Ingrid Wikén Bonde premiäröversätter ljudboksserie åt Storytel Original

I över 40 år har Ingrid Wikén Bonde översatt från nederländska. Nyligen släpptes hennes översättning av Martyn Van Beeks En andra chans på Storytel.

Martyn Van Beek är författaren bakom den nederländska hyllade ljudboksserien Tweede kans, på svenska En andra chans. Titeln är en Storytel Original-produktion, det vill säga en ljudboksserie skriven för att läsas in i kortare avsnitt. Den 11 juli släpptes den på Storytel i Sverige, översatt av Ingrid Wikén Bonde och inläst av Ellen Jelinek. Det är en av de första ljudboksserierna som har översatts till svenska någonsin, och det är den allra första Storytel Original-titeln som producerats utomlands som kommer på svenska.

Ingrid Wikén Bonde, 74 år, har inte hört talas om Boktugg tidigare, vilket inte är alls särskilt konstigt.

– Jag hade inte hört talas om Storytel heller, erkänner hon.

Inte heller brukar hon lyssna på ljudböcker. Vad hon däremot har massor av erfarenhet av är översättning, framför allt från nederländska men även från andra språk som tyska och franska. Idag är hon pensionerad från sitt arbete som lektor i nederländska vid Stockholms universitet, men hon översätter gärna någon bok om året för att dryga ut kassan.

– Fast i år blev det ovanligt mycket, eftersom jag både jag gjort En andra chans och just nu håller på med en lite mer traditionell bok som ska tryckas på papper.

Ingrid påbörjade sin översättarbana i precis rätt tid. Under 60- och 70-talen fanns ett ganska stort intresse för nederländsk kultur och hon har översatt alla möjliga genrer, allt från facktext och skönlitteratur till undertexter för tv. Allting började när Ingrids pappa fick jobb vid tekniska universitetet i Delft som professor i mikrobiologi, varpå hela familjen flyttade med. Ingrid var då 13 år, och påbörjade sin utbildning där.

– Det var en mycket bra utbildning för att lära sig språk, en utmärkt översättarutbildning. Allt fokuserade på att man skulle läsa och översätta. När jag tagit studenten vid Grotiusgymnasiet skickades jag hem till Sverige och kom till Stockholms universitet för att läsa tyska.

Där var Ingrid på rätt plats vid rätt tidpunkt, för professor Gustav Korlén var mycket intresserad av nederländska och när språket blev ett självständigt ämne så fick hon möjligheten att bli anställd som lektor.

– Det var väldigt roligt! Både att förmedla den nederländska kulturen och att träffa studenter som ville lära sig språket. Det kom i rätt tid, förr läste folk språk för att bli lärare, idag studerar folk för att bli översättare.

På Stockholms universitet höll Ingrid bland annat kurser i översättning, och hon utbildade flera blivande översättare i nederländska. Hennes första egna översättning kom ut 1974.

– Men då fanns ju inte sådana här former av bokutgivning, utan då var det på papper, säger hon och syftar på ljudboksserien.

Vad tänkte du när du fick frågan om att översätta Martyn Van Beeks titel?
– Att det kunde vara intressant att se hur det var att översätta något i den formen. Jag hade aldrig lyssnat på ljudböcker, så det var spännande att pröva på.

För att hitta rätt rytm i texten berättar Ingrid att hon läste upp varje kapitel för sin man, som kunde höra om det stakade sig någonstans. Den nederländska förlagan hade enligt Ingrid ett antal bisatser och annat som skulle göra texten lite krånglig på svenska, om man översatte för bokstavligt. Så istället försökte hon göra det mer talspråkligt och ta bort sådant som var komplicerat.

– Svenskan älskar korta meningar och ute på kontinenten så är man fortfarande lite klassisk, språkligt sett. Det råkar man särskilt ofta på när man översätter från tyska och franska, som har en komplicerad satsbild och en annorlunda struktur. Nederländska är betydligt lättare att översätta ifrån.

I svenskan finns det ett behov att tillrättalägga texten så enkelt som möjligt för att den ska gå hem hos alla, menar Ingrid. Det kan orsaka en konflikt hos översättaren: hur mycket ska man ändra för att det ska passa en bredare publik?

– Man får hela tiden avväga, det är en balansgång. Fast just i det här fallet var det inte så viktigt, för författarens intention var inte att skriva en poetisk text, utan handlingen skulle vara rafflande och spännande.

En svårighet var dock att boken handlar om ett företag och därmed innehöll mycket modern affärsjargong som Ingrid inte var bekant med. Där fick hon ta hjälp av sina barn, som lyckligtvis är verksamma inom olika affärsområden.

– Men det var roligt att få läsa om att Rotterdam har seglat upp som metropol bredvid Amsterdam. Jag fick lära mig något nytt helt enkelt, det är det som är kul med att översätta. Man behöver inte resa runt i världen för att uppleva andra kulturer. 

Kan du tänka dig att översätta fler ljudböcker?
– Ja, absolut! Det gick väldigt fort. Boken var inte komplicerad och innehöll inte en massa adjektiv eller komplicerade satser. Det gick undan och det var raka rör hela tiden.

Ingrid Wikén Bonde skrev sin avhandling 1997 om nederländsk litteratur översatt till svenska från 1830–1995, så hon är rätt person att fråga om man är nyfiken på litteratur från Nederländerna. Hon konstaterar att nederländska inte översätts lika mycket som andra språk, men att det är ”en liten bäck som porlar på”. Idag ges det i genomsnitt ut 2–3 böcker översatta från nederländska om året i Sverige, men det har varit mer än så. På 70-talet exempelvis jagade man en potentiell nobelpristagare, men sedan avtog det lite grann.

På 60- och 70-talet var det framförallt Forum som gav ut nederländsk översatt litteratur, under en period satsade de på äventyrsromaner på nederländska, men även förlag som Atlantis, Norstedts och Bonniers har satsat på nederländska författarskap.

– Många förlag hade en nederländsk författare som en fjäder i hatten, berättar hon.

Vem vet, kanske kan Storytels satsning på Martyn Van Beeks spänningsserie vara startskottet till en nysatsning på nederländska översättningar? Fast jakten på en potentiell nobelpristagare är inte över. Där gäller andra regler än för En andra chans.