Stephen Kings ”Att skriva” i nyöversättning av Ola Larsmo

”Att skriva: En hantverkares memoarer” från 2000 har blivit en bibel i konsten att skriva. Ola Larsmo har översatt Kings skrivhandbok/självbiografi.

I maj 2017 släpptes en nyutgåva av en välkänd titel för många som arbetar med det skrivna ordet. Att skriva: En hantverkares memoarer av Stephen King ges ut i nyöversättning av Albert Bonniers förlag.

– Att skriva har på knappt två decennier hunnit bli en sorts bibel i konsten att skriva. En bok om skrivande måste förstås vara konstfärdigt översatt, och att översättningen är gjord av en av Sveriges mest kunniga Kingläsare, författaren Ola Larsmo, känns extra rätt. I år fyller dessutom Stephen King 70, så utgåvan blir en liten hyllning till honom, säger Johanna Haegerström, förläggare på Albert Bonniers förlag.

Översättaren Ola Larsmo är till yrket själv författare, och har skrivit ett 20-tal böcker. Den senaste är Swede Hollow från 2016 som handlar om fattiga svenska migranter i sekelskiftets USA.

– King har en bra och ödmjuk syn på skrivande. Alla kan inte bli författare, och det är inte heller meningen. Men många har förmåga att berätta, och den förmågan kan man förbättra. Vem som helst kan inte bli Hemingway, men de flesta som tycker det är roligt att berätta kan bli bättre på det, säger Ola Larsmo.

I Att skriva delar King med sig av olika tips och råd till aspirerande författare. De mest centrala råden är enligt Ola ”läs, läs, läs” och ”skriv, skriv, skriv”. Att framför allt läsa mycket är i Kings ögon den bästa författarskolan. Men boken är också full av alla möjliga andra handfasta tips.

– Han är väldigt konkret i sina råd och kan ägna flera sidor till varför han hatar adverb. Dessutom ger han sig i kast med olika författares stilar, han tar texter från kända författare och analyserar vad som inte funkar.

Genreförfattaren Stephen King

Ola Larsmo har en lång bakgrund som Kingläsare och han har även skrivit om King en del i egenskap av litteraturkritiker. Den första Stephen King-boken han läste var Carrie, och sedan dess har han följt författarskapet sporadiskt.

– King kan vara ojämn, men när han är på topp så är han verkligen på topp, säger Ola.

Vilka av hans böcker tycker du mest om?
– Det är olika beroende på vilken period vi pratar om. Från Kings tidiga period tycker jag om The Dead Zone, en bok som delvis berör politisk populism och därför är ganska aktuell just nu. Sedan hade King en stark feministisk period under 80- och 90-talen, och från den perioden gillar jag Rose Madder (Rasande Rose), Dolores Claiborn, Gerald’s Game (Geralds lek). Den gröna milen är också väldigt bra.

Ola är även förtjust i Dreamcatcher (Drömfångare), en bok som King själv inte gillar. Den skrevs precis efter att King nästan dog i en bilolycka och fortfarande var tungt medicinerad. Det är enligt Ola en intelligent skriven roman som trasar sönder en traditionell mansroll, och som dagens läsare kan få ut mycket av.

– Vad som är roligt med Stephen King är att han är fostrad i sina genrer. Han kan verkligen vad som är science fiction eller skräck, men han använder nästan jämt genrerna till att skapa något nytt. Till exempel i hans bok Revival (2015) där han tar Mary Shelleys Frankenstein och sätter ihop med skräckförfattaren HP Lovecraft. Det är typiskt King, han kan sin genre utan och innan.

Populärlitteratur och kvalitet

Ola upplever att det finns ett generationsskifte som påverkar hur Stephen Kings böcker har blivit bemötta. Personer som är födda sent 50–60-tal och framåt har ett ganska okomplicerat och avslappnat förhållande till populärkultur och -litteratur, medan tidigare generationer ofta menade att populärkultur var fulkultur, vilket gjorde att Stephen King liksom andra författare blev drabbade.

– Det är också en poäng som Stephen King gör i Att skriva, säger Ola. Han vägrar att dela upp litteratur i olika kategorier och menar att det helt enkelt bara finns bra och dåliga böcker, oavsett genre. King refererar lika gärna till måttligt kända deckarförfattare som till TS Eliot och Emily Dickinson.

Stephen King är också inne på att bra litteratur står sig. Även om författare kan bli föraktade i sin egen tid för att de ger ut på fel förlag eller skriver i fel genre, kan de senare få en annan status. Ola ger exemplet Mary Shelleys Frankenstein som viftades bort när den kom ut, men som nu är mer känd än hennes makes lyrik. På liknande vis har King själv idag arbetat sig in i det allmänna medvetandet som en viktig författare, trots att hans böcker till en början inte ens fick finnas på biblioteken.

– Det har skrivits så mycket som har avfärdats i sin tid men som senare blivit uppmärksammat flera årtionden senare, eller ännu längre fram i tiden. I bästa fall kommer denna kvalitetsmekanism att fortsätta fungera. Vilka författare eller böcker det gäller idag kan vi inte veta, det återstår att se om ett antal år, säger Ola.

Att skriva – en bok för alla skrivande människor

Johanna Haegerström på Albert Bonniers förlag och förläggare till Att skriva tror att hemligheten bakom bokens framgång är att den är så ”bjussig och opretentiös”.

– Alla är välkomna i Kings värld, och Att skriva har verkligen något att erbjuda både folk med författardrömmar och etablerade skribenter. Den innehåller lika delar konkreta, matnyttiga tips på meningsnivå och en rejäl dos inspiration i form av Kings berättelse om sin egen väg till författarskapet.

Ola Larsmo, hur är det att översätta en klassiker som Att skriva?
– Det är första gången jag ger mig i kast med att översätta en hel bok. Översättare är ett annat skrivandeyrke än författaryrket, så det var en utmaning. Men det är väldigt nyttigt att översätta, för då inser man hur svårt det är. Jag är nöjd med resultatet, men som vanligt blir man hemmablind till slut.

Vad tycker du själv om boken?
– Jag läste den på engelska när den kom och tyckte bra om den, den är personlig och talar på ett ganska ödmjukt sätt om varför King själv ville skriva. Han går igenom sin egen biografi och pekar på ögonblick som har lett till att han blev författare. Den är mycket stimulerande och innehåller många goda iakttagelser som jag tror kan tilltala alla som tycker det är roligt att skriva.

Bilden: Stephen King (foto Shane Leonard), Ola Larsmo (foto Christine Olsson).