Årets pristagare av Werner Aspenströmpriset är poeten Ingela Strandberg. Vi pratar med henne om lyrikens roll idag och om hennes eget skrivande.
Ingela Strandberg (f. 1944) har skrivit tretton diktsamlingar och sju romaner. Hon har varit verksam i över 40 år som poet och författare efter debuten Visor i vinden som kom 1975. Vid oro skog, hennes senaste bok som är ett urval av tidigare texter, kom 2016. Genom åren har hon tilldelats flera utmärkelser, däribland Bellmanpriset år 2014 och Doblougska priset av Svenska Akademien 2009.
Stödprenumeration. Boktugg Mini (från 10,42 kr/mån) ger tillgång till vissa premiumartiklar.
2017 tilldelas hon Werner Aspenströmpriset med motiveringen: ”Ingela Strandberg är bondflickan som älskar det urbana, bybon som inte tror på rötter och som kan hantera såväl slåttermaskin som motorcykel. Hon är föränderlighetens poet – få har som hon skrivit om den inre oro vars ständiga flyktsignaler fyller gårdsplanen med vägskäl. Men också hemkomstens – en som vet lika väl som Werner Aspenström att ’för att komma till en främmande ort måste vi hela tiden passera hemtrakter’. Ingela Strandberg skriver med en sensualism som börjar i den egna kroppen, och själen, och når ut i kosmos, hennes hemmahörighet i det vardagliga utesluter varken uppror eller uppbrott, hennes medvetna främlingskap skapar ur det igenkännliga en yrsel som i oväntade poetiska bilder ger oss tillvaron i ett nytt ljus.”
– Det betyder mycket för mig att få det här priset, säger Ingela till Boktugg. Jag känner mig hemma i Aspenströms diktning. Dessutom är han ju ”en av de stora”, det känns fint att få ett pris med hans namn. Och förhoppningsvis är det kanske några som upptäcker att jag finns, och börjar läsa mig!
Ingela Strandbergs uppfattning är att intresset för lyrik långsamt har försvagats under åren, åtminstone vad det gäller att läsa poesi.
– ”Stå upp-poesin” har ju däremot blivit populär och det är positivt. Alla former ska få finnas!
De stora förlagens intresse för att ge ut poesi är inte heller särskilt stort, enligt Ingela, som dock själv är utgiven på Norstedts.
– Jag känner mig lyckligt lottad som har en intresserad förläggare. Men det finns ju många små förlag som ger ut mycket bra poeter, för att inte tala om allt på nätet. Men detta att sitta hemma i fåtöljen och läsa poesi tror jag bara en liten skara gör. Och jag önskar att poesin skulle användas mer – att politiker och andra kunde bli lite mer intresserade och då och då citera poeter från sina talarstolar, säger Ingela.
Hon berättar om hur hon för några år sedan var utvald till Hela Halland läser-författare. Då for hon runt på biblioteken och talade om sin poesi och läste upp dikter. Bokhandlarna ställde (på vissa platser) upp för att sälja urvalsvolymen Vid oro skog, som just kommit ut.
– Det kom hyggligt med publik till uppläsningarna, men få köpte böckerna. Under hela turnén såldes fyra exemplar! Några hade köpt tidigare, men ändå, säger Ingela.
Hur har ditt eget skrivande utvecklas sedan din debut?
– Oj, jag var så outvecklad vid min debut! Jag hade så dåligt självförtroende och vågade inte skriva rakt ut. När jag sedan slutade ta hänsyn blev dikterna, förstås, bättre. Livshändelserna fick mig att inse vad jag borde skriva om och att inte vara rädd. Med oräddheten utvecklades också språket.
Vilka teman intresserar dig?
– Människan som naturvarelse. Meningen med alltihop. Mina två favoritfilosofer är Nietzsche och Plotinos. De går inte att förena, men båda intresserar mig lika mycket, säger Ingela.
Till våren kommer ännu en diktsamling av Ingela Strandberg på Norstedts. Den består av två sviter med korta koncentrerade dikter på temat frihet: Kopparödlan, som hon har jobbat med i flera år, och Att snara en fågel, som har tillkommit senare.
Werner Aspenströmpriset
Priset instiftades 2005, på initiativ av Ann-Marie och Per Sennerfeldt. Det delas ut varje år den 13 november, Werner Aspenströms födelsedag, och består av en stickad ”röd molntröja” efter en modell som Aspenström själv bar på 1950-talet.
Tidigare pristagare
2016 – Thomas Tidholm
2015 – Marie Lundquist
2014 – Lennart Sjögren
2013 – Tua Forsström
2012 – Per Helge
2011 – Elisabeth Rynell
2010 – Göran Bergengren
2009 – Lina Ekdahl
2008 – Bo Strömstedt
2007 – Nina Burton
2006 – Staffan Westerberg
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
