Litteraturaktivister utmanar bokmarknaden med genusglasögon

Genusredaktörerna ger ut erotisk queerlitteratur i serien Queerlequin, men erbjuder även normkritisk textgranskning för både förlag och privatpersoner. ”Vi vill motarbeta negativa, stereotypa karaktärsskildringar och i slutändan skapa ett mer normkritiskt och jämlikt (text)samhälle.”

– Idén bakom Genusredaktörerna föddes någon gång under våren 2014, berättar Elin, en av grundarna. Det började med att vi på något sätt ville förena det gemensamma intresset för litteratur och politik, vilket resulterade i tanken om att vilja hjälpa förlag att arbeta normkritiskt med sin bokutgivning. Med noll budget och en icke-befintlig kundkrets gick arbetet segt och Genusredaktörerna har allt eftersom förvandlats till ett förlag med sin egen utgivning av böcker.

Idag drivs Genusredaktörerna i första hand av Frida, Nanna, Elin och Lio, men flera andra personer är inblandade i företaget och hjälper till på olika sätt. Visionen är att genom ett ett tydligt normkritiskt förhållningssätt till text och litteratur representera en utgivning som bidrar till ett inkluderande samhälle. Där spelar språket en oerhört viktig roll:

– Språket, såväl i text som tal, formar vårt sätt att se på omvärlden, det påverkar hur vi tänker och hur vi kodar samtidigt som det skapar och vidmakthåller olika värderingar. Det är därför angeläget att försöka påverka språket och ändra de benämningar som uppfattas nedvärderande eller stereotypa och istället låta språket fungera som en inkluderande representation av den värld vi faktiskt lever i. En omvärldsbild som inte befäster trötta normer och negativa stereotyper.

Genusmedveten litteraturaktivism

– Det vi vill är väl att driva en form av litteraturaktivism. Ett aningen diffust begrepp, men samtidigt så spot on. Det finns tydliga strukturer inom bok- och förlagsbranschen, precis som inom alla branscher, och vår utmaning är att vända och vrida, luckra upp och förändra. Vi vill utmana föreställningen kring vad det innebär att vara ett förlag, vilka maktstrukturer som finns inom den litterära sfären och vilka gränser som går att överskrida inom förlagsverksamheten.

Denna litteraturaktivism grundar sig i längtan efter att förändra villkoren för publicering och romancegenrens innehåll. Till exempel ruckar Genusredaktörerna på idén om tydliga författarsubjekt (Queerlequin-författarna skriver under pseudonym) och de strävar också efter en utgivning där oetablerade författare får ta plats. Än så länge finns nio delar och en samlingsvolym i Queerlequin-serien, men förlaget söker aktivt efter fler ”normkritiska kärlekshistorier med lyckliga slut”. Förutom Queerlequin har förlaget gett ut antologin Om hår, där fjorton författare skriver om kroppsbehåring.

– Vi ger ut normkritisk queerlitteratur men vi vill inte att det ska stanna där. Vi jobbar även för att skapa samarbeten, nätverk och diskussioner för att sprida kunskap och erfarenheter kring all sorts kärlek och erotik. Den lilla eventuella vinst som Queerlequin ger går direkt tillbaka till verksamheten.

Normkritisk textgranskning

Den senaste tiden har Genusredaktörerna alltmer fokuserat på sin egen bokutgivning, men de erbjuder fortfarande redaktionella tjänster åt både bokförlag, författare och egenutgivare. I sina textgranskningar hjälper Genusredaktörerna författaren att se på sin text med nya ögon, där förutom vanliga redaktionella tips och råd även ett normkritiskt perspektiv ingår.

Hur skiljer sig en normkritisk lektörsläsning från en vanlig lektörsläsning?
– En normkritisk lektörsläsning innebär kort och gott att vi som redaktörer kommer med förslag på hur texten i fråga kan göras mer inkluderande. Vi hjälper författaren att tänka i nya banor och guidar hen till ett skrivande fritt från negativa stereotyper. Som grund använder vi oss av Diskrimineringsombudsmannens diskrimineringsgrunder. Vi utgår från normer kring kön, etnisk tillhörighet, religion och trosuppfattning, könsidentitet eller könsuttryck, funktion, sexuell läggning, klass och ålder.

”Förlagsbranschen behöver breddas”

Jag frågar hur Genusredaktörerna tycker att bokbranschen i stort hanterar genusfrågor, och de tycker sig se att det under de senaste åren har vuxit fram en genusmedveten litteratur som för varje dag tar allt större plats på bokmarknaden.

– Det finns ett intresse, en ökad medvetenhet och framför allt ett behov av en bredare litteratur som utmanar de trötta könsstereotyper som vi kan utantill men som vi inte kan relatera till. Nu i dagarna kan en exempelvis se Liv Strömqvists nya seriealbum glänsa bredvid storsäljande deckare och kokböcker, och det är ju fantastiskt kul.

Att den feministiska kampen får ta plats i en annars väldigt enformig bokhandelshylla vittnar förhoppningsvis om en bokmarknad i förändring, menar Genusredaktörerna. På samma spår är det många bibliotek runtom i landet som har infört särskilda regnbågshyllor med hbtq-litteratur. Åsikterna går isär om det är bra eller dåligt att separera queerlitteraturen från den ”vanliga” litteraturen, men regnbågshyllor är oavsett ett tecken på att hbtq-frågor uppmärksammas. Samtidigt finns det enligt Genusredaktörerna mycket kvar att förbättra, särskilt vad gäller kunskap och medvetenhet kring hbtq-frågor.

– Det är också i huvudsak en homogen grupp av författare och förlagsarbetare som driver och formar bokmarknaden, vilket ger oss en homogen litteratur som resultat. Förlagsbranschen behöver breddas och litteraturen måste inkludera alla.

Du hittar Genusredaktörerna här.

Foto och logga: Genusredaktörerna.