Eboken kommer har de ropat i snart 20 år. Men fortfarande dominerar pappersboken både läsande och försäljning. Eller är sanningen att vi blundar för skärmläsningen?
Jag skriver regelbundet om digitaliseringen och dess effekter på bokbranschen. Jag försöker ligga i framkant. Men samtidigt översköljs vi av rapporter och förståsigpåare som konstaterar att pappersböckerna kommer aldrig att dö, titta bara här på hur lite eboksläsandet ökar.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
Streamingtjänsterna har i Sverige svept förbi utvecklingen av eböcker och dränkt den i möjligheten att lyssna till ljudböcker. Obegränsat. Det är i stort sett bara Sverige (och de länder som BookBeat och Storytel nu börjar exportera modellen till) som har fått snurr på obegränsad läsning/lyssning.
Redan 1999 släpptes en eboksstandard kallad Open eBook Publication Structure (OEBPS) som ersattes av EPUB 2.0 för ganska exakt tio år sedan (den släpptes i oktober 2007).
Det var också 2007 som Amazon släppte Kindle, företagets första eboksläsare den 19 november. Den kostade då 399 dollar och sålde slut på fem och en halv timme.
Amazon har inte släppt några officiella försäljningssiffror när det gäller läsplattorna, Kindle. Men enligt uppgift ska det ha sålts 3 miljoner Kindles under de två första åren. Och 2011 berättade Amazon faktiskt hur bra Kindle sålde under december månad det året: 4 miljoner plattor. Men den siffran inkluderade allt ifrån den billigaste (då 79 dollar) till den dyraste Kindle Fire som egentligen var en surfplatta.
Okej, det där är USA och bevisligen har eböckerna blivit en viktig del av läsningen där. Tack vare bland annat Amazons aggressiva prissättning av läsplattor. Idag kan du köpa den enklaste Kindle-läsaren (äldre modell) för 30 dollar (cirka 240 kronor) att jämföra med Adlibris Lettos gamla modell för 995 kronor. Tror ni att det spelar roll för genomslaget i Sverige?
Vi som är uppvuxna med pappersböcker intalar oss gärna att det för alltid kommer förbli det härskande formatet. För att vi är vana vid det.
Eftersom jag rör mig i bokbranschen är det klart att jag också påverkas. Man glömmer bort att utvecklingen pågår och ofta bakom kulisserna utanför bokbranschen. Skärmarna utvecklas. Dagens Kindle är hästlängder före dem som släpptes 2007. På samma sätt som mobiltelefonerna idag är mer kraftfulla än de PC-maskiner som stod på våra skrivbord för tio-femton år sedan.
Nu pratar somliga om att det är en fördel att läsa på papper för att det vilar ögonen. Och så tänker jag, är det verkligen sant? För ofta ligger vi ju i en säng med en halvbra sänglampa och läser en pocketbok med alldeles för liten text tryckt på billigt papper. Vilsamt? Jomenvisst.
Eller så säger vi att det är en fördel med en pappersbok för att där kan det minsann inte plinga upp några symboler som stör oss i läsningen.
Men då glömmer vi också fördelen med läsplattor eller kanske framför allt mobiltelefoner. Vi har dem alltid med oss. När bussen blir försenad så kan vi plocka upp den och läsa en bok. Om det är tillräckligt enkelt och lockande.
Vilket är vad Storytel har lyckats med.
Vi skrev för ett tag sedan om en svensk bosatt i USA som jobbar med eböcker och givetvis har ett annat perspektiv eftersom hon ser vad som hänt där. Hon pekade på några trender som jag haft koll på men ändå lite glömt bort. Nämligen att en del av ebokskonsumtionen bland barn och ungdomar sker på plattformar vi har noll koll på.
Det syns inte i statistiken och därför glömmer vi bort den. På samma sätt som tv-kanalerna får konkurrens av Youtube-kanaler så får bokhandeln och nätbokhandeln och även streamingtjänsterna konkurrens av helt nya tjänster. Som Wattpad.
Har du koll på vilka appar dina barn använder? Är du säker på att de inte sitter och läser något eller rentav skriver på en plattform som du aldrig hört talas om?
Risken är stor att vi avskärmar oss för mycket.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
