Digitaliseringen av bokbranschen sätter fingret på ersättningen per bok. Enligt flera källor rör sig streamingtjänsterna mot 25 kr/bok. Och hur ska man se på skillnaden mellan streaming och bibliotekslån? Många tuffa förhandlingar återstår när digitala böcker utgör en allt större del av intäkterna.
Den här krönikan skrev jag egentligen för flera veckor sedan, när diskussionen om ersättningen från Storytel var het. Men den blev liggande och så läste jag den igen efter veckans skriverier om förlaget som masslånade sina egna eböcker och därmed lurade biblioteken på pengar. Även där kommer man tillbaka till en nyckelfråga – vad är det rimligt att förlagen (och i slutändan författaren) får betalt per läst bok?
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
Svensk Bokhandel har pratat med ett antal förlag och även om alla har egna avtal så är trenden tydlig hos Storytel – ersättningen per lyssnad ljudbok har sjunkit från 40 kr i snitt till nedåt 25 kr i snitt. Vi har också hört oss för och pratat med flera förlag och författare. Ersättningen närmar sig 25 kr för titlar som konsumeras i streamingtjänster.
Ska vi jämföra detta belopp med en inbunden bok. Låt oss utgå ifrån ett fpris på 140 kr för en inbunden bok. Då ska man först dra av rabatter, låt oss säga minst 10% i snitt, återstår 126 kr. Därefter försvinner distributörens avgift och i vissa fall returkostnader. Låt oss säga lågt räknat 10% ytterligare. Återstår 113 kr. Tryckpriset varierar förstås enormt beroende på upplaga, men vi kan väl vara generösa och säga 23 kr/ex. Då återstår 90 kr/ex.
Nu är ju 90 kr bra mycket mer än 25 kr. Men samtidigt är detta inte hela försäljningen. Många böcker säljer inte mer än 2000-3000 ex inbundet och då är ofta en del av de siffrorna sålda på rean med 50 % rabatt, resten av försäljningen sker i pocket. Där nettointäkten oftast är lägre än 25 kr.
Frågan vi behöver ställa oss är alltså – hur mycket ska det kosta att låna och läsa en bok? Eller för att dra filmparallellen – vad ska det kosta att hyra en bok via en prenumerationstjänst?
Jag har en hyrtjänst via bredbandstv där hemma. En film som jag såg på bio i våras går nu att hyra för 39-49 kr. Det är inkl moms, alltså 31-39 kr exkl moms. Hur stor del av den summan tror du går till filmbolaget?
Det ryktas om att man kan köra Storytel på flera enheter samtidigt och därmed dela på ett abonnemang. Det är möjligt, i så fall måste jag ha haft maximal otur eftersom min spelare har stannat direkt varje gång jag öppnat den på en annan enhet med samma konto.
Ur läsarens perspektiv, om du för ett ögonblick glömmer att du jobbar på förlag eller är författare, är det rimligt att ett gift par ska behöva ha två abonnemang och alltså betala 338 kr/mån för att få tillgång till böcker? När de samtidigt får Netflix, HBO och ViaPlay för samma pengar. Alla de tre tjänsterna alltså. Å andra sidan – Spotify får man betala per familjemedlem, även om det är billigare med andra, tredje, fjärde och femte medlemmen än den första.
Och dessutom är det dyrare med exempelvis live-idrott. En sportkanal kan kosta mer än Storytel och att streama en hockeymatch på två timmar utan abonnemang kan absolut vara dyrare. Men där är samtidigt alternativkostnaden att åka till arenan och se matchen live – vilket oftast kostar betydligt mycket mer.
Jag slits själv mellan de olika stolarna. Som förlag skulle jag förstås gärna se att det blev mer pengar ut för varje lyssning eller läsning. Som författare tycker jag definitivt att det är alldeles för billigt med 25 kr när någon tillbringar 10-15 timmar och njuter (?) av en bok som det tagit mig flera månader att skriva. När folk är beredda att betala 125 kr för att se en film på bio – eller faktiskt att betala 30 kr för en kopp hett vatten smaksatt med blad eller bönor.
Priser sätts av tillgång och efterfrågan. För den som inte vill betala 30 kr för en kopp te i fin miljö går det att köra till Biltema eller IKEA och fika för 5 kr/kopp.
Om bokbranschen vill höja intäkterna från prenumerationstjänsterna så är kanske enda vägen att följa filmbranschen. Fler böcker som släpps exklusivt. Tvinga läsare att ha inte bara en enda prenumerationstjänst utan två eller tre. Dessutom – när de har flera så kommer de inte att hinna konsumera lika mycket på varje tjänst.
Som läsare/lyssnare tycker jag förstås att det är skit. Varför kan inte ALLT finnas på Netflix när det (nästan) finns på Spotify? Varför skulle vissa förlag välja att släppa vissa författares titlar exklusivt hos en tjänst? Kanske rentav flytta titlar efter några månader. Det händer ofta filmstreaming att filmer/tv-serier är tillgängliga på en tjänst ena dagen för att nästa dag vara nedsläckt och istället dyka upp hos konkurrenten via ett nytt rättighetsavtal.
Det jag hört i korridorerna är att nivån kommer att landa på 25 kr per konsumerad titel hos de svenska prenumerationstjänsterna. Författare och förlag må gnissla tänderna men förmodligen ska man hoppas på att det inte sjunker lägre, snarare än att hoppas på högre.
Samtidigt kan man fundera över möjligheten att låta kunderna hos prenumerationstjänsterna köpa vissa titlar, betala extra för att få behålla boken oavsett vad som händer. Skapa en fristående molntjänst där du kan lagra dina köpta digitala böcker (text och audio)?
Vad tror du och vad tycker du? Är 25 kr skamlöst lågt eller en rimlig nivå som vi ska sträva efter även för bibliotekens utlåning?
Fotnot: Jag väljer att inte ens ta upp diskussionen om längd på böcker. Ska en novell på 3000 ord ge samma ersättning som en på 200 000 ord? Ska en ljudbok på 45 min ge samma ersättning som en långlyssning på 30 timmar?
Fotnot 2: Om nivån 25 kr/bok etableras så innebär detta alltså INTE att konsumenten kan ladda ner eböcker eller ljudböcker för 25 kr + moms. Här talar vi endast om ersättningen till förlaget. För läsaren/lyssnaren blir det en del av en tjänst med månadsavgift eller via en återförsäljare som lägger på sin marginal. Alternativt att ett bibliotek betalar för din konsumtion.
Nyfiken på nya boksläpp? Kolla in aktuella nya böcker!
