På Ljudboksgalan prisas inte bara författare och uppläsare. Synskadades Stiftelses Hederspris tilldelas någon som har bidragit till ljudboken ur ett större perspektiv.
– Med Hederspriset vill Synskadades Stiftelse lyfta fram ljudbokens historia, och engagera sig i utvecklingen av ljudboken som litterär konstgren. Ljudboken är givet något som är väldigt bra för oss som har en synnedsättning, eftersom den är ett komplement till den vanliga talboken, säger Karin Hjalmarson, jurymedlem till Synskadades Stiftelses Hederspris och storkonsument av ljudböcker.
Möt författarna som är mästare på Cliffhangers – i Boktugg Spänning!
Karin är synskadad sedan födseln, så förutom punktskrift har hon alltid läst talböcker. Dessutom har hon alltid läst mycket, och hon menar att ljudboken tillför ytterligare en dimension till hennes läsande.
– Jag har varit engagerad i Ljudbokspriset på olika sätt de senaste åren och det har varit väldigt intressant och givande, säger Karin. Förutom att jag som synskadad tycker att ljudboken är viktig, så har jag också en magisterexamen i litteraturvetenskap. Det gör att jag tycker det är viktigt med den konstnärliga aspekten av ljudboken.
Varför tycker du att Hederspriset är en viktig utmärkelse?
– Hederspriset uppmärksammar andra saker än själva boken och det är viktigt att lyfta fram. Det finns så många som har bidragit och som bidrar till ljudbokens utveckling på olika sätt, säger Karin.
Kort historik om Ljudbokspriset
Synskadades Stiftelse startade Stora Ljudbokspriset tillsammans med Peter Stormare, Bokmässan och Iris 2008. Eva Vallin, idag projektledare för Hederspriset, var med från början och drev Stora Ljudbokspriset från 2008 till 2014.
– När vi började 2008 var det för att vi ville uppmärksamma ljudboken som litteraturform, berättar Eva. På den tiden sågs fortfarande ljudboken inte som litteratur, vare sig av förlag eller kritiker. Det man inte förstod då var att ljudboken faktiskt är mer än bara en bok, just på grund av uppläsarens betydelse. En uppläsning kan verkligen lyfta en bok och göra det till en helt annan läsupplevelse.
Själva upplägget med Ljudbokspriset var redan från början att belysa både författarens och inläsarens insats. Prissumman på 25 000 kronor delas än idag lika mellan de båda, utom i de fall då författaren har läst in sin bok själv, då hela summan går till samma person (vilket har skett ett par gånger med exempelvis Per Olov Enquist och Morgan Alling).
– Det har hänt enormt mycket under dessa tio år sedan vi grundade priset, säger Eva Vallin. Ljudboken började som ett hjälpmedel men har idag blivit något helt annat. 2008 sa folk: ”Jag har inget problem med synen så jag läser vanliga böcker”, men idag betraktas ljudboken som en lönsam utgivning för alla sorters läsare.
Storytel tog över priset 2014 och införde Ljudboksgalan, och i samband med det växte priset och utökades till fler kategorier. Eva Vallin har nu släppt ansvaret för Ljudbokspriset men dock behållit projektledaruppdraget för Synskadades Stiftelses Hederspris.
Hederspriset delades ut första gången 2012. Då gick priset till Jonas Tellander på just Storytel, för hans insatser som fick enorm betydelse för ljudbokens spridning. Då var det inte bestämt att Hederspriset skulle delas ut årligen, men i samband med att Storytel trädde in som arrangör bestämde sig Synskadades Stiftelse att man fortfarande ville vara med och dela ut ett årligt hederspris.
En anledning till detta är att stiftelsen tycker det är viktigt att inte tappa bort den grupp som har problem med synen eller andra funktionsnedsättningar som gör att de är beroende av ljudböcker för att få tillgång till litteratur.
– Att ljudboken har fått en sådan enorm spridning är fantastiskt, men för Synskadades Stiftelse är det viktigt att tekniken fortsätter vara tillgänglig för de som verkligen behöver den, säger Eva.
Synskadades Stiftelses Hederspris
Syftet med Hederspriset är att lyfta fram alla de som gör stora insatser för ljudboken och utvecklingen, det kan vara för både kvalitet, spridning eller allt annat arbete runt omkring – så att ljudboken fortsätter vara en lönsam och framgångsrik litteraturform. Pristagaren utses genom en nomineringsprocess där alla kan nominera personer, organisationer och företag man upplever har bidragit på ett positivt sätt till ljudbokens utveckling och kvalitetshöjning.
– Det brukar komma in runt 40–50 nomineringar, så vi skulle kunna få in många fler. Folk blir nog lite förskräckta av att det är ett hederspris. Men priset har delats ut till olika typer av insatser, även de som kanske inte är så självklara, så vi uppmuntrar alla att nominera, säger Eva.
Juryn består av personer som har ett engagemang för ljudboken och också har en koppling till Synskadades Riksförbund och eller synskadades Stiftelse. Förutom Karin Hjalmarson kan nämnas SRF:s nuvarande förbundsordförande Håkan Thomsson och den tidigare förbundsordföranden Tiina Nummi-Södergren.
– Vi som sitter i juryn har alla varit med i arbetet med Ljudbokspriset på olika sätt, både före och efter Storytel tog över själva utdelningen, berättar Karin. När vi har fått in nomineringarna med sina motiveringar så diskuterar vi oss fram till en vinnare. Vi har många bra kandidater, så det är inte lätt. Om man nominerat någon som inte fått Hederspriset än, så vill vi gärna att man nominerar ytterligare en gång. Det är aldrig för sent att hylla en duktig person eller organisation.
Synskadades Stiftelses Hederspris består av ett stipendium på 25 000 kronor och delas precis som de övriga ljudbokspriserna ut på Ljudboksgalan, nästa gång i mars 2018.
Känner du någon som bidragit till ljudboken och vars insatser bör uppmärksammas? Skicka in ditt förslag senast den 31 januari här.
Tidigare vinnare av Hederspriset
2017 Kristina Ahlinder för sitt arbete med att ge ljudboken möjlighet att etablera sig som en bokform med samma förutsättningar som den tryckta boken.
2016 Lastbilschauffören Björn Svantesson för hans arbete med att bygga ett arbetsplatsbibliotek och inspirera kollegor att börja lyssna på ljudböcker.
2015 Skådespelaren Reine Brynolfson och Förläggaren Eva Bonnier för att de med sitt arbete att göra James Joyce omfattande bok Ulysses tillgängliggjorde ett stycke litteraturhistoria.
2012 Storytels vd Jonas Tellander för sin målmedvetenhet och uthållighet när det gäller att få med ljudboken i den tekniska utvecklingen.
Jobbar du i bokbranschen? Läs Analysbrevet och prenumerera!
