Nystartade Lektörsförbundet vill säkra marknaden och skydda författare från dåligt utförda arbeten

Nu finns ett förbund för rutinerade lektörer, som ska se till att kvaliteten på marknaden höjs genom goda vitsord och erfarenhet.

Internet har öppnat upp flera nya marknader som riktar sig till författare och numera kan som bekant vem som helst göra anspråk på vad som helst. Inte för att branschen runt författare är mer utsatt än andra, men den är åtminstone lika svårnavigerad som allt annat.

En ovan skribent som vill ha hjälp med sin text sätter sig ofta ner vid datorn och tar Google till hjälp. Där finns det mesta. Men där finns inga filter som lovar att uppdragstagaren är bra på sitt jobb. Vem ska man egentligen anlita av alla dessa människor som dyker upp i flödet?

En berörd bransch är den runt lektörer, som sedan ett par år är rejält påfylld av nya förmågor från alla håll och kanter. För de obekanta kan Boktugg berätta att en lektör är en proffsläsare som tittar på flera aspekter av ett outgivet manus. Det kan handla om karaktärer som faller ur sin roll, ologiska luckor i tidslinjen och problem med tempot. Eller så finns där brister i dramaturgin. En bra lektör ser det här och kan formulera det så att du sedan kan lyfta ditt manus ett snäpp vid en bearbetning.

För att säkra marknaden runt lektörerna startar nu Lektörsförbundet, och bakom det står Anna Gable och Lennart Guldbrandsson. Boktugg fångade upp dem för en kort pratstund där de förtydligar målsättningen.

– Lektörsförbundet är tänkt som en samlingsplattform för lektörer som genom sitt arbete har uppnått en viss erfarenhet och kunskap, säger de. En författare ska med förtroende kunna anlita en lektör som är medlem och medlemmarna ska med förtroende kunna lämna över jobb till en kollega. Förbundet drivs helt ideellt.

Just nu finns det inga medlemsavgifter, men om det tillkommer så är det i så fall bara för att täcka domän och webbhotell. Ingen ska tjäna pengar på förbundet och det kommer heller inte att finnas någon gemensam prissättning på tjänsterna.

Klart är att tanken på ett sådant här förbund inte är ny. Anna Gable har funderat i de här banorna sedan fyra år tillbaka, efter två decennier i branschen. Från början handlade det om att ha kollegor att kunna bolla tankar och funderingar med. Och efter ett möte med Lennart Guldbrandsson på bokmässan år 2015 bestämde de sig för att dra igång förbundet, för att se om kvaliteten på området kunde höjas genom att samla yrkesmänniskorna på ett och samma ställe.

– När vi väl bildat Lektörsförbundet letade vi efter en paraplyorganisation som kunde ta oss under sina vingar, men vi hittade ingen. Författarförbundet tyckte att vår idé var bra, men på grund av sina stadgar kunde de inte ta upp oss.

Efter ett försök att starta, då de märkte att det behövdes mer jobb, har de nu valt att dra igång med en mjukstart. De har än så länge bara knutit till sig lektörer de arbetat med under lång tid, men med tiden kommer fler och fler att kunna ta plats inom förbundet.

Och framtiden ser ljus ut. Som Anna ser det så har det nu kommit ut många duktiga lektörer på marknaden, med relevanta utbildningar, och de vill de efterhand få med sig till den nya organisationen.

– Vi ska inte utfärda någon legitimation. Ingen lektörstitel är finare än någon annan. Det vi vill är att samla yrkesfolk med erfarenhet. Tänk på Författarförbundet. Där blir du bara medlem om du kan visa upp två böcker av god kvalitet. Att bara ha gått en författarutbildning hjälper inte. Du måste ha levererat något.

Och branschen är uppluckrad och svår att överblicka. Många lektörer jobbar på förlag med andra saker, andra kombinerar spökskrivande med korrekturläsning och sitt lektörsuppdrag. Många har även ett eget författarskap i bagaget.

Det finns saker att tänka på

Annas tips till dig som letar lektör är först och främst att tänka till. Lektör som yrke har inte en skyddad titel, så vem som helst kan i princip skriva det på sitt visitkort. Men om du betalar mycket pengar för att förbättra ditt manus så vill du ju ha rätt hjälp. Till exempel säger Anna och Lennart att de här frågorna kan vara bra att ställa till sin lektör.

• Har du gett utlåtanden till andra författare som skriver i min genre?
• Vilka är dina starka områden?
• Har du tid den närmaste tiden? (För visst vill du ha svar innan manuset ”kallnar”.)
• Har du flera års erfarenhet?
• Jobbar du med det här på lång sikt eller bara tills du kan göra något annat?
• Har du jobbat med några etablerade förlag eller författare?
• Vilken sorts bakgrund eller utbildning har du? Akademisk, självlärd, andra erfarenheter som är relevanta?
• Kommer du att ge en ärlig bedömning av min text så att jag vet vilka chanser jag har?
• Kommer du att läsa hela texten?
• Hur omfattande och detaljerat kommer ditt utlåtande att vara?
• Är det okej om jag ställer några följdfrågor?
• Ger du rabatt på omläsning av texten när jag har bearbetat den?
• Vad kostar ett lektörsutlåtande för just mitt projekt? (Ange åtminstone antal sidor, ord eller tecken, genre och speciella önskemål.)

Vill du bli lektör? Kom ihåg det här …

För dig som funderar på att bli lektör finns flera vägar att gå. Du kan läsa någon relevant utbildning på universitetet (som litteraturvetenskap, språkkonsultlinjen, journalistlinjen eller liknande). En del kommer från film- och tv-branschen och har med sig erfarenheter kring berättandet och litteraturen där.

Men, som Anna säger, det är inte bara ämnena som är viktiga, utan även att du under många års tid under lärarhandledning har granskat texter och även fått dina egna manglade. Sedan är det alltid bra att komplettera med dramaturgi.

– Vägarna är många, säger Anna vidare. En del har jobbat sig fram till en hög nivå genom att åta sig uppdrag som betaläsare. Efter många år har de skaffat sig nog med erfarenhet för att bli lektör.  Ingen väg är bättre än någon annan och det ena utesluter inte det andra.

Hon berättar också att det under de senaste åren har startat en lektörsutbildning som är en fortsättningskurs för de som har en universitetsbakgrund, men saknar erfarenheten att jobba med skönlitterär text.

– Vi är säkra på att den kommer att höja nivån för de som har gått den snabbare än för de som har gått den långa vägen tidigare, så det är välkommet, säger Anna.

Till sist vill Lektörsförbundet också höja ett varningens finger. Många författare tror att de blir goda lektörer automatiskt bara för att de har skrivit en bok, och så är det enligt Anna inte. Att författa är en sak, att se saker i andras texter en helt annan.

– Det finns jätteduktiga lektörer som aldrig har fått ur sig en bra rad själva och det finns lika duktiga lektörer som är utgivna på stora förlag. Givetvis finns hela skalan där emellan. En seriös lektör som inte författar själv kan givetvis ändå sätta sig in i författarens roll, det är en förutsättning för att kunna samarbeta.

Anna avslutar med att säga att ingen lektör heller kan lektörsläsa sin egen text, eftersom man blir hemmablind väldigt snabbt. De lektörer som skriver har alltså två helt skilda roller.

Du hittar det nystartade förbundet på: www.lektorsforbundet.se