Kobo är den enda globala utmanaren till Amazon. De senaste månaderna har de satsat hårt på Europa, senast med köpet av tyska Tolino. Frågan är vem som blir deras partner i Sverige?
Svensk Bokhandel skrev om affären med Tolino igår. Kobo skickade själva ut ett pressmeddelande den 2 januari där de sammanfattade det i tre punkter:
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
- Deutsche Telekom säljer tolinos ekosystem till Kobo
- tolino-alliansen välkomnar den ledande globala leverantören av e-läsare, Kobo, som sin nya teknikpartner
- tolino förblir varumärket för e-läsare i den tysktalande regionen
Det här gör att Rakuten Kobo Inc (som är baserade i Toronto men ägs av japanska e-handelsföretaget Rakuten som även äger eboksdistributören Overdrive och omsätter 5,9 miljarder dollar) skaffar sig ett rejält grepp om den tyska marknaden. Affären behöver därför godkännas av tyska konkurrensverket innan den kan gå igenom.
I november presenterade Kobo ett samarbete på den spanska marknaden med F-nac, en butikskedja med ehandel, som säljer ”kultur, teknik och underhållning” och har ett utbud av böcker, film, musik, spel och hemelektronik. Kobos läsplattor ska säljas i butikerna och därmed når Kobo in på den spansktalande delen av den europeiska marknaden.
Tidigare i år har de gått in i samarbeten med brittiska bokhandelskedjan Waterstone som flyttade sin ebokskunder till Kobos plattform och ett liknande avtal med Sainbury’s. Kobo har också lanserat sin tjänst i Taiwan, Turkiet och Mexiko och säger att de redan har kunder i 190 länder.
Författaren och journalisten Daniel Åberg som tidigare recenserat en av Tolinos läsplattor hade gärna sett att Adlibris använt sig av den plattan istället för Letto. Frågan är dock om inte Kobos e-läsare är snäppet vassare. Kobo släppte i höstas en ny version av sin ebokläsare Kobo Aura One:
- världens första ebokläsare som reducerar det blåa ljuset från den upplysta displayen (eftersom blått ljus påverkar sömnen negativt)
- en skärm på hela 7,8 tum vilket ska vara den största E Ink-skärmen i premiumsegmentet och ska motsvara en inbunden bok i sidstorlek
- en ebokläsare som kan användas i badkaret eftersom den är vattentät (IPX8-klassad, upp till 60 minuter ner till 2 meters djup)
- ännu fler inställningsmöjligheter med 50 storlekar på de 11 olika typsnitten
- en katalog på över 5 miljoner titlar hos Kobo.com (de har eböcker på mer än hundra olika språk)
- ladda in upp 6000 titlar på din surfplatta (8 GB minne)
- introduktionspris på 249 kanadensiska dollar (ca 1700 SEK)
Här i Sverige har Storytels framgångar gjort att läsplattor inte är speciellt kända utanför bokbranschen och knappt ens innanför.
Daniel Åberg skriver idag på sin blogg att det kanske är dags för Bokus och Akademibokhandeln att ta kontakt med tyskarna på Tolin och kanadensiska Kobo för att introducera konceptet på den svenska marknaden.
Det som är lite unikt för den tyska satsningen är nämligen att den involverat de fysiska bokhandlarna som återförsäljare av plattorna – och eböckerna.
Kobo på den svenska marknaden
Så frågan är om inte tiden är mogen för Kobo att ta ett steg in på den svenska marknaden genom ett samarbete med någon etablerad aktör. Adlibris och Bokus är förstås de givna kandidaterna. Men med tanke på att deras ägare inte agerat så snabbt på den digitala marknaden historiskt så kanske man inte ska glömma den tredje kandidaten – Bokon.
Bokon har fört en tynande tillvaro sedan lanseringen 2012 när Schibstedts muskler skulle hjälpa dem att ta marknadsandelar snabbt. I augusti 2015 blev Piratförlaget Holding AB ensam ägare genom förvärv av samtliga Schibsteds och ”De Oberoendes” (Lindh & CO, Atlantis och Leopard m.fl.) aktier i Bokon AB. Senaste bokslutet (april 2016) omsatte Bokon 3,7 miljoner kronor och gjorde en förlust på 4,6 miljoner.
Vad Bokon och egentligen alla svenska aktörer på eboksmarknaden har saknat är en riktig teknisk plattform. Storytel byggde en smidig tjänst där det var enkelt att komma igång och läsa böcker.
När Amazon byggde upp Kindle så satsade man på hårdvara. Det har inte de svenska aktörerna haft muskler att göra eller rättare sagt så valde de att inte investera i det och därför har det inte heller varit lika enkelt och smidigt att köpa och läsa eböcker med minimalt antal klick i Sverige.
Amazon vs Kobo i Sverige
Vi har redan skrivit om att Amazon är på väg in i Sverige. Med sig kommer de att ta Kindle, både läsplattor och appar och hela den infrastruktur som finns bakom med enkelheten för egenutgivare och förlag att börja sälja sina böcker. Kobo har också en plattform för egenutgivare och de har en global närvaro.
Bokus eller Adlibris skulle behöva Kobo som partner den dag Amazon tar steget in. Bokus har fördelen av Akademibokhandelns butiksnät som kan tilltala Kobo. Adlibris har en större kundbas och Bonniers är idag en global aktör.
Så lilla Bokon – varför skulle Kobo välja dem? Ja, kanske för att de inte har en historik av uteblivna satsningar på ny teknik. En renodlad ehandlare för eböcker. Och i ryggen en ägare som förmodligen kan satsa eller skaffa fram kapital vid behov. Om nu inte Kobo bidrar med både detta och en efterlängtad teknisk plattform. Vill de nå ut med fysiska återförsäljare kan de liera sig antingen med JB, Ugglan och oberoende bokhandlare eller välja en helt annan kedja som Kjell & Co, Elgiganten, NetOnNet eller andra hemelektronikkedjor.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
