Redan 1867 sålde bokhandeln annat än böcker

Äventyrsbokhandeln - kan det vara framtiden för bokhandeln när marginalerna på böcker krymper? Foto: Fotolia. Faksimil ur Helsingborgs Tidning 1867 med annons från J Torells Bokhandel.

Redan för 150 år sedan sålde svenska bokhandlare mer än böcker. Betydligt mer än böcker att döma av en annons i en dagstidning från den 22 oktober 1867.

Söndagsmorgonen tillbringade jag med en papperstidning, det sker inte så ofta numera. Helsingborgs Dagblad firade 150 år just idag och därför fanns ett antal intressanta artiklar om tidningens historia, exempelvis om kultursidornas framväxt, men även om dess framtidsutsikter där det blev tydligt hur olika bild tidningen själv och externa experter har.

Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!

Chefredaktören konstaterade att de inte ser någon anledning att minska antalet utgivningsdagar eller lägga ner papperstidningen, medan en expert spådde att inom fem år har de flesta lokaltidningar dragit ner på sin utgivning eller helt avvecklat pappersutgåvan.

Men det som fångade mitt intresse var att de hade tryckt upp hela det första numret, från den 22 oktober 1867, och skickade med det som en bilaga. Förutom att tidningen på den tiden saknade bilder och blandade annonser och redaktionellt material friskt så var det två (!) annonser från en bokhandel som jag noterade.

Annons ur Helsingborgs Tidning 22 oktober 1867 från J Torells Bokhandel. Ett minst sagt blandat sortiment.

J Torells bokhandel har långa anor i Helsingborg. I en stor annons på förstasidan läser jag att namnet dessutom var J. Torells Bok-, Musik-, Pappers- & Tapet-Handel.

“Böcker, Kartor, Musikalier och Plancher, Skrif, Post- & Conceptpapper” inleds listan över vad bokhandeln har i sitt lager. Längre ner nämns stålpennor och gåspennor men även lite mer oväntade inslag som “Hår-, nagel- och Tandborstar”.

Idag skulle knappast “Pipor, Cigarrmunstycken & Cigarrfoderaler, Torra Cigarrer, fina & ordin.” platsa, däremot kanske “Schackspel & Schackbräden”. Vidare i sortimentet nämns violiner, gitarrer samt tapeter, bårder och guldlister. Men slutklämmen blir ändå “Reqvisitioner af utländska Böcker och Journalier expedieras med skyndsamhet och ordning”.

Det var långt ifrån bara böcker som såldes i bokhandeln på 1800-talet.

Lite mer förvånande är då en liten annons från bokhandeln, bredvid. Där läser jag “Liebigs köttextrakt, fabriceradt af renaste oxkött, hvaraf en fjerdedels thesked, upplöst i kokhett vatten, är tillräckligt att ögonblickligen bereda en stor thekopp full god och kraftig buljong. Pris pr burk 2 riksdaler 50 öre”.

I samma annons marknadsförs Mjölk-extrakt och Jästpulfver “som fullkomligt ersätter vanlig jäst och surdeg, utmärker sig framför dessa jäsmedel derigenom att det sparar mycken tid, emedan degen ej behöfver så för att komma i jäsning, utan kan straxt sättas i ugnen”.

Så när nu bokhandlare sneglar på andra varor än böcker kanske det inte är något nytt, snarare att cirkeln sluts?

Bokhandeln var dessutom Helsingborgs första bokhandel och grundades 1825 av Jöns Torell och var först belägen på Södra Kyrkogatan. Redan 1823 hade Torell fått utgivningsbevis för Helsingborgs-Posten, som var stadens första tidning och utkom 1824–1867. Nedläggningen av den var sannolikt en av anledningarna till att Helsingborgs Tidning (som 1884 blev Helsingborgs Dagblad) startades.

Vid den här tiden fanns det flera bokhandlare i Helsingborg. Men den som överlevt fram till idag är faktiskt just Torells som dock under resans gång bytt ägare flera gånger. Från slutet av 1800-talet gick den under namnet “Killbergs bokhandel musik- pappers- och konsthandel samt pianomagasinet AB”. Förutom under perioden 1939–1965 har den varit i familjen Killbergs ägo. Idag står det Akademibokhandeln på skylten och butiken drivs av Killbergs som franchise.

Helsingborgs Dagblad brottas med en omställning till en digital framtid. Detsamma kan sägas gälla bokhandeln i allmänhet. Båda företagen behöver fundera över vilka som är deras kunder och vad de kan sälja till dessa kunder. I den här krönikan lämnar jag tidningsaffären åt sitt öde. Jag har många tankar om den brist på affärsutveckling som präglat de 27 år som gått sedan jag skrev mina första texter i Nordvästra Skånes Tidningar (numera fusionerad med Helsingborgs Dagblad och därefter med Sydsvenskan).

Men om vi istället fokuserar på bokhandeln och hur den ska vara relevant de kommande fem eller hundrafemtio åren. Är framtiden krympta ytor och hundra procent fokus på böcker? Att nischa sig och nörda ner sig på några utvalda genrer eller intresseområden rentav? SF-bokhandeln är vårt enda riktigt stora exempel i Sverige men utomlands finns både deckar- och romancebokhandlare.

Eller är framtiden att kombinera böckerna med något som genererar så bra intäkter och marginaler att man kan unna sig att ha pappersböcker av nostalgiska skäl? Att konstatera att böcker inte kan vara dyrare i butik än på nätet och därför komplettera sortimentet med andra varor där marginalerna kan vara högre? Om det nu finns sådana med tanke på att det inte enbart är böcker som ehandlas idag.

Kanske ligger det i kombinationen? En kok- och bokhandel som fokuserar på kokböcker och köksredskap. Kanske mjölblandningar och jäst? Som i en del av lokalen har ett bageri och restaurangkök där man kan bjuda in stjärnkockar att både lära ut kokkonster och signera sina kokböcker? Det skulle ge naturlig möjlighet till café och restaurang.

Eller en äventyrsbokhandel för barn? Där en del av bokhandeln är ett lekland inspirerat av litterära miljöer. På Leos lekland kostar det 150 kronor att leka några timmar. Skulle inte en bokhandel kunna skapa en fantastisk upplevelse som ger sagostund, fika, klättra och leka och en bok att ta med sig hem? En äventyrsbokhandel borde väl kunna få till licensavtal med ett antal litterära karaktärer?

Annars kanske singelbokhandeln är ett alternativ? Där du kan gå på blind dates baserade på vilka böcker du läst? I den mysiga och romantiska restaurangen kan man ta en date över en kopp te, ett glas vin eller kanske en trerätters middag?

Ja, vad jag vill ha sagt är väl att bokhandeln inte ska vara rädd för att ta in andra varor än böcker. När man tittar på utvecklingen är det förmodligen oundvikligt. I det långa loppet kommer det att vara omöjligt att sälja pappersböcker billigare i butik än på nätet. Lägg till det att en ökande andel av bokläsandet kommer att ske digitalt så är det uppenbart att bokhandlarna behöver affärsutveckla och bli mer än en disk i en gång på ett köpcentra där de marknadsför streamingtjänster för böcker i mobilen. Frågan är bara vilka varor eller kanske ännu hellre upplevelser du vill hitta i din lokala bokhandel?

Är det tillräckligt unikt kanske du till och med kan locka folk att åka dit från hela Sverige. Eller för den delen hela världen.

Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!

Sölve Dahlgren

Sölve Dahlgren

Sölve Dahlgren är journalist sedan 30 år tillbaka och författare till mer än tio böcker. VD och chefredaktör för Boktugg.

solve@boktugg.se

Gör som ...

… och alla våra andra sponsorer som stöttar oss ekonomiskt. Vill ditt företag bli sponsor? Kontakta sales@boktugg.se för mer information. Privatpersoner och mindre företag som vill bidra swishar valfritt belopp till 123-483 18 71 (klicka här för QR-kod) eller med andra betalmedel.

Följ med på Alexanders arbetsresa

Detta är en ljudbok där Alexander berättar om sin kamp för att försöka komma in på arbetsmarknaden och hur ålderdomliga normer i kombination med nya arbetssätt skapar fällor för honom

Sten Velander med en ny humoristisk spänningsroman

Henry har accepterat att tiden som bårhusansvarig är över. Rastlösheten är påtaglig och han är redo för nya utmaningar i livet. Att hantera döda känns som en trygghet och då är valet av sysselsättning självklart.