En rad förändringar senaste åren har lett till att Umeå Stadsbibliotek har ett ökande antal både besökare och utlån. 2012 införde man Sveriges första permanenta Regnbågshylla och en flytt 2015 till Kulturhuset Väven har gett ringar på vattnet.
Umeå stadsbibliotek ingår i Umeåregionens bibliotekssamarbete som omfattar 24 bibliotek både i och utanför Umeå kommun. På de olika biblioteken arbetar 45 st personal och en av dem är Christer Edeholt, bibliotikarie och engagerad i Regnbågsbiblioteket.
Stödprenumeration. Boktugg Mini (från 10,42 kr/mån) ger tillgång till vissa premiumartiklar.
– Jag är bibliotekarie och arbetar vid alla infodiskar, både vuxen och barn, berättar Christer. Dessutom har jag ansvar för Regnbågsbiblioteket som är ett koncept för att lyfta hbtq-perspektiv. Det innefattar Regnbågshyllan, programverksamhet med hbtq-perspektiv och en sida på webben som just nu är under arbete på grund av systembyte.
Christer fördelar sin tjänst mellan en halvtid på Umeå stadsbibliotek och en halvtid på Västerbottens länsbibliotek där han främst arbetar med hbtq-frågor. Umeå var först i Sverige med en permanent Regnbågshylla och den infördes 2012.
– Många bibliotek i Sverige och även utomlands har inspirerats av oss och gjort egna regnbågshyllor, säger Christer. Det känns väldigt roligt. Regnbågshyllan är en allåldershylla med skönlitteratur, barnböcker, faktaböcker, biografier, poesi, filmer, serieböcker, tidskrifter och broschyrer. 2016 beställdes ett konstverk till vår Regnbågshylla. Mattias Olofsson en lokal konstnär tillverkade en skulptur i akrylplast och svetsad aluminium. Formen på skulpturen är från Scharinska villan i Umeå, där RFSL:s lokalavdelning grundades 1972. Konstverkets namn, Feliz, är namnet på den medlemsklubb som RFSL tidigare drev. Konstverkets mångfärgade del hänger som ett vakande regnbågsmoln över Regnbågshyllan.
Umeå stadsbibliotek flyttade för några år sen till Kulturhuset Väven – något som bidragit till ett förenklat samarbete med fler verksamheter eftersom allt nu finns i samma byggnad. Tillsammans med Kvinnohistoriskt museum, Folkets bio och kommunens konstenhet ser biblioteket till att få ut så mycket som möjligt för besökarna. Dessutom har biblioteket en programverksamhet där alla besökare ska kunna finna något oavsett ålder: författarbesök, Stickcaféer, Sagostunder, poesiläsning, Boktips till frukost, Boken-kommer-verksamhet, Lesbisk bokcirkel, Språkcaféer, Svenska med baby och så vidare.
– Vår barnverksamhet är väldigt populär, säger Christer. Sagostunder och annat för barn är nog det som fungerar allra bäst här.
För ett par veckor sen var det Umeå litteraturfestival. Tidigare år har biblioteket varit involverat i festivalen men i år hade stadsbiblioteket ingen punkt med på programmet.
– En del av personalen har gått på föreläsningar och annat förstås, säger Christer. Och jag jobbade där för Länsbibliotekets räkning.
För att utvärdera verksamheten arbetar Umeå stadsbibliotek på flera vis för att få viktig feedback från besökarna. Årligen genomförs enkätundersökningar men en viktig del är också lyhördheten för åsikter, tankar och idéer utifrån.
– Biblioteket är ett viktigt stöd för det demokratiska samhället, säger Christer. Vi erbjuder alla gratis tillgång till litteratur, information och mötesplatser. Vi erbjuder också datorer, tillgång till skrivare för alla som kanske inte har råd att köpa själv.
Stadsbiblioteket i Umeå har öppet sju dagar i veckan och just nu utreds det om man ska öka tillgängligheten ytterligare med öppet på exempelvis helgdagar. Sedan flytten till kulturhuset Väven stiger både antal besökare och utlån och 2016 var siffran för utlånad media 553 095 stycken. Motsvarande för 2015 kan Christer inte återge exakt och eftersom det var året då verksamheten var i flyttröra menar han att de inte heller är helt rättvisa. Men allt pekar uppåt.
– Just nu läser vuxna i Umeå helst Min fantastiska väninna av Elena Ferrante och Störst av allt av Malin Giolito Persson, säger Christer. Och på barnsidan är Pudlar och pommes av Pija Lindenbaum och Fängelsemysteriet av Martin Widmark populärast.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!