Kungliga biblioteket lanserar en ny ISBN-tjänst under namnet ISBN Sverige. Tjänsten är mer användarvänlig och ska göra ansökningsprocessen smidigare.
ISBN, International Standard Book Number, är kortfattat en unik internationell identifikator för skriftliga publikationer, som till exempel böcker, och på många sätt grunden i bokutgivningssystemet. Det är inte ett måste att ge sin bok ett ISBN, men det underlättar för bokhandel och bibliotek. Att ansöka om ISBN är gratis, och alla olika utgåvor, versioner och format av ett verk ska ha unika nummer.
Möt författarna som är mästare på Cliffhangers – i Boktugg Spänning!
I maj 2017 släppte Kungliga biblioteket (KB) en uppdaterad ISBN-tjänst med nya funktioner som ska underlätta för förlag och andra utgivare som vill ansöka om ISBN. I och med detta byter tjänsten namn från ISBN-centralen till ISBN Sverige.
– Vårt tidigare system var gammalt och krävde mycket manuell handpåläggning. Den nya ISBN-tjänsten innebär många förenklingar för förlagen/utgivarna, berättar Jamshid Farahani, samordnare för ISBN Sverige.
I den nya tjänsten skaffar utgivarna ett konto där de kan redigera sina kontaktuppgifter, hämta ut sina ISBN, se vilka ISBN de använt och ansöka om fler nummer. Tidigare behövde utgivarna fylla i ett ansökningsformulär varje gång de behövde nya nummer. Systemadministrationen (t.ex. statistikuttag) har blivit lättare och snabbare och även sökmöjligheten internt och externt i Svenska ISBN-registret har blivit bättre.
Många frågetecken kring ISBN
Enligt Jamshid är kunskapen om hur ISBN fungerar väldigt blandad. Etablerade förlag vet exakt vad ISBN är och vilka regler som gäller, medan vissa institutioner, till exempel lärosäten, inte alltid följer att olika format kräver separata ISBN.
Som ett led i att allt fler egenutgivare ger ut publikationer har Jamshid och hans kollegor på ISBN Sverige märkt att en del är väl insatta medan andra inte är det.
– Vi har märkt av en viss osäkerhet rörande vilket förlags- eller utgivarnamn egenutgivarna ska registrera när de ansöker om ISBN. Ett ISBN är kopplat till ett förlags/utgivarnamn, vilket inte alltid är detsamma som författarnamnet. För egenutgivare sammanfaller dock dessa när de använder sitt personnamn som förlags/utgivarnamn.
ISBN Sverige uppmanar därför egenutgivare att tänka på följande: Om du väljer ISBN ur en serie som tillhör en publiceringstjänst kommer då de (också) stå som utgivare/förlag med relaterat metadata (förlagsnamn, förlagsort m.m.), enligt ISBN-regler. Om du vill att enbart du själv (eller ditt förlag, organisation, förening m.m.) står som förlag/utgivare, då kan du ansöka kostnadsfritt om eget/egna ISBN hos Kungliga biblioteket (vilket görs här: Ansökan om ISBN-nummer).
Vilken är de vanligaste frågorna ni får?
– Behöver jag ett ISBN? Kan jag använda samma ISBN på en ny produktform, det vill säga ny upplaga, ny version, nytt format, eller behöver jag ett separat ISBN?
Så i vilka fall behövs ett ISBN?
– ISBN är inte obligatoriskt men bra att använda det på alla monografiska publikationer avsedda för allmän spridning.
Har ni någon uppfattning om hur många böcker som ges ut utan ISBN?
– Tyvärr inte. Det skulle förutsätta en eller flera komplicerade sökningar i Libris. Men statistiken blir väldigt osäker därför att alla publikationer inte kommer in till KB. Av dem som kommer in katalogiseras inte alla publikationer och därför syns de inte i Libris, säger Jamshid Farahani.
Här ansöker du om ISBN och här hittar du vanliga frågor och svar.
Foto: Fotolia
99 % av Boktugg är gratis att läsa. Regelbunden läsare? Stötta oss gärna genom att swisha ett bidrag.
