Läsambassadör Anne-Marie Körling utforskar ständigt nya vägar för att lära barn läsa

Sedan 2015 har Anne-Marie Körling varit Sveriges läsambassadör. Med en starkt drivkraft att förvandla läsning till något lustfyllt och en rättighet alla ska få möjlighet att behärska har hon tagit sig an sitt ambassadörskap.

Anne-Marie Körling är Sveriges nuvarande läsambassadör och nu söker Kulturrådet hennes efterträdare. Hennes grundfundament för läsning är att det ska vara något som är fantastiskt roligt – inte något man gör för att man måste. Denna känsla har odlats hos Anne-Marie själv sedan hon var liten och högläsning var något familjen och hela släkten samlades runt: Genom att läsa högt för barn gör man otillgängliga texter tillgängliga och öppnar dörrarna till både litteratur, läsning, lärande och gemenskap.

Genom åren har Anne-Marie med ett starkt engagemang utforskat hur barn läser och varför de gör det. I sin roll som lärare har hon låtit klassrummet bli en fysisk plats där barn och unga kan omges av böcker och får närma sig dem utifrån sin egen vilja och lust utan tvång eller måsten.

Anne-Marie har aldrig kommit till en punkt där hon nöjt sig, utan ständigt fortsatt resan för att hitta nycklarna till hur man bäst lär barn att läsa och hur man sedan underhåller det. Det har inneburit en nyfikenhet och ett sökande efter nya vägar till den bästa pedagogiken.

– Mina elever fick rita bilder av sig själva i olika lässituationer, berättar Anne-Marie om ett av sina sätt för att utforska barns läsning. De ritade bilder av böcker, hur de läste och var de var när de läste. En liten kille i årskurs ett ritade en bild som var så ynklig och jag tänkte “Vad kräver detta av mig?”. Han var rädd för att läsa och jag bestämde mig för att hela tiden vara generös och bjuda in honom i läsningen. Ett år senare kunde han läsa.

Historien om pojken som var rädd för att läsa är Anne-Maries symbol för känslan i hennes arbete. Lusten att läsa och förstå mekanismer hur barn närmar sig en text har funnits med henne hela tiden och för sina tre barn har hon givetvis läst massor.

– Jag har aldrig tvingat mina barn att läsa, istället har jag läst högt för dem. Vi läste även på engelska för jag undrade vad som skulle hända om vi provade ett andra språk. Det medförde att när ett av mina barn kom till skolan blev jag inkallad till lärarna som var bekymrade över att jag hade hemundervisat, säger Anne-Marie och konstaterar: Mina barn hade lärt sig engelska genom högläsningen.

Sveriges tredje läsambassadör

När Kulturrådet efterlyste en läsambassadör som skulle ta över efter de två första ambassadörerna Johan Unenge (2011-13) och Johanna Lindbäck (2013-15) blev Anne-Marie nominerad. På frågan om hon kunde tänka sig att bli läsambassadör blev hon jublande glad. För att slutgiltligen få uppdraget bland några utvalda ombads hon sedan att på en A4:a sida formulera sina tankar kring läsfrämjande.

– Det är roligt att läsa – men det vet läsare redan om, säger Anne-Marie. Så jag skrev om dem som inte läser eller inte fått möjligheten att lära sig. Vuxenvärldens uppgift är att visa – inte tala om. Barn vill inte vara ett projekt utan vill vara med och och känna delaktighet så att de förstår varför de ska läsa. Jag har haft många möten med de som inte kan läsa och världen blir otroligt svår för dem – det är så mycket text överallt. Vi måste prata om läsning ur ett vidgat perspektiv.

Under tiden som läsambassadör har Anne-Marie arbetat på flera olika nivåer. På så sätt har hon också nått ut till ett stort antal människor, antingen själv eller genom att möta personer som sedan i sin tur möter en stor mängd människor och litteratur, exempelvis bibliotikarier.

– Situationen ser olika ut på olika orter, säger Anne-Marie. Det har lärt mig hur det kan vara och vad man kan göra, en kunskap som jag vill förmedla.

Hur tillgänglig är litteraturen i samhället?

På varje ny plats Anne-Marie kommit till har hon tagit en promenad i samhället och tittat på hur tillgänglig litteraturen är för varje ort. På så vis har hon kunnat få ett hum om de specifika förutsättningarna just där. Hur ligger biblioteket? Finns det böcker att tillgå i handeln? och så vidare. Anne-Marie har främst fokuserat på biblioteken eftersom de är en knutpunkt för litteratur i synnerhet och kultur i allmänhet. Där har hon mött bibliotekarier men också besökarna och kunnat föra en dialog med dem.

– Arbetet har inneburit massor med resor och jag har sett mycket av landet, säger Anne-Marie. Förra året föreläste jag 45 gånger tror jag. Jag pratar gärna läsning var jag än kommer.

Hon vill förändra inställningen att vi i skolan läser för att vi måste genom att skapa mer utrymme för eleverna att möta den andra sortens lästid, den som är baserad på lust och nyfikenhet och där kärnan i läsningen handlar om den egna viljan att göra det. Efter att hon blev färdig lärare 1996 arbetade hon själv på en skola som offrade skolbiblioteket för att göra en datorsal när datoriseringen gjorde sitt intåg i skolväsendet.

– Jag är absolut inte emot digitalisering och digital läsning kan stötta annan läsning, poängterar Anne-Marie. Men jag vill att saker och ting ska finnas tillsammans. Idag ersätter vi istället för att låta saker finnas parallellt och det begränsar läsmöjligheterna. Jag har alltid kämpat för att det ska finnas litteratur i klassrummen eftersom skolan har en viktig roll att vara den som tänder gnistan för läsning. Jag hör nu mer och mer om högläsning och det är mycket glädjande.

Rollen som ambassadör för läsning

Anne-Marie har också mött upp rollen som läsambassadör genom att skriva krönikor, ge intervjuer, tipsa om böcker, deltagit i jurys och läst elevtexter. Utöver det spelar hon in en podd i samråd med Kulturrådet.

– Där får jag kontakt med flera olika personer som arbetar läsfrämjande på olika vis, berättar hon. Det är jätteroligt och fungerar som ett språkrör utåt.

Men hon ser absolut inte den utvalda läsambassadören som en ensam enhet, tvärtom är det i hennes ögon en av många i Sverige som arbetar läsfrämjande.

– Det finns flera starka rörelser men också enskilda personer exemplevis lärare som brinner för detta, säger Anne-Marie. Det är så viktigt och det är därför vi har en läsambassadör. Men det kan aldrig bli en ensam roll för det finns många där ute. Samhället bygger på att vi kan läsa. För mig har detta inneburit inblick i olika sammanhang och hur det hänger samman.

Det är nu den tredje läsambassadören som har uppdraget. Ambassadörskapet utvecklas hela tiden och utformas till stor del av läsambassadören själv i samarbete med Kulturrådet som nu söker en ny läsambassadör.