En stor och en liten – två nya böcker av Joakim Pirinen i höst

Två nya Joakim Pirinen-alster är på gång till hösten på Kartago förlag – ett album med skämtteckningar samt en uppvärmare i pocketformat.

– När jag var tjugo upptäckte jag att jag kunde säga nästan allt med serier, eftersom det är ett så mångdimensionellt medium. Man har både ord och bild, man kan uttrycka saker bara med olika sätt att texta på eller med pratbubblornas form. Till och med bredden på tomrummet mellan rutorna är ett sätt att berätta – tecknade serier är ett superspråk.

Det säger Joakim Pirinen när jag frågar honom om vad det är som gör den tecknade serien till en så bra berättarform. För 33 år sedan debuterade han med Välkommen till sandlådan och sedan dess har han gett ut ytterligare 18 böcker – 11 seriealbum, 7 prosaböcker och en illustrerad bok. I de två nysläppen möter läsaren allt från hans sedan tidigare bekanta figurer tecknade i storbild till uppvärmningsteckningar men även Joakim själv – utan en tråd på kroppen:

– Den stora och mer ambitiösa boken heter Att misslyckas som människa och är skämtteckningar modell större, berättar Joakim. Alla mina gamla seriefigurer har fått roller: dom små nallarna, björnen Beppo, och nytillskottet Döda Paret. Till och med Socker-Conny figurerar på omslaget och jag är själv med som figur, även naken. När jag gjorde boken försökte jag vara så surrealistisk som möjligt, tillägger han och fortsätter:

– Den mindre boken heter Född ur ett svart ägg och är en pocket med småteckningar som jag gjort vid sidan om. Jag brukar börja arbetsdagen med att teckna en liten figur, mest för att få fart på tecknarhanden, och ibland säger figuren något. En dag hade jag tecknat en sorts rymdhippie som gjorde en anspråksfull, pekande gest. Jag undrade vad han kunde tänkas säga, och efter någon dag utbrast han ”I framtiden kommer det inte att finnas någon framtid”.

För att undvika någon form av monotoni hos läsaren har Joakim dessutom slängt in fem bilagor tryckta på avvikande papper i Att misslyckas som människa.

– Det blev en samtidsbilaga, en konstbilaga, en bilaga i färg med tänkvärda ord om Gud och döden samt en knarkbilaga och en porrbilaga, säger han. Att teckna knarkbilagan var det roligaste jag gjort. Porrbilagan var å andra sidan olidlig; att rita av det manliga könet är vidrigt – man känner lukten. Efter en oändlig kamp hade jag fått fram sexton idéer som till nöds kunde passera, och etthundratjugo idéer som var otryckbara.

Illustration från Född ur ett svart ägg

Styrkan i passionen för tecknandet har inte förändrats mycket sedan han började tänker han. Kanske att tålamodet vuxit lite i takt med att äventyrligheten i bilderna friserats en gnutta men i övrigt är kärleken till det kreativa berättandet intakt. På 70- och 80-talet slammade franska och amerikanska serier in en så hög nivå att de fortfarande håller som en av Joakims stora källor till inspiration och han låter sig influeras av innehållet i RAW och MAD. Även om dags dato också bjuder på guldkorn:

– I helgen läste jag två helt otroliga serieromaner, båda amerikanska: Scott McClouds The Sculptor och Derf Backderfs Trashed, säger Joakim. Den förstnämnda klockar in på femhundra sidor och uppvisar ett bildberättande på närmast kosmisk nivå, och den andra är en självbiografisk skildring av sophämtning, full av gastkramande fakta. Trashed får vi förhoppningsvis se i svensk översättning på Kartago vad det lider.

Den tecknade serien frodas och mår alldeles förträffligt på den svenska bokmarknaden idag, menar Joakim. Han har varit med på Kartago sen starten 2001 och sett ur överskådande branschvinkel växer både antalet utgivningar och förlag. Däremot är det skralare med översättningar från andra språk och media verkar ännu inte hajat att uppmärksamma det tilltagande intresset för att läsa serier.
Får Joakim önska skulle han vilja se en bättre balans mellan serier som bara uttrycker åsikter och de som gestaltar.

– Det blir insändare istället för noveller, tycker han. Tråkigt är det också att det är så lite renodlade seriefigurer ute på fältet. Seriefigurer, anses inte lika fint som att teckna sig själv och sitt lidande, men det är i realiteten tvärtom: seriefigurer är den tecknade seriens högsta nivå och bland det starkaste som den mänskliga kulturen frambragt, så är det bara.

I slutet av september finns hans nya böcker tillgängliga för recension av allmänhet, journalister, boksajtsskribenter och annat löst folk. Själv har Joakim en skön inställning till sina verk och avslutar konstaterande:

– Jag tippar att chanserna för mina båda höstböcker är: 9 % succé, 23 % skandal, 68 % ingen reaktion alls. Det ska bli spännande att se hur det går. Själv är jag nöjd och stolt och hoppas att alla köper båda böckerna.

Foto: Anders Lindgren

Illustration: Joakim Pirinen