Den digitala organisation på Norstedts Förlagsgrupp ska bli en naturlig del av förlagsredaktionerna och säljavdelningen i ny omorganisation.
Norstedts digitala funktioner ska bli en naturlig del av förlagsredaktionerna och säljavdelningen i ny omorganisation.
Norstedts Förlagsgrupp har tidigare haft en digital organisation som utgjort en spjutspets för den digitala produktionen och utgivningen, men målet har hela tiden varit att göra den till en naturlig del i hela förlagsgruppen. Nu är tiden mogen.
Stödprenumeration. Boktugg Mini (från 10,42 kr/mån) ger tillgång till vissa premiumartiklar.
– Den ursprungliga planen var att det här skulle ske efter tre år, nu gör vi det istället efter knappt två år. Utvecklingen har gått snabbt och nu är det dags för oss att i grunden jobba digitalt, säger Otto Sjöberg, VD för Norstedts förlagsgrupp.
Eftersom den digitala försäljningen fortsätter öka innebär det att framöver är det inte givet att alla böcker ska ges ut på papper.
– Det här tankesättet ska vara en naturlig del av verksamheten. Vi ser på verket eller berättelsen och sen finns det ett antal format och distributionsformer. Nu kan vi redan från början tänka på hur vi vill förmedla berättelsen, säger Otto Sjöberg.
De personer som jobbat på den digitala avdelningen flyttas nu istället ut på förlagsredaktioner och i säljorganisationen. Chefen för den digitala verksamheten, Rickard Henley, tar istället ett kliv in som ansvarig för Storytel Publishing. Samtidigt kommer samarbetet mellan Norstedts Förlagsgrupp och Storyside att stärkas.
Storytel genomför en bolagsomstrukturering där Storyside, Earbooks, Barnbolaget, Telegram Förlag och Storytel Pocket uppgår i Massolit Förlagsgrupp och blir imprints. Massolit Förlagsgrupp AB byter samtidigt namn till Storytel Publishing.
– Det är också viktigt, att Rickard kliver över till Storyteldelen, vilket skyndar på tvärsamarbeten och synergier inom koncernen.
Dessutom kommer Norstedts att rekrytera tre-fyra personer till de nya tjänster med digitalt fokus som nu inrättas. Många av dessa troligen utanför bokbranschen.
– Vi ser att det finns behov av att få in ny kompetens. Egentligen började Norstedts Förlagsgrupp rekrytera utanför bokbranschen redan 2014, när jag, Rickard Henley och Olle Lidbom kom in.
Utöver dessa tjänster kommer Norstedts att rekrytera till sitt helt digitala imprint Tiden (som egentligen är ett gammalt anrikt förlagsnamn med anor från 1912 men som legat vilande i många år). Tiden ska fokusera på e-böcker och ljudböcker, bland annat i följetongsform likt Storytel Original-serierna.
– Tanken är att vi ska bli mer snabbrörliga och bredda vår utgivning. Jag brukar säga att vi är riskkapitalister i kultur och när vi bestämmer oss för att ge ut en bok i tryckt form med hårda pärmar är det en stor investering. Ofta lyckas det, men inte alltid. Med en digital utgivning blir den initiala investeringen inte lika stor, säger Otto Sjöberg.
Otto Sjöberg kommer själv från tidningsbranschen och hans gamla kollegor har länge diskuterat vilket år den sista dagstidningen trycks. Det året kommer allt närmare och det finns de som hävdar att Aftonbladet eller Expressen blir först med att lägga ned sin tryckta utgåva – troligen inom två år.
– Jag minns att jag själv i ett föredrag för två år sedan sa till ett antal tryckerier att 2025 kommer de inte längre att trycka tidningar. Men den tryckta boken är fortfarande en helt annan produkt än en tryckt tidning eftersom den bär en långlivad historia. Innehållet i en dagstidning är kortlivat, säger Otto Sjöberg.
Även om han ser att tryckta böcker kommer att vara en bärande del av förlagens affärsmodeller under en lång tid framöver så menar han ändå att förlagen och bokbranschen måste driva på för att läsarna konsumerar fler böcker i digital form.
– Annars kommer andra konkurrerande digitala tjänster att ta över den tid som läggs på böcker. Mediekonsumtionen flyttar till mobiler och plattor och då måste bokens berättelse finnas där, säger Otto Sjöberg.
Han ser också att den ökade digitaliseringen leder till ett minskat behov av de traditionella fönster som finns i bokbranschen med exempelvis höst- och vårkataloger.
– Det är bara att titta på vad som hänt i filmbranschen där man förr hade väldigt tydliga fönster för när filmer släpptes, men som nu öppnats upp på ett helt annat sätt.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
