Två småförlag tar tillsammans in sju miljoner i riskkapital. En koncern investerar i att köpa Sveriges största bokhandelskedja. Ett streamingbolag tar in 30 Mkr och ett annat har stigit 65 procent på börsen i år.
Det har skett en del affärer i bokbranschen senaste tiden. Man brukar säga att det är svårt att tjäna pengar i bokbranschen eftersom de allra flesta utgivningar går back. Dessutom befinner den sig i en digitalisering där vinnare och förlorare ännu inte utkristalliserat sig helt.
Möt författarna som är mästare på Cliffhangers – i Boktugg Spänning!
Vi har tidigare skrivit om hur streamingtjänsten Nextory tog in 30 Mkr i riskkapital och vi har rapporterat om hur Storytel investerat och köpt ett av Danmarks största förlag, People’s Press. Storytel har för övrigt stigit hela 65 procent på börsen (Aktietorget) sedan årsskiftet. Aktiekursen var som högst uppe på 84 kr för tre månader sedan och har sedan sjunkit tillbaka till runt 74-75 kr. Men som mest var hela bolaget alltså värderat till över 4 miljarder kronor.
Akademibokhandeln och Bokus såldes till industrigruppen Volati till en värdering på 760 Mkr. En affär som nu fått tummen upp av konkurrensverket och därmed tillträder de nya ägarna i juli som planerat.
Men i veckan har det visat sig att det finns framtidstro även på förlagssidan. Två småförlag, Kalla Kulor Förlag och Sekwa tog in nytt kapital. Sekwa fick in fem miljoner kronor för en tredjedel av bolaget och hoppas öka omsättningen rejält de kommande åren, bland annat genom en ökad satsning på ljudböcker. Kalla Kulor byter namn till Southside Stories och tar in två miljoner kronor för en ej offentliggjord andel av bolaget. Där tänker ägarna satsa på att höja kvaliteten på de utgivningar som görs och att öka sälj och marknadsföring av dem.
Så varför detta intresse för bokbranschen? Ja, en förklaring är uppenbar när man läser ovan: streamingtjänsterna har satt fart på ljudboksmarknaden och samtidigt aktiverat förlagens backlist. Bonnierförlagen konstaterar att deras digitala försäljning ökade med 69 procent de första fem månaderna 2017 jämfört med samma period 2016.
Ett viktigt argument för streamingtjänsterna är förstås att ha ett stort utbud av böcker. Tusentals titlar blir tiotusentals titlar. Fortfarande är det bara en bråkdel av alla svenska titlar som är digitaliserade i form av eböcker och/eller ljudböcker.
Konsumentbeteendet förändras också. Alla böcker som på något sätt hänger ihop i serier kan göra att läsare upptäcker en bok och sedan plöjer resten av titlarna i serien eller andra böcker av samma författare.
Fackböcker kan hackas upp i delar. Snubblade i veckan över boken Svenska miljardärer av Birgitta Forsberg (utgiven av Lind & Co 2012) på Storytel. Eller rättare sagt, det var inte en bok utan uppdelad i tio delar som ljudbok. Utgivna i år. Just den boken passade verkligen perfekt för att dela upp på det viset eftersom den presenterar tio olika personer som lyckats bli miljardärer.
Det som sker nu är också att gränsen mellan bok- och tidningsbranschen suddas ut. En del av Storytel Dox utgörs av ett samarbete med tidskriften Filter. Långa välskrivna reportage blir korta böcker. Facknoveller kallade vi det för ett par år sedan när jag var med och utvärderade formatet för att göra korta eböcker. Men det är först nu när streamingtjänsterna öppnat fördämningarna och med hjälp av inläsning till ljudbok som formatet får sitt verkliga genombrott.
Parallellt med detta väntar eboken i epubformat fortfarande på sitt genombrott. En pusselbit där kan vara att webbläsare får stöd för formatet så att alla verkligen har en eboksläsare på sin dator och mobiltelefon. Microsoft har nu introducerat stöd för epub i sin nya webbläsare Edge i en version som nu också släppts för alla – även på svenska. Ifall även de webbläsare som dominerar marknaden – Chrome, Firefox och Safari – följer efter så blir det enklare att läsa eböcker. Skulle detta öppna för en explosion av eböcker? En annan fråga är då ifall denna ökade eboksförsäljning kommer att gå via nätbokhandlarna eller direkt via andra plattformar som Publit eller rentav direkt på författares hemsidor via tekniska plattformar som stödjer försäljning av filer och betalning med kreditkort?
Svaret på varför folk vill investera i bokbranschen är digitaliseringen. Kartan ritas om nu. De kommande åren kommer vinnare och förlorare att utses och för vissa kommer tillgången till kapital att vara skillnaden, för andra möjligheten att få in kompetens från andra branscher som kommit längre i sin digitalisering. Men det finns en sak som kommer att vara ännu mer värdefullt än pengar och det är bra innehåll. Precis som för film- och musikindustrin finns det stora frågetecken kring vilka affärsmodeller som kommer att vara hållbara långsiktigt och hur ersättningar till de olika aktörerna ska fördelas.
Det enda som måste framstå som helt uppenbart även för de mest inbitna pappersboksvurmarna är att den som inte har digital försäljning som en viktig del av sin affärsmodell idag får det väldigt tufft om ett par år.
Bilden, foto: Fotolia.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
