Den kinesiska eboksjätten Yuewen Group (China Reading) betalade ut nästan en miljard yen (1,3 miljarder kronor) i royalties under 2016. Det här är en liten titt på världens största eboksmarknad.
Vi skrev häromdagen om de börsplaner som China Reading presenterat. Det kan vara på sin plats att gräva lite djupare i utvecklingen av den kinesiska eboksmarknaden som troligen är världens största idag – i alla fall sett till antalet läsare.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
I mitten av mars 2015, för två år sedan, meddelade två av Kinas största förlagsgrupper att de skulle gå samman och bilda vad vissa då kallade “Amazon för eböcker”: Tencent Literature och Shanda Cloudary skulle bilda Yuewen Group som skulle få 1200 anställda och en katalog på tre miljoner titlar.
South China Morning Post skrev att det sammanslagna bolaget förväntades attrahera 100 miljoner läsare och generera mer än 200 miljoner yen i intäkter per år.
– I framtiden hoppas jag att alla från en åttaåring till en 80-åring ska kunna använda digitala prylar – laptop, tablet, smartphone, iWatch eller Google Glass – för att läsa vad de vill, sa Yuewens VD Wu Wenhui.
Han lovade då att företaget skulle utveckla eboksläsare anpassade för läsning på kinesiska – till skillnad från Amazons Kindle som är och var byggd för engelska.
När vi nu hoppar två år framåt i tiden är det bara att konstatera att företaget växt i rasande takt.
På sin hemsida skriver gruppen att de under 2016 betalade ut nästan en (1) miljard yen, motsvarande 1,3 miljarder kronor, i royalties till sina författare.
Gruppen arbetar med en uttalad kanalstrategi där eböckerna (ofta uppbyggda som följetonger) når tydliga målgrupper för respektive genre. Med över 600 miljoner läsare så genereras också stora intäkter från över 10 miljoner titlar/verk (där avsnitt i en serie verkar räknas som flera verk).
– Vi har alltid varit övertygade om att författarna är den värdefulla tillgången för en plattform. Därför har vi introducerat en rad kreativa och motiverande priser. Belöningssystem som möjliggör kommunikation mellan författare och läsare. Sammantaget ger det en ekonomi byggd på fans, skriver företaget i en artikel på sin hemsida.
Över hundra författare tjänade 1,5 miljoner kronor/år
Eftersom Kina är en gigantisk marknad så är det heller inga småpengar som de framgångsrika författarna genererar. Under 2016 så kunde Yuewen konstatera att mer än hundra av deras författare tjänade 100 000 yen eller mer – per månad. Vilket motsvarar en årsinkomt på 1,5 miljoner kronor.
Så är detta ett fenomen som växt fram över en natt? Nej, självklart inte. Wu Wenhui startade ebokssajten Qidian.com redan 2002 och satsade tidigt på att värva skönlitterära författare som publicerade sig på internet. Det var talanger som de traditionella förlagen sällan brydde sig om. Qidian skapade ett system där läsarna kunde rösta på och dessutom belöna sina favoritförfattare genom att betala dem.
Sedan lämnade han företaget i samband med att Shanda Cloudary köpte Qidian. Istället anslöt han och flera andra av grundarna till vad som kom att bli Tencent Literature vars ägare rankats som världens femte mest inflytelserika internetföretag. Han gjorde därmed comeback när Tencent och Shanda slogs samman.
Varje år sammanställs en lista över de kinesiska författare som tjänar allra bäst. Listan för 2016 har inte släppts ännu, men listan för 2015 dominerades kraftigt av Yuewen-författare som tog tolv av de femtong första placeringarna på listan.
Bäst betalda kinesiska författaren Jiang Nan
Listan toppades av Jiang Nan som uppges ha tjänat 32 miljoner yen (40 miljoner kronor) i royalties under 2015. Han är mest känd för fantasyserien Dragon. Värt att notera är att en stor del av toppnamnen på den här listan har inlett sin karriär genom att publicera sig på internet, även om de idag har intäkter både från eböcker och print.
Förutom att generera intäkter från eböcker som säljs via företagets plattformar jobbar de dessutom med att hjälpa författarna att licensiera ut rättigheter för andra format som tv-serier, filmatiseringar eller spel. Och därigenom öka intäkterna för både bolaget och författarna.
Även om man redan har en gigantisk inhemsk marknad tittar Yuewen också på att expandera utomlands och sälja sina författare på världsmarknaden, i första hand då den engelskspråkiga.
Så vad kan svenska förlag och bokhandlare lära sig av de kinesiska erfarenheterna? Ja, den svenska marknaden ser givetvis väldigt annorlunda ut men samtidigt så är det tydligt att vi kan förvänta oss att den digitala marknaden kan ta helt andra vägar i framtiden än dem som vi ser just nu.
Bonniers satsning på ett renodlat digitalförlag och Storytels experiment med Original-serier är några exempel. Sannolikt kan vi vänta oss fler nya digitala förlag som fokuserar på eböcker och ljudböcker och ser print som ett sekundärt format.
Foto: leungchopan, Fotolia
Jobbar du i bokbranschen? Läs Analysbrevet och prenumerera!
