Christina Claesson vill föra berättartraditionen vidare på sitt förlag

Christina Claesson har startat förlaget Triangelhissen i Malmö där varje berättelse vilar på tre ben: pappersformatet, e-boken och så klart ljudboken. Hon brinner för att bevara den muntliga berättartraditionen och tror på författaren som röst.

Den muntligt berättade historien har en tradition som går långt tillbaka i den mänskliga historien. Att ljudboksvågen sköljer upp över oss just nu kanske inte är så konstigt egentligen. För även om vi gärna pekar på faktum som att ljudboken passar en stressad nutid och att den gifter sig så bra med en allt mer digitaliserad värld, finns det för att var ärlig faktorer i den talade berättartraditionen som är bra mycket äldre än så. När varken penna, tv eller dator existerade behövdes sägnerna som vandrade från mun till mun runt lägereldarna både i bevarande och underhållande syfte.

Långt efter att lägereldarna falnat och de berättade historierna likaså, svepte en rörelse för att bevara berättartraditionen fram över både USA och Europa. Det var i slutet av 90-talet och ungefär samtidigt slog berättaren och författaren Christina Claesson näven i bordet. Hon hade tröttnat på en inneboende scenskräck som höll henne tillbaka och gav sig tusan på att komma över den. I mötet med publiken uppstod en extra dimension för historien och ingen skräck i världen skulle hindra Christina från den berättarform som tilltalade henne mest.

Redan från starten bestämde sig Christina för att enbart berätta sina egna originalberättelser och till det löftet har hon sedan hållit sig.

– Där blir jag en outsider, säger hon. Jag vill inte att andra berättar mina berättelser så länge jag försörjer mig på dem. Samtidigt är det hedrande för mig när någon annan vill berätta dem. Jag är en berättare som gör mina berättelser och ser det som min plikt att bevara dem för att berättartraditionen ska leva vidare.

Hon kommer från vad hon beskriver som en fullständigt tyst familj och är därför lite av en pionjär som på nytt fiskat upp berättartråden.

– Jag kände att jag varit tvungen att skapa detta själv, säger Christina. Mina föräldrar tillhörde generationen som flyttade från landet till stan och i urbaniseringen tappade de något. Det har medfört att jag inte har någon berättartradition med mig hemifrån utan har fått börja om.

Som ett steg i det långa ledet startade Christina nyligen förlaget Triangelhissen i Malmö – ett förlag där varje berättelse vilar på tre ben: pappersformatet, e-boken och så klart ljudboken.

– Det är en process att föra över en berättelse från en form till en annan, säger Christina.

För hennes egen del handlar det om att skriva ner det som hon hon annars säger, en uppgift som tar längre tid än hon trott:

– Tar man en berättelse som jag berättar på femton minuter så går det åt en vecka för att skriva ner, konstaterar Christina. Ögat är mer kritiskt än vad örat är och kritiken går igen i skrivandet.

Sedan Christina började uppträda under en kastanj på “Skrönor i parken” i Malmö i slutet av nittiotalet, har hon deltagit i en massa olika sammanhang: skolor, konferenser, personalfester, radio och så vidare. Dessutom har Christina skrivit dramatik för teatern och haft berättarkonserter tillsammans med musiker. Åskflickan som är den första berättelsen Christina skrivit ner för Triangelhissens räkning, har hon berättat hundratals gånger innan. Vid releasen den 2:a juli mottogs den med stor värme av publiken även om den förändrats en del sedan den hamnade på papper.

– Åskflickan är en slags spökhistoria som utspelar sig på Glimmingehus, berättar Christina. I berättelsen ska jag sova över där och betraktar då Åskflickan. Men när jag skrev ner den hoppade mitt sinne in i Åskflickans huvud och slutet ändrades – istället för att jag betraktar henne tar hon över på slutet och ser mig gå där ifrån.

Ljudboksformatet passar Christina som person – genom det slipper hon sitta stilla med boken i handen utan kan röra sig samtidigt som hon “läser”.

– Jag är alldeles för rastlös för att glo på tv och sånt, skrattar hon. Ett dilemma med ljudböcker är dock att dåliga inläsningar kan förstöra ett bra manus. En uppläsning är en gestaltning och det jag ska producera hos Triangelhissen ska vara bra. Jag vill vara ett berättarförlag men jag börjar från noll och det är dyrt att hyra in skådespelare som läser. Grundtanken är att upphovsmannen ska läsa in sin bok.

Triangelhissens verksamhet tänker sig Christina som ambulerande. Efter att ha huserat i en provisorisk ljudstudio hemma vill hon bygga om en husbil som hon både kan köra till inläsarna och till tysta platser att spela in på.

– Det blir en uppsökande verksamhet, säger Christina och fortsätter: Det är två månader sen jag offentliggjorde Triangelhissen och redan nu är det många som närmar sig med frågan om jag kan läsa deras roman. Det är roligt och vi får se hur det utvecklar sig. Men jag börjar med att göra mina egna berättelser.

Läs fler tankar om ljudböckernas genombrott från Boktuggs chefredaktör Sölve Dahlgren här:

Ljudboksvågen som kan spola bort textboken

Författaren kanske inte längre är stjärnan på ljudbokens omslag