Sommarboken får barn i hela Sverige att läsa

Mer än 200 bibliotek deltar i Kultur i västs läsprojekt Sommarboken. I år är första gången som det genomförs utan stöd från Kulturrådet. 

För femte året i rad kör Kultur i väst Sommarboken för barn i åldern 8-12 år. Det började som ett pilotprojekt med fem deltagande bibliotek i Göteborgsregionen men föll så väl ut att det i dag är en rikstäckande verksamhet med fler än 200 deltagande bibliotek runt om i landet. Biblioteken köper in material som innehåller antingen 50 boklådor eller bokpåsar och klistermärken, armband, bokmärken.

Tidigare år har Kultur i Väst sökt pengar från Kulturrådet men år är första gången de står på helt egna ben. Projektledare Katarina Larson berättar att det var lite nervöst inför sommaren innan det var igång:

– Vi undrade hur det skulle bli, säger hon. Eftersom vi inte längre har något ekonomiskt stöd har vi varit tvungna att höja priserna men det verkar fungera bra ändå. Den här tjänsten når så många barn så det är viktigt att den får finnas kvar.

Katarina tillträdde som projektledare för Sommarboken för tre år sen. Poängen med Sommarboken är att barnen ska få en helt kravlös läsupplevelse och att det ger en frihetskänsla som ska sporra till att känna vidare läslust.

– Vi vill nå brett och inkludera – alla ska kunna vara med, säger Katarina. Många barn säger att den sortens läsning som är ett måste dödar lusten till böcker. Med Sommarboken är målet att den ska gynna läsningen på fritiden. Man får läsa vad som helst – serier, böcker – ingenting är fel.

Biblioteken som deltar har fria händer att lägga upp Sommarboken efter sina egna förutsättningar och resurser. Måttstocken är att man ska ha minst tre fysiska träffar – en uppstart, ett avslut och en gång där emellan men utöver det gör varje ställe som de vill. Att samlas på biblioteket gör läsningen till en social händelse där barnen får diskutera böcker, fika och delta i kringaktiviteter. Böckerna delas ut vid det första tillfället.

– Alltihop startades för att biblioteken själva hörde av sig till Kultur i Väst och efterfrågade någon form av kampanj, säger Katarina. Eftersom Sommarboken nu finns i hela landet är tanken att man ska kunna hoppa på och delta var helst man befinner sig, även om man är på semester eller besök någonstans. Genom att skapa en klubbkänsla bildas gemenskap för alla som är med. I förorterna och de mer socialt utsatta områdena är uppslutningen som bäst. Där är många barn hemma hela sommaren och Sommarboken blir ett sätt att tagga in och öppna upp biblioteken.

Varje år utvärderas Sommarboken med en enkätundersökning och responsen är övervägande mycket positiv.

– Många bibliotek berättar om att de först är lite osäkra på hur de ska få igång barnen, säger Katarina. Men när de väl kommit igång vill de inte sluta! Det är jätteroligt att det faller så väl ut.

Den individuella läsningen och träffarna på biblioteken kompletteras med aktivitetstips på Kultur i västs hemsida. I år handlar det om serieintroduktion i samarbete med författaren Johan Uenge.

– Vi hoppas kunna vidga textperspektivet – en berättelse kan manifesteras på olika vis, det behöver inte vara böcker utan kan vara serier, teater eller något annat, säger Katarina. På så vis vill vi få fler barn att känna sig inkluderade och intresserade av att delta i Sommarboken.

Fotnot: Olika former av sommarboksprojekt för att stimulera barn och unga att läsa på sommarlovet har existerat på bibliotek runtom i landet även längre tillbaka i tiden. På redaktionen minns vi tydligt hur man kunde läsa tio böcker och få en bok redan på 1980-talet.