Pionjär på bibliotek: Valfrid Palmgrens arkiv uppordnas på KB

KB öppnar upp bibliotekspionjären Valfrid Palmgren Munch-Petersens personliga arkiv med brev och dokument. Arkivet blir sökbart i KB:s digitala tjänst. 

Valfrid Palmgren är en viktig föregångare till dagens folkbibliotek. Hon föddes 1877 som dotter till Karl Edvard Palmgren, som startade Palmgrenska samskolan i Stockholm 1876, den första samskolan i Sverige. Han menade att pojkar och flickor skulle uppfostras på samma sätt och få samma utbildning. Valfrid gick i pappans skola, studerade i Uppsala och disputerade 1905 som den elfte kvinnan Uppsala, i franska.

– Hon anställdes som den första kvinnan på Kungliga biblioteket (KB) och fick där impulsen att intressera sig för folkbiblioteken. 1907 reste hon till USA för att studera folkbiblioteken och när hon kom hem fick hon ecklesiastikministerns uppdrag att utreda situationen för de svenska folkbiblioteken, berättar Lena Lundgren, som uppordnat Valfrid Palmgrens arkiv på KB.

1911 gifte Valfrid Palmgren sig med dansken Jon Munch-Petersen och flyttade till Köpenhamn. Där levde hon ett långt och verksamt liv och gick bort 1967. Förslagen i hennes biblioteksutredning, som var klar 1911, lade grunden för folkbibliotekens utveckling, genom en nationell biblioteksmyndighet, en bättre organisation och högre statsbidrag. Hon startade också Sveriges första barn- och ungdomsbibliotek på Drottninggatan 65, som blev mönsterbildande för de svenska barnbiblioteken.

En modig, kraftfull och flitig folkbibliotekspionjär

Lena Lundgren var tidigare utvecklingsledare vid Regionbibliotek Stockholm och berättar att hon brukade prata om Valfrid Palmgren på kurser och studiedagar utan att egentligen veta så mycket om henne, annat än det som står i vanliga uppslagsverk. Som pensionär bestämde hon sig för att ta reda på mer och gav sig då i kast med det stora oordnade arkiv som Palmgren själv donerat till KB.

– Där upptäckte jag att hon, utöver sin betydelse som folkbibliotekspionjär, var en mycket intressant kvinna även på andra sätt: en av de två första kvinnorna i Stockholms stadsfullmäktige, den första kvinnan som anställdes på Köpenhamns universitet och den som tillsammans med Ellen Hartmann sammanställde den stora Svensk-dansk ordbog (1954), som fortfarande är standardordboken och som kom ut i ny upplaga så sent som 2005. Hon var modig, kraftfull och oerhört flitig!

Lena fördjupade sig i Valfrid Palmgrens liv och 2015 kom en bok som Lena skrev tillsammans med Mats Myrstener och Kerstin E. Wallin: Böcker bibliotek bildning: Valfrid Palmgren Munch-Petersens liv och verk.

Varför har KB valt att uppordna hennes arkiv?
– Arkivet var stort och oordnat och därmed svårtillgängligt för forskare och andra intresserade. Där finns flera trådar att dra i men en förutsättning är att det blir ordnat och lättare att hitta i. Finansiering av Svensk biblioteksförening, som också bekostade tryckningen av boken 2015, möjliggjorde att jag har kunnat ordna arkivet.

De efterlämnade dokumenten är bland annat brev, manuskript från tal och radioframträdanden och dansprogram från studentlivet i Uppsala. Dokumenten kommer vara sökbara i KB:s digitala tjänst för handskrifter och personarkiv, Ediffah.

Svensk biblioteksförening har stöttat projektet

Jenny Nilsson är samhälls- och utvecklingssekreterare på Svensk biblioteksförening, som har varit med och finansierat projektet med att öppna upp Valfrid Palmgrens arkiv.

– Valfrid Palmgren var en av de främsta pionjärerna i Sverige för främst folkbiblioteken och allas möjlighet till bildning. Det är förstås anledning nog för vår förening att vilja underlätta för forskare att få tillgång till dokument om henne. Men hon var dessutom en av dem som ivrade starkast för att det som senare skulle bli Svensk biblioteksförening bildades. Med inspiration från sin resa i USA hävdade hon att för att Sveriges bibliotek skulle utvecklas behövdes tre saker: en bra bibliotekarieutbildning, en facktidskrift (Biblioteksbladet) och en biblioteksförening.

Svensk biblioteksförening beskriver sig som en pådrivare för bättre bibliotek. Föreningen arbetar på sina medlemmars (både enskilda och institutioner) uppdrag för att öka kunskapen om bibliotekens uppgifter och funktioner. Vidare arbetar föreningen för att stärka bibliotekens förutsättningar och möjligheter, bland annat genom att verka för ändamålsenlig lagstiftning och finansiering samt genom att sprida kunskap om bibliotekens verksamhet och effekter.

Vilka andra sorters initiativ stöttar Svensk biblioteksförening?
– Vi har bland annat stöttat Biblioteksmuseet i Borås. Men i huvudsak ger vi stöd till resestipendier till medlemmar, forskningsinitierande stöd för att stödja framtagandet av forskningsansökningar med biblioteksrelevanta frågeställningar, samt utvecklingsstöd till bibliotek som särskilt prioriterar insatser för att göra biblioteken tillgängliga och angelägna för fler och nya användare, säger Jenny Nilsson.

Bilden: Valfrid Palmgren i sitt arbetsrum inför valet till Stockholms stadsfullmäktige 1910. Foto: KB