte ska behöva försaka något. De ökade klyftorna och den helt förtvivlade situationen för människor på flykt är en total orimlighet, och det går inte att vända sig bort från det och tänka att ”vi har det bra”, för utsattheten för vissa människor är allas utsatthet – ju mer vi tittar bort, desto svårare blir det för alla att vara människor. I Katalonien och Aragonien började man omvandla samhället, och det finns liknelser med till exempel Rojava idag – man förstod att det måste till en annan ordning för att tillvaron ska bli dräglig och rättvis. Men förändringar av det slaget provocerar ju, lika med metoo-rörelsen, det blir nästan alltid en hård backlash. Och att kämpa i motvind gör att många människor tappar orken. Det finns väldigt mycket att säga om det här.
Annas drivkraft i skrivandet har varit den samma sedan början av hennes författarskap. Hon beskriver det som att skrivandet tillgodoser hennes behov av att kravlöst kunna vara i andra kroppar, befinna sig på andra platser och i andra tider. Under åren har förändringarna i förutsättningarna för hennes skrivande således legat i perspektiven snarare än i varför hon skriver:
– För varje bok tycker jag att jag vågar mer och mer, säger Anna. Jag måste också utmana mig själv, göra det nästan lite för svårt, för att det ska vara roligt. Det handlar om att göra mycket research, att jobba som en idiot med varje projekt och gå in i allt med någon slags besatthet. Jag älskar att vara i de här andra världarna, att vara i dem en stund hjälper mig att finnas i verkligheten.
Fem års arbete tog det att få färdigt Solidärer från att idén föddes hos Anna under en vistelse i Barcelona till att boken var skriven, redigerad och tryckt. Med boken i sin hand var Anna både trött och tömd, vilket ger betydelsen av utmärkelserna Solidärer nu får en extra tyngd.
– Att få så fina erkännanden som Vi-priset och Moa-priset hjälper mig att förstå att mina böcker kan spela roll och leva vidare, säger Anna. Jag var rädd att boken inte skulle hitta fram alls, att den bara skulle falla genom rymden och försvinna. Och då tyckte jag så synd om mina karaktärer. Nu förstår jag att mina karaktärer lever i andra, är verkliga för andra, det betyder enormt mycket.
Vad hittar du på härnäst?
– Det viktigaste för mig är att komma tillbaka till skrivandet som min egen plats, som det var i början, säger Anna. Här får jag vara utan att någon ställer krav eller har förväntningar. Det var ju därför jag började skriva, för att det blev livsnödvändigt för mig att hitta en sådan plats. Jag har tänkt att jag behöver skriva om en kvinna som helt rasat ihop, på grund av samhället och patriarkatet – någon som inte orkar kämpa. Sedan skriver jag ungdomsdikter också, om psykisk ohälsa, men det vet jag ännu inte alls vad jag ska göra med.
Anna tilldelas 2017 års litteraturpris av tidningen Vi med motiveringen ”… att hon med lyrisk lyhördhet levandegör en tid då drömmen om en rättvis värld skyfflades ner i spanska inbördeskrigets massgravar. Med psykologisk exakthet tecknas porträtten av de unga svenskar som tog strid för människovärdet – männen vid den fjärran fronten, kvinnorna i det patriarkala klassamhället hemmavid. Solidärer är ett storslaget bidrag till arbetarlitteraturen, med tydliga ekon in i vår egen tid.”
Pristagare av tidningen Vi:s litteraturpris genom tiderna:
1947: Tage Aurell, Stina Aronsson, Arvid Brenner, Harald Forss
1948: Cora Sandel, Tora Dahl, Bertil Malmberg, Peder Sjögren
1949: Gunnar Ekelöf, Carl-Emil Englund, Sven Rosendahl, Eva Neander
1950: Per E Rundquist, Ulla Isaksson, Lars Englund, Stig Sjödin
1951: Erik Asklund, Elsa Grave, John Karlzén
1952: Walter Ljungquist, Folke Dahlberg, Karl Rune Nordkvist, Åke Holmberg
1953: Arvid Brenner, Bengt Söderberg, AnnMari Falk, Edit Unnerstad, Harald Victorin, Britt G Hallqvist
1954: Lars Ahlin, Eva Hjelm, Hans Peterson, Kai Söderhjelm, Eva Billow, Bertil Almqvist
1955: Lennart Hellsing, Martin Nilsson, Örjan Lindberger, Björn von Rosen, Vilgot Sjöman
1956: Erik Johnson
1957: Birgit Tengroth, Harriet Hjorth, Birger Vikström
1958: Majken Johansson, Lambert Sunesson, Per-Olof Sundman
1959: Karl Rune Nordkvist, Vilgot Sjöman
1960: Annalisa Forssberger, Aksel Lindström, Birger Norman
1961: Zenia Larsson, Sivar Arnér, Emil Hagström
1962: Sven Rosendahl, Olle Svensson, Lars Bäckström
1963/1964: Stipendier + jubileumsgåva från boklotteriet: Sara Lidman, Astrid Lindgren, Stig Sjödin, Kristina Widman, Carl Johan Bernard
1965: Stig Carlson, Sandro Key-Åberg
1966/1967: Werner Aspenström, Folke Isaksson, Ing-Marie Eriksson, Willy Kyrklund, Kent Andersson
1968: Stig Claesson, PC Jersild
1969: Svante Foerster, Göran Palm
1970: Birger Norman, Bengt Martin
1971: Översättarstipendier till: Sonja Bergvall, Hans Björkegren, Britt G Hallqvist, Olof Hoffsten, Karin de Laval
1972: Kerstin Ekman, Margareta Ekström, Ove Allansson
1973: Birgitta Ek, Lennart Frick
1974: Lasse och Lisa Berg, Håkan Boström
1975: Gunnar Harding
1976: Barbro Lindgren, Hans Nestius, Stig Edling
1977: Barbro Backberger, Torgny Karnstedt
1978: Bunny Ragnerstam, Kerstin Strandberg
1979: Eva Ström, Jan Fogelbäck
1980: Gerda Antti
1981: Per Odensten
1982: Torgny Lindgren
1983: Kristina Lugn
1984: Molly Johnson
1985: Staffan Söderblom
1986: Heidi von Born
1987: Nils Aslak Valkeapää
1988: Peter Kihlgård
1989: Kjell Johansson
1990: Vibeke Olsson
1991: Gunilla Linn Persson
1992: Rose Lagercrantz
1993: Tony Samuelsson
1994: Peter Mosskin
1995: Marie Lundquist
1996: Ola Larsmo
1997: Elisabeth Rynell
1998: Zvonimir Popovic
1999: Magnus Carlbring
2000: Mikael Niemi
2001: Ulla-Lena Lundberg
2002: Jerker Virdborg
2003: Astrid Trotzig
2004: Katarina Kieri
2005: Mirja Unge
2006: Jonas Hassen Khemiri
2007: Oline Stig
2008: Jens Liljestrand
2009: Karolina Ramqvist
2010: Sara Stridsberg
2011: Ulf Lindström
2012: Lina Wolff
2013: Susanna Alakoski
2014: Elin Boardy
2015: Staffan Malmberg
2016: Anneli Jordahl
2017: Anna Jörgensdotter
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
