Skolbiblioteket som pedagogisk funktion diskuteras i ny bok

I boken Skolbiblioteket som pedagogisk investering från BTJ Förlag diskuterar Sofia Malmberg skolbibliotekets pedagogiska roll på en nationell nivå med utgångspunkt i den befintliga lagstiftningen och det nya direktivet.

Skolbibliotekssituationen är på ett nationellt plan mycket eftersatt, knappt hälften av landets elever har tillgång till skolbibliotek som har möjlighet att spela roll för elevernas lärande. Något som föranlett att Nationell biblioteksstrategi har skolbibliotek som ett särskilt fokusområde. Den senaste tiden har det dock hänt mycket vad gäller skolbiblioteken i Sverige. Sedan 2011 står det inskrivet i Skollagen att alla elever har rätt till ”tillgång till skolbibliotek”.

– Lagen har dock blivit kraftigt kritiserad eftersom den ensidigt fokuserar på lokalen och uppfattas som tandlös, säger Sofia Malmberg, samordnare för skolbiblioteken i Järfälla kommun och författare till den nyutkomna boken Skolbiblioteket som pedagogisk investering.

Hösten 2016 utlystes för första gången ett statsbidrag för att stärka bemanningen i skolbiblioteket, där skolans huvudmän kunde få halva lönen för en fackutbildad skolbibliotekarie finansierad av staten. Det här var ett sätt att på frivillig väg ge rektorerna möjlighet att skapa fungerande skolbibliotek, med utgångspunkt i att verksamheten bäst sköttes av en bibliotekarie.

I våras kom ett direktiv om stärkt digital kompetens i skolans läroplaner, där skolbiblioteket tydligt definierades som en pedagogisk funktion: ”Skolbibliotekets verksamhet används som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens.”* Direktivet gäller från den 1 juli 2018, och i höst gör Skolinspektionen en särskild kvalitetsgranskning av skolbiblioteket som pedagogisk funktion.

– Att skolbiblioteket definieras som en pedagogisk funktion med uppdrag att verka för måluppfyllelse stämmer väl överens med utgångspunkten för min bok Bibliotekarien som medpedagog från 2014, också den utgiven på BTJ Förlag.

Skolbiblioteket som pedagogisk investering vänder sig till politiska beslutsfattare, tjänstemän, skolledare och bibliotekarier och lyfter de utmaningar och möjligheter som definitionen av skolbiblioteket som pedagogisk funktion innebär, såväl på en nationell och regional som på lokal nivå. Boken diskuterar vilka förutsättningar som behöver ges för att skolbiblioteket ska bli den pedagogiska investering som avses. Förutsättningar som innebär utmaningar för lagstiftare, utbildningsinstitutioner, professionen, politiker och skolledare.

– Jag såg ett behov av att diskutera skolbiblioteket som pedagogisk funktion, med utgångspunkt i gällande lagar och direktiv. Jag har i mina tidigare böcker på BTJ Förlag diskuterat skolbibliotek ur ett praktiskt pedagogiskt perspektiv, men här ville jag lyfta det till en nationell nivå. Skolbiblioteket står inför nya spännande utmaningar den närmsta tiden och det behöver skapas genomtänkta strukturer.

skolbiblioteket_hiBokomslaget pryds av en superhjälte med ett s på bröstet, vilket enligt Sofia står för skolbibliotekarien.

– Men eftersom det är jag och min arbetsmetod som är förlagan för superhjälten så står s också för Sofia. Min utgångspunkt för uppdraget som skolbibliotekarie är att det är en kreativ och kompetent person med stort personligt driv, med fokus på pedagogisk måluppfyllelse. Skolbibliotekarien är den som spränger gränser och bidrar till att öka elevernas måluppfyllelse, trots att det ännu inte finns några upparbetade vägar.

Sofia Malmberg har arbetat under många år som skolbibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser i Stockholm. Sedan september förra året är hon samordnare för skolbibliotek i Järfälla kommun. Hon har skrivit tre böcker om skolbibliotek, alla på BTJ Förlag, och är en flitigt anlitad föreläsare i skolbiblioteksfrågor i Sverige och Norge. Dessutom ingår hon i Regionala biblioteksrådet i Stockholm. Hon har tilldelats såväl Greta Linder-stipendiet som Christer Holmqvist-stipendiet för sitt engagemang att lyfta skolbiblioteket i debatten.

– Jag hade inte alls tänkt mig att arbeta som skolbibliotekarie, men fick min första fasta tjänst som skolbibliotekarie på ett gymnasium. Eftersom livet som skolbibliotekarie ställde stora krav på kreativitet och innebar många intellektuella utmaningar så tilltalade det mig.

Vilken roll har skolbiblioteken idag och vad krävs för att de ska fungera?
– Skolbiblioteken är en eftersatt funktion på ett nationellt plan och goda skolbibliotek är i hög utsträckning beroende av enskilda personers drivkraft. Något som förstås inte är acceptabelt. Tillgång till skolbibliotek är en lagstadgad rättighet där det ska finnas en nationell likvärdighet. För att skolbiblioteket ska fungera som pedagogisk funktion behövs det tydliga lagar och riktlinjer samt genomtänkta strukturer med fokus på pedagogisk måluppfyllelse. Det behövs tydliga mål och att skolbiblioteket inkluderas i skolans kvalitetsutvärdering, säger Sofia Malmberg.

*Ladda ner hela direktivet från Regeringens hemsida här.

Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!

Anna von Friesen

Anna von Friesen

Anna von Friesen frilansar som journalist, redaktör, korrekturläsare och med andra redaktionella tjänster.

anna.von.friesen@boktugg.se

Gör som ...

… och alla våra andra sponsorer som stöttar oss ekonomiskt. Vill ditt företag bli sponsor? Kontakta sales@boktugg.se för mer information. Privatpersoner och mindre företag som vill bidra swishar valfritt belopp till 123-483 18 71 (klicka här för QR-kod) eller med andra betalmedel.

Sten Velander med en ny humoristisk spänningsroman

Henry har accepterat att tiden som bårhusansvarig är över. Rastlösheten är påtaglig och han är redo för nya utmaningar i livet. Att hantera döda känns som en trygghet och då är valet av sysselsättning självklart.