På den amerikanska marknaden har prenumerationsmodellen testats och delvis avfärdats. Är erfarenheterna från USA relevanta för de svenska streamingtjänsterna?
Samtidigt som Storytel växt till att dominera den svenska marknaden och har två utmanare i BookBeat och Nextory så har de amerikanska prenumerationstjänsterna retirerat rejält.
Möt författarna som är mästare på Cliffhangers – i Boktugg Spänning!
År 2013 fanns två tjänster som slogs om att bli ”Netflix för böcker”: Scrid och Oyster. Dessutom dök Amazon upp med sin Kindle Unlimited.
Oyster startades 2012 och erbjöd tillgång till en miljon ebokstitlar för 9,99 dollar/månad, lyckades få till avtal med de sex (idag fem) stora förlagen.
Konkurrenten Scribd hade funnits sedan 2007 med en tjänst där du kunde lagra och dela dokument där det dök upp en del piratkopierade böcker. I slutet av 2013 lanserade de därför en egen prenumerationstjänst med en ”läs så mycket du vill”-modell och fast månadsavgift på 8,99 dollar.
Men samtidigt som Storytel exploderade i Sverige skedde det motsatta i USA. Oyster lades ner i november 2015 efter att bolaget köpts av Google och grundarna flyttades till projektet Google Play Books.
Scribd ströp samtidigt sin tjänst så att det obegränsade läsandet endast gällde utvalda titlar. Idag erbjuder Scribd tillgång till tre eböcker och en ljudbok per månad för 8,99 dollar. Och utöver det obegränsad tillgång till magasin och dokument.
Analysen som den här skribenten gör i artikeln ”Why the Much-hyped ’Netflix of Books’ Model Ended Up Flopping” () är att storläsarna knäckte tjänsternas erbjudande om obegränsad läsning. Kindle har löst det genom att fördela intäkterna via en gemensam pott baserat på antal lästa sidor för olika titlar. Något som sänkt ersättningen till författarna.
Specifikt är det en grupp av storläsare som utpekas – romanceläsarna där det inte är ovanligt att läsa mer än en bok i veckan.
Den här debatten kan direkt flyttas över till hur de svenska streamingtjänsterna hanterar ersättningen till förlagen och i slutändan författarna. Storytel har en intäktsfördelning, något som lett fram till att ersättningen per läst/lyssnad bok har sjunkit stadigt och i viss mån kompenserats av högre volymer.
Nextory och BookBeat förespråkar en fast ersättning per bok utifrån avtal där backlist (äldre titlar) normalt sett blir billigare för prenumerationstjänsten att köpa än nyare och att det därigenom ska balanseras. Denna modell gillas av förlagen eftersom det blir tydligt och förutsägbart och lättare att förklara för författare och agenter.
En risk för prenumerationstjänster som betalar fasta styckpriser, men även för dem med intäktsdelning, är att få in alltför många storläsare i förhållande till dem som använder tjänsten i mer lagom takt (1-2 böcker per månad). De som får bäst valuta för månadsavgiften är förstås de som läser mest. Samtidigt som det är viktigt att få läsarna att faktiskt använda tjänsten för att de inte ska avsluta abonnemanget.
Eftersom de svenska prenumerationstjänsterna ligger betydligt högre i pris än de amerikanska finns bättre förutsättningar att få ihop ekonomin.
Och med tanke på att Oystergrundarna köptes över ställer sig alla frågan: What will Google Do?
Stödprenumeration. Boktugg Mini (från 10,42 kr/mån) ger tillgång till vissa premiumartiklar.
