Om vi inte ser upp kommer vi snart att ha en handfull olika databaser med böcker och ingen av dem är komplett. Det är dags för bokbranschen att enas och skapa en gemensam plats där all metadata kan samlas, skriver Boktuggs Sölve Dahlgren.
Vi har skrivit om Bokinfos prishöjning av titelavgiften vilket i sig är en helt rimlig höjning. Det som däremot blir orimligt är själva modellen där avgiften tas ut per ISBN och en och samma titel därmed kan kosta 1 500–2 000 kronor att registrera i alla format.
Stödprenumeration. Boktugg Mini (från 10,42 kr/mån) ger tillgång till vissa premiumartiklar.
Det i sin tur har fått kostnadsmedvetna förlag att runda Bokinfo på de digitala titlarna. Vi pratade med Lind & Co som har mer än 500 digitala utgåvor (ca 250 vardera av ebok och MP3-bok) som endast ligger i Axiell Media (Elib) och inte i Bokinfo. Men det finns många fler förlag och efter artikeln har vi hört från dussintals småförlag som alla struntar i Bokinfo på eböcker.
Så vad är problemet med att ett stort antal förlag nu rundar Bokinfo?
Nätbokhandlarna lyckas uppenbarligen hitta informationen. De fysiska bokhandlarna som är de främsta användarna av Bokinfo söker ändå inte efter digitala utgåvor av böcker och bryr sig knappast. Så för vem är det av värde att ha en samlad databas istället för flera olika?
Om vi tittar framåt så vet vi att det finns ett stort värde i att äga data. Just därför är det viktigt att något så grundläggande som en databas över utgivna böcker kan vara öppen – och fri. Bokinfo Sverige HB startades 2004 och hette då Bokrondellen. Företaget ägs av Bonnierförlagen, Förlagssystem, Natur & Kultur och Norstedts Förlagsgrupp. Det är den största databasen över böcker utgivna av svenska förlag men den innehåller även utländska titlar från svenska importörer.
Eller egentligen är Libris den största databasen, de svenska bibliotekens gemensamma katalog som uppdateras dagligen. De registrerade biblioteken bidrar gemensamt till uppbyggnaden av innehållet. För närvarande finns 7 miljoner titlar i databasen. Kungliga biblioteket (KB) ansvarar för drift och utveckling av tjänsten.
Det som skett de senaste åren när digitala böcker blev verklighet är att Publit och Axiell Media (Elib) börjat bygga upp egna databaser med sina titlar. Vissa titlar kan därför finnas i tre databaser: Publit, Elib och Bokinfo. Vissa finns i två av databaserna och vissa bara i en. En mindre andel titlar finns inte ens i någon av databaserna ifall de är utgivna med hjälp av någon utgivningstjänst som erbjuder direktförsäljning av digitala böcker och författaren/egenutgivaren väljer att inte betala extra för att hantera registrering av titeln hos exempelvis Elib.
Men alla hamnar förstås i Libris? Ja, så småningom. Men går man in och söker i Libris märker man att det saknas mycket information om nyutgivna och framför allt alla kommande titlar. Det är först efter att boken varit tillgänglig ett tag som katalogtexter blir kompletta i Libris. Går du in idag på Libris så märker du att titlar från landets största förlag som utkommer om två veckor inte har omslagsbilder ännu, som ett exempel.
Eftersom Axiell Media (Elib) numera i praktiken har skaffat sig ett monopol på marknaden för utlåning av digitala böcker på biblioteken så väljer de allra flesta förlag att lägga upp sina titlar i deras databas. Men det innebär också att ett enskilt företag kontrollerar den enda (nästan) kompletta databasen över digitala titlar. På några års sikt är det den utgivningen som kommer att vara störst.
Är det bra?
Nej, självklart inte om man vet att data är makt. Det bästa i mina ögon vore att man byggde en nationell databas över alla böcker med ett ISBN där det var gratis för förlagen att registrera information om sina titlar. Denna verksamhet måste givetvis finansieras. Om det ska ske med offentliga medel som i sammanhanget handlar om några blygsamma miljoner (Bokinfo omsätter trots allt under 10 Mkr) eller om man ska hitta en modell där förlag, bokhandlare och andra som har nytta av databasen betalar en årsavgift låter jag vara osagt.
Det viktiga är att få alla att lägga upp sina titlar, från egenutgivare och mikroförlag till globala förlag. Annars riskerar vi att få en situation lik den i USA där hundratusentals eböcker inte förses med ISBN utan bara finns hos en återförsäljare och därmed i praktiken kontrolleras av denna.
Det här är en viktig fråga inte bara för förlagen utan även för bokhandlare, bibliotek, författare och läsare. Den som vill kunna söka rätt på om en bok finns utgiven och i så fall i vilka format ska kunna få tillgång till den informationen snabbt och enkelt.
Fotnot: Information om böcker handlar om metadata. När du handlar hos en nätbokhandel ser du oftast bara en bråkdel av den metadata som finns samlad kring en bok. Ibland används informationen utan att du tänker på det för att visa vilken serie en bok tillhör, vilket format det är, vad den väger, vilka ämnesord den ska sorteras under i bibliotek. Kort sagt som ett register över alla böcker som är utgivna.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
