Idén att kalla Höstlovet för Läslovet lanserades av Läsrörelsen förra hösten och nu har Regeringen nappat. Namnbytet blir en del av en satsning på läsfrämjande åtgärder.
”En god läsförmåga är det mest grundläggande för att barn ska klara kunskapskraven i skolan. Läsandet genomsyrar alla ämnen och därför lanserar regeringen också en särskild lässatsning. Nu samlas skola, kultur, idrott och föreningsliv för läsfrämjande insatser under paraplyet ”Hela Sverige läser med barnen”. Inom ramen för denna satsning kommer höstlovet att bli ett läslov, en läsdelegation tillsättas och Läslyftet breddas så att det i större utsträckning även gäller förskolan.”, skriver Regeringen på sin hemsida.
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
– Alla barn ska få en ärlig chans i skolan och då är läsning a och o. Läsförståelsen är grundläggande för kunskapsresultaten också i andra ämnen. Oavsett hur många böcker man har i bokhyllan där hemma ska alla barn lära sig läsa en dagstidning och få uppleva lyckan i att möta en annan värld genom litteraturen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.
Regeringen kommer hädanefter benämna och stärka höstlovet som ett läslov på samma sätt som februarilovet är ett sportlov. Regeringen kommer göra ett flertal saker för att det ska slå igenom. För att stimulera läsning utanför skolan föreslås att kulturinstitutioner runt om i landet ges möjlighet att få stöd att genomföra läsfrämjade aktiviteter under skollov. Regeringen kommer att föreslå att 5 mnkr per år avsätts för 2017–2020.
En miljon svenska elever har varje år ett veckolångt skollov på vintern och ett på hösten. Det första lovet kallades när det infördes krigsvintern 1940 för kokslov och kom till för att spara på uppvärmningen av skolorna. Olika aktiviteter anordnades med fokus på vintersporter. I slutet av 1950-talet fick sportlovet genomslag i hela landet.
Det andra lovet var främst för barn på landsbygden och kallades potatislov och gav eleverna ledigt från skolan för att hjälpa till i jordbruket. Det avskaffades gradvis och ersattes med höstlovet. Sedan 2000-talet är lovet vecka 44, i månadsskiftet oktober/november. I dagens Sverige där språket och läsningen får allt större betydelse är det dags att höstlovet förvandlas till ett läslov med lusten till läsningen, berättandet och skrivandet i centrum, menar Läsrörelsen.
LÄSLOV vecka 44 är ett brett läsfrämjande samarbete genom Läsrörelsen med elevorganisationer, bokförlag, bibliotek, bokhandel, idrottsföreningar, fackliga organisationer, kulturinstitutioner och företag i ett stort växande nätverk.
För författare och förlag är Läslovssatsningen givetvis en möjlighet. Bokhandeln hoppas på aktiviteter som innebär ytterligare en försäljningsperiod för böcker. Vecka 44 ligger några veckor innan julhandeln drar igång. Författare kan räkna med ökad efterfrågan från skolor/fritids som vill ha författarbesök. Förra året gick dock Författarförbundet ut och påpekade att det i så fall ska ske arvoderat så att inte författare bjuder på sin tid.
På sociala medier möts satsningen med viss skepsis av folk utanför branschen. Att det skulle vara så enkelt som att lyfta Sveriges placering i Pisa-rankingen bara genom att döpa om höstlovet är det nog ingen som verkligen tror även om det lite förenklat blir budskapet i media.
En annan del av satsningen är denna (som redan pågår):
Läsinspiration till småbarnsföräldrar i socioekonomiskt utsatta områden
Regeringen kommer att utvidga Kulturrådets pågående satsning Bokstart som syftar till att tidigt stimulera små barns språk- och läsutveckling. Satsningen riktar sig till föräldrar med små barn och innebär att framförallt barnhälsovård och folkbibliotek samverkar för att nå dem med inspiration och information kring läsning. Delar av denna satsning riktas i dag till socioekonomiskt utsatta områden. Regeringen avser utvidga Bokstart till att omfatta fler kommuner och regioner och att satsningen på ett tydligare sätt kopplas till det läsfrämjande arbetet i förskolan. Regeringen kommer i budgetpropositionen att föreslå att 10 mnkr per år avsätts för 2017–2020.
Och givetvis ska det tillsättas en utredning, eller en delegation:
Regeringen avser inom ramen för Hela Sverige läser med barnen tillsätta en läsdelegation som ska samordna samtliga läsfrämjande insatser inom skola, kultur, idrott och föreningsliv i och utanför skolan. Delegationen ska med utgångspunkt i de nationella målen för litteratur- och läsfrämjande samt skolans styrdokument kartlägga och följa utvecklingen på området och säkerställa att uppföljning kan ske enligt målen. Målsättningen är att alla statliga läsfrämjande projekt har tydliga, gemensamma mål att sträva mot. För barns och ungas läsförmåga är även föräldrarnas och andra närstående vuxnas förhållande till läsning viktigt.
Delegationen kommer också att ha ett främjande och utåtriktat uppdrag. Delegationen kommer att tillsättas under hösten och slutredovisa sitt uppdrag i början av 2018.
Så positiva nyheter för bokbranschen. Räknat i pengar är det en väldigt liten satsning på läsfrämjande åtgärder och erfarenheten av andra liknande satsningar är att mer än hälften av pengarna brukar försvinna i administration hos myndigheter och de organisationer som är inblandade.
Men kanske är det så att symbolvärdet i att faktiskt ha ett Läslov är större än man kan tro – om alla som värnar om böcker och läsning kan hjälpas åt att göra det till något lika lockande som Sportlovet!
Foto: Martin Dimitrov, iStockphoto
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
