Litteraturbanken förser oss med digitaliserade klassiker

Med 2 535 verk av 1 508 författare – och fler tillkommer varje månad – i sin öppna databas lockar Litteraturbanken upp emot 30 000 besök i månaden.

Litteraturbankens uppdrag är att samla in, digitalisera och tillgängliggöra texter ur vårt svenska kulturarv. Här arbetar en föreståndare, fem redaktörer, en person som arbetar med kodning, en korrekturläsare och därutöver ett antal systemutvecklare.

– Vi har i snitt 25 000 till 30 000 besök per månad, säger Paulina Helgeson, redaktör på Litteraturbanken. Sedan är det ett rätt stort mörkertal som laddar ner och läser våra epubfiler, men där har vi inte en riktigt tillförlitlig statistik idag.

Texterna som finns på Litteraturbanken.se hämtas ur den klassiska svenska och översatta litteraturen, med ett fokus på litteraturen och kulturen fram till tidigt 1900-tal. Urvalet avgörs på flera olika grunder men utgår från fem grupper av litteratur: centrala författarskap och utgivningar, tematiska eller genremässiga grupperingar, enstaka betydande verk, översättningar och referenslitteratur.

– Ibland kan det bli mer eller mindre fokus på ett visst område under en viss period – men det är helhetsbilden vi siktar mot, om än med ett framtidsperspektiv för ögonen, säger Paulina. Så länge verken är viktiga ur en litteraturhistorisk synvinkel, det vill säga berättar något om den svenska litteraturens utveckling, historia och omvärld, så är de sannolikt aktuella för Litteraturbanken.

På sin hemsida skriver Litteraturbanken att de inte vill konkurrera med förlagen, utan att det främsta uppdraget är den äldre litteraturen, som ofta saknas i handeln och är svår att hitta.

– Vi betar av den svenska litteraturen, ett värdefullt verk efter ett annat. Vi vill också att man skall kunna få en representativ bild av den svenska litteraturen och det enda effektiva sättet är att tillgängliggöra all litteratur som har tryckts på svenska. Vi räknar med att kunna komma ett bra stycke framåt med det de närmaste åren.

Förutom att texterna finns tillgängliga i olika format att läsa direkt på sajten eller ladda ner, finns även en avancerad sökfunktion där man kan söka i verken efter ord eller fraser. Ett större antal inläsningar finns också att lyssna på.

Under en flik med nytillkomna verk på Litteraturbankens hemsida ligger texter av bland annat Bellman och Almqvist – inga nyutgivna titlar precis.

Hur kommer det sig att ni har fått tillgång till dem först nu?
– När det gäller Bellman så har vi haft mycket originalupplagor liggande sedan lång tid tillbaka, men det är först nu som vi haft förmånen att få till stånd ett samarbete med Bellmansällskapet – och därigenom kan vi tillgängliggöra den så kallade Standardupplagan, vilket gläder oss. Almqvist arbetar vi kontinuerligt med att digitalisera, det tillkommer en del förstaupplagor men stommen här är, och har varit sedan början, Svenska Vitterhetssamfundets verkutgåva. Den finns hos Litteraturbanken sedan lång tid tillbaka och publiceras i digital form hos oss vartefter volymerna kommer ut i tryck.

Hur går det då till att digitalisera verk som kan ha flera hundra år på nacken? Paulina berättar att det är en komplicerad process som i stora drag handlar om att böckerna fotograferas eller skannas, varpå det genomförs en grundläggande OCR, optical character recognition. Sedan följer, för många av böckerna, en kedja av processer som omfattar textuppmärkning (kodning), korrekturläsning och metadatauppmärkning. Och i slutskedet en transformation till epubformat.

– Men det här är en fråga bäst lämpad för ett tvåveckors studiebesök, för processerna är flera som löper parallellt beroende på önskat format, och innehåller en myriad av detaljer och arbetsmoment, säger Paulina.

Sedan 2006 är Litteraturbanken en ideell förening där medlemmarna är Kungliga biblioteket, Kungliga Vitterhetsakademien, Språkbanken vid Göteborgs universitet, Svenska Akademien, Svenska litteratursällskapet i Finland och Svenska Vitterhetssamfundet.

– Vårt arbete finansieras helt av de medel som ställs till vårt förfogande av våra finansiärer. Vi uppbär inte något skattefinansierat stöd. Efter ett startbidrag från Riksbankens Jubileumsfond har vår huvudfinansiär varit Svenska Akademien, och just nu är det Svenska Akademien och Kungliga Vitterhetsakademien som gemensamt finansierar vår verksamhet, berättar Paulina.

På frågan om vem som är den typiske användaren av Litteraturbankens bibliotek svarar Paulina att det sannolikt inte finns någon sådan.

– Är man intresserad av klassiker är vi ett självklart val, oavsett om man är ung eller gammal, litteraturnörd eller student, forskare eller allmänläsare – eller något annat.

Men hon berättar att Litteraturbanken de senaste åren har lagt ner mer kraft och resurser på utåtriktat och marknadsförande arbete, vilket de upplever har resulterat i att de når alltfler i den litteraturintresserade allmänheten och de branscher som arbetar med litteratur.

– Det finns förstås alltid mer man kan göra för att nå ut och berätta om allt vi erbjuder utan någon kostnad, och det är ett kontinuerligt arbete. När det gäller forskarsamhället märker vi att det är många som följer vår verksamhet och använder oss regelbundet, säger Paulina Helgeson.

Besök Litteraturbanken här.