Att läsning är bra har man alltid vetat, men nu slår forskare också fast att det spelar roll vilken sorts böcker vi läser för de minsta barnen.
En artikel i Washington Post berättar att de här nya rönen påvisar helt andra aspekter av läsningen för bebisar i åldern 6–9 månader.
Stödprenumeration. Boktugg Mini (från 10,42 kr/mån) ger tillgång till vissa premiumartiklar.
Nu kan man bevisa att det är lika viktigt vad man läser, om man vill tänka på det lilla barnets framtid och utveckling. Det är faktiskt minst lika relevant som själva aktiviteten i sig. Så plötsligt är det inte vara ett val vi behöver göra (att läsa för barnen), utan ytterligare ett (att välja den bästa boken).
Studien man gjorde var ett led i att förstå hur läsning som aktivitet påverkar hjärnan hos bebisar. Att det finns en fördel med läsning är som sagt klart sedan innan. Inte bara är det bra för kontakten mellan barn och föräldrar, utan även för barnets språk- och kognitiva utveckling. De får dessutom ett större ordförråd och lär sig läsa lättare.
Det forskarna vid Floridas Universitet nu upptäckte när man gick vidare och studerade det här på närmare håll, var att bebisar som fick se boksidor med ansikten och saker som var namngivna individuellt uppvisade högre hjärnaktivitet och lärde sig anpassa sig till nya situationer bättre. För att komma fram till det här jämförde man med böcker där man inte namngivit saker på samma sätt, utan mer generellt.
I detalj så genomfördes studien genom att man bjöd in föräldrar med 6 månader gamla bebisar till labbet och där mätte hur mycket uppmärksamhet barnen ägnade saker i berättelser som de inte sett tidigare. Till den mätningen användes bland annat EEG och avläsning av ögonrörelser. Den data man fick in sammanställdes sedan som utgångsmaterial, och gruppen som besökt labbet delades i fortsättningen upp. De tre grupperna fick läsa olika sorters böcker.
Kort förklarat, med ett exempel som forskarna själva hänvisar till: En av grupperna fick läsa om sex stycken apor som alla hade fått individuella namn, så att man kunde särskilja dem. De hade också utmärkande drag, som skiljde dem åt. Nästa grupp fick läsa böcker där alla apor var märkta ”apa”, och intet mer. Den tredje gruppen fick läsa precis vad de ville under hela studien.
Resultatet visade att den grupp som fått arbeta med bilderböcker med namngivna apor uppvisade mycket bättre resultat och utveckling. De kunde också fortsatt skilja på olika apor. När studien avslutades hade de även lättare att behålla uppmärksamheten och skilja på olika objekt och personer i nya sammanhang. Resultatet blev att barn lär sig enklare om man sätter särskilda namn på saker i samband med att det visas upp på boksidan.
Slutsatsen? Små barn lär sig genom att sätta etiketter på saker och särskilja dem. Och det följer dem antagligen flera år framåt i utvecklingen. Och hur som helst kan vi säkerställa följande: Att läsa mycket för barnen är alltid bättre än att läsa lite. Det finns bara fördelar med både aktiviteten och läsandet i sig.
Read on, med andra ord.
Läs, läs, läs.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!