AC Collin pitchade manus till ljudbok med demo – läste själv in pilotavsnitt

Författaren AC Collin blev nyfiken på ljudboksfenomenet och spelade in en demo som ledde till ett kontrakt med B. Wahlströms och Storytel. Nu vill hon inspirera andra.

Efterhand som branschen utvecklas, förändras också författarens roll. Borta är det vi såg för tjugo år sedan, då man satt ensam på sin kammare med dammet virvlande runt fötterna och bara steg ut i solen när manuset var klart. Den världsfrånvände författaren har det svårt nu för tiden. Ersättningarna har blivit sämre, förlagen svårare att ta sig in på.

Så det gäller att förnya sig. En av alla de som verkligen fångat upp allt det nya som sköljer över oss är AC Collin, som har gått från att vara textcoach och författare till ljudboksestradör. Eller bättre uttryckt, en författare med ännu en sträng på sin lyra.

– Jag har aldrig sett mig som en renodlad textförfattare, säger AC Collin. För mig har berättelsen alltid varit det viktiga.

Hon fortsätter med att berätta att mycket av utmaningen faktiskt ligger i att välja på vilket sätt berättelsen ska få möta världen. Och kanske har hon där ett övertag, eftersom hon under så många år jobbat med kreativa yrken. Titlarna avlöser: copy, formgivare, webbutvecklare. Med mera.

– Jag känner mig bekväm i den digitala världen, säger hon. Och jag blev nyfiken på ljudproduktion och poddar. När det dök upp en poddkurs på Fridhems folkhögskola i Skåne för ett par somrar sedan anmälde jag mig. Jag blev drabbad, kan man säga.

Nej, AC Collin är inte någon som väntar på att saker ska hända. Hon åkte hem från kursen och skaffade utrustning direkt. Sedan började hon spela in sina egna noveller. Hela tiden drevs hon vidare av att hon ville lära sig. Sedan var det dessutom så roligt, alltihop.

– Ja, det var bara att köra, säger AC Collin. Det var mycket att lära sig, men feedbacken jag fick gjorde det enklare. Att registrera en podd på Podbean (kreagrafen.podbean.com) var något av det bästa jag gjort.

Nyfikenheten gav resultat efter bara en kort tid

Därifrån hittade hon Storytel Originals koncept och blev genast intresserad av det också. Kunde man kanske skriva bara för ljudmediet? Var det möjligt? Det enda sättet att få veta var att testa. Sagt och gjort skrev hon färdigt ett barnboksmanus hon påbörjat tidigare. Så fort Maja och jullovsmysteriet var klart spelade hon in den som ljudbok.

– Det kan mycket väl bli en inbunden bok också, säger hon. Nu när ljudboken finns där ute. Vi har pratat om det, men då behöver manuset ses över.

Under samtalet återkommer vi flera gånger till att det säkert är fler författare som går i liknande tankar. Finns det då något särskilt man behöver tänka på? Jodå. AC har tipsen till dig.

För det första tror hon att det kan fungera lika bra att skicka in ett skrivet manus, som en inspelad ljudfil. Det är grundmaterialet som avgör, så lägg ner den tid som behövs för att det ska bli så bra det kan bli. Det kan göra all skillnad. Förlagen är proffs och vet vad de letar efter.

Att AC valde att skicka in en ljudfil var mest för att hon var nyfiken på formatet. Men greppet gick hem. Bara några dagar senare hörde förläggaren på Storyside av sig, och hade skickat materialet vidare till en kollega inom B. Wahlströms. Stenen var i rullning.

– Jag tror att det handlar mycket om tajming och tur, säger AC. Just då, i januari 2017, planerades höstens och vinterns utgivningar, och min berättelse om Maja som utspelar sig kring jul kom i helt rätt tid.

Fler goda råd för den som vill testa lyckan

Nästa råd är mer handgripligt och handlar om skillnaden mellan tryckt text och ljudbok. När hon började skriva sitt manus var det genast några saker som behövde förstärkas, och annat som behövde strykas. Allt funkar inte när det handlar om ljud. Hon kände att texten behövde vara mer visuell och dramatiserad. AC säger:

­– Jag ändrade och lät Maja komma springande genom gränderna i Gamla stan, halka på kullerstenarna och skynda sig uppför trapporna till lägenheten där hon bor. Nu har jag förstått att det finns ett begrepp för det där, ”framåtlutad dramaturgi”. Det påminner om sättet man skriver för film, särskilt teveserier, med vändpunkter och cliffhangers. Det ursprungliga manuset var mer tillbakalutat.

Det gäller att veta vad man vill när kontraktet väl är skrivet

Men sedan handlar det också om att veta vad man vill. När förlaget ville att AC själv skulle läsa in hela boken kände hon sig smickrad, men var beredd på att det kunde ändra sig under resans gång. Ett känt namn lockar trots allt fler lyssnare.

­– Till slut var vi ändå överens om att det skulle vara en känd inläsare och vi bollade förslag med producenterna. Valet föll på Gustaf Hammarsten som gör ett riktigt bra jobb.

Annars vill hon gärna lyfta fram vägen innan färdig produkt. Här finns gott om tips och tricks för den som går i liknande tankar. AC förklarar att det alltid är bra att skriva ett synopsis och inte skicka ett färdigt manus.

– Dela upp handlingen i tio, tolv avsnitt. Tänk dramaturgiskt med vändpunkter och avslutande cliffhangers. Man ska vilja lyssna vidare.

Om förlaget tänder på idén, så kan du börja skriva. Men kom ihåg att ingenting är hugget i sten och du måste vara beredd på att ändra saker. Ett synopsis är en karta, men det är bara en karta som ska vägleda dig i början. Sedan kan vad som helst hända. Och en sak som man inte alltid tänker på när man skriver textböcker är att när det gäller ljud, så måste varje avsnitt helst vara ungefär lika långt.

– Jag tycker själv att det här är den roligaste fasen, att skriva ett kapitel, läsa in för egen del och börja få grepp om hur mycket skriven text blir som inläst. I filmvärlden har man som riktmärke att en manussida motsvarar en minut inspelad film, men så går det inte att tänka här. Man får testa sig fram, vara beredd på att kompromissa och samarbeta med redaktörerna.

Det är en ny värld där ute, som sagt, och AC Collin har kommit en bra bit på vägen i det nya medielandskapet. Inte saknar hon textböckerna heller, så värst. Eller som hon sa: Det är historien som räknas. Allt annat är underordnat.

——-

AC Collin är författare, pedagog och terapeut, och berättande är det som förenar hennes olika roller. Hon har nyligen avslutat en utbildning i det biblioterapeutiska arbetssättet på Ersta Sköndal Högskola.

I övrigt funderar hon just nu på en sommarlovsuppföljare till boken om Maja, men också kring hur hon kan jobba vidare med ljud. Hennes andra ljudboksprojekt Änglajävulen finns på Nextory och hon bollar gärna idéer och hjälper andra författare att producera trailers, piloter och nyskapande produktioner. E-böcker med länkar till ljud och film kanske är nästa grej?