Erika Eklund Wilson är Sveriges 32:e mest utlånade författare, enligt topplistan för 2015 som nyss har släppts av Sveriges författarfond. Vi pratar med henne om biblioteksersättningen, som utgör den största och mest stabila delen av hennes inkomst som författare och illustratör.
Nu i mitten av oktober betalas individuell biblioteksersättning ut till över 4 000 författare, illustratörer och översättare. Ersättningen baseras på antal hemlån under förra året, information som samlas in och analyseras av Sveriges författarfond. I samband med att biblioteksersättningen betalas ut sammanställer Sveriges författarfond en topplista med de mest utlånade författarna (inkluderat illustratörer för bilderböcker). Listan för 2015 har nyss blivit offentlig, du hittar den här.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
Överst på topplistan ligger föga förvånande Martin Widmark, vilket han har gjort i åtta år. Att barnböcker lånas mycket är uppenbart när man studerar den nya topplistan såväl som topplistorna för de senaste åren. De toppas samtliga av andra välkända barnboksförfattare och -illustratörer som Astrid Lindgren, Helena Willis och Helena Bross. På plats 32 ligger Erika Eklund Wilson, som både skriver och illustrerar lättlästa hästböcker för nybörjarläsare. Med omtyckta serier som böckerna om Märta och böckerna om Hallon är Erika Eklund Wilson ett välkänt namn på många biblioteks barnavdelningar.
– Jag är rent ut sagt förbluffad över att jag ligger så högt på topplistan. Och glad! Men jag fattar minst av allt själv riktigt varför jag hamnat där, säger Erika Eklund Wilson.
Vad det är som är så speciellt med hennes böcker kan Erika inte riktigt sätta fingret på. Kanske kan böckernas popularitet på biblioteken bero på att hästböcker är efterfrågade, och kanske att de behövs just i åldern 6-9 år när många börjar rida. Att böckerna är lättlästa kan också spela in, tror hon.
– Kanske kan många identifiera sig med Märta. Hon hör ju till den där svärmen av småtjejer som finns i stallen, de som är hängivna men lite för små för att få kvalificera till ”riktiga” hästflickor. Att jag sedan jobbar med serier av böcker, Märtaböckerna till exempel har ju kommit ut i elva delar hittills, gör ju att det blir många registrerade utlån.
Angående det praktiska kring biblioteksersättningen säger Erika att det står ju bra förklarat på Författarfondens webbplats hur det fungerar, men att hon själv har varit ”pinsamt dålig” på att sätta sig in i det ordentligt genom åren. Ersättningen redovisas och utbetalas prickfritt varje år, och Erika sköter sedan sin egen administration i sin firma när beloppet kommer in på kontot.
– Jag märker helt enkelt att det fungerar bra och rullar på.
Kan man som författare följa statistiken?
– Vill man så finns möjligheten att logga in på hemsidan och beställa statistik. Det är lite abstrakt med de där siffrorna, men jag kan i alla fall se vilka titlar som lånats ut mest.
Tycker du att ersättningen känns rättvis?
– Jag vet ju att man förhandlat om till exempel höjt belopp och andra förbättringar, men jag tycker inte att jag kan klaga.
Enligt Erika är biblioteksersättningen ”ytterst viktig” för henne som författare och illustratör. Den utgör den största och för närvarande mest stabila delen av hennes årsomsättning. Hon kan inte leva på biblioteksersättningen, men Erika drygar ut kassan genom att utöver författandet illustrera och formge bland annat läromedel. Som illustratör till sina egna böcker får Erika dubbel biblioteksersättning, och det säger hon är en klar ekonomisk fördel. Annars delas beloppet lika mellan alla upphovsmän.
– Det känns bra att böckerna inte förbrukas, utan att de lever längre och ger avkastning, helt enkelt lever sitt eget liv sedan jag släppt iväg dem. Det blir ett slags meningsfull långsiktighet i arbetet med böckerna. Annars kan man lätt känna sig förbrukad särskilt som illustratör eftersom det oftast utbetalas engångsarvoden för till exempel läromedel som sen ändå säljs i nya upplagor och som inte finns på biblioteken.
Hur ser fördelningen ut mellan biblioteksersättning och royalty för din del?
– Biblioteksersättningen är helt klart den största delen. Royaltyn utgör kanske gissningsvis en tredjedel–knappt hälften av det beloppet. Royaltyn är mer kortsiktig, man måste fylla på med nya titlar för att hålla nivån eftersom böckerna säljs mest när de kommit ut, till biblioteken exempelvis.
Att bibliotekspengarna kommer in på ett långsiktigt vis ger faktiskt möjligheten att skriva fler böcker, menar Erika. Hon hade inte alls trott i början att det skulle bli så många böcker, och hon har fått chansen att stanna i de världar som finns i böckerna, karaktärerna har utvecklats och persongallerierna har byggts ut. Hon säger avslutningsvis:
– Sist men inte minst vill jag poängtera att de höga lånesiffrorna är en fantastisk bekräftelse på att det jag gör är viktigt för någon. Visserligen är det bara siffror, men bakom siffrorna finns läsare som lånar och laser mina böcker på biblioteken runt om i landet. Det är stort!
Läs mer om Erika Eklund Wilson på hennes hemsida eller besök sidan om hästflickan Märta.
Foto: Stefan Tell
Nyfiken på nya boksläpp? Kolla in aktuella nya böcker!