En av författarna på Storytel Original är Daniel Åberg som skrivit serien Virus där Stockholm drabbas av ett extremt kraftigt, luftburet virus som utplånar i princip hela staden förutom några överlevare. Boktugg passade på att fråga lite om serien – och hur det är att skriva en ljudboksföljetong jämfört med en roman.
Det har pratats en del om Storytels satsning på originalinnehåll, exklusivt material, med Netflix som förebild. Idag är det premiär för de allra första serierna och därmed blir det också offentligt vilka de olika författarna är. En av de utvalda är författaren och journalisten Daniel Åberg som dessutom bloggar om bokbranschen bland annat. Vi fick en pratstund med honom.
Stödprenumeration. Boktugg Mini (från 10,42 kr/mån) ger tillgång till vissa premiumartiklar.
Hur kommer det sig att just du valdes ut för att skriva en av Storytel Original-serierna?
– Oj, det är nog egentligen folket på Storytel bäst att svara på, jag minns inte exakt hur de motiverade det när de kontaktade mig i slutet av förra året, men jag tror att det nämndes dels att jag hade läst in min förra roman som ljudbok på egen hand och därifrån säkert hade skaffat mig en del bra erfarenheter gällande vad som funkar och inte funkar när det gäller upplästa böcker, och dels även är en ljudboksentusiast i stort, jag lyssnar mycket på ljudböcker, har suttit i juryn för Stora Ljudbokspriset ett år och har även varit aktiv i debatten gällande ljudböckernas framväxt längre tillbaka. Plus att jag så klart inbillar mig att de trodde att jag skulle kunna skriva en bra bok!
Hur skiljer det sig att skriva en följetong/serie jämfört med en vanlig roman? Var har du hittat inspiration i hur du byggger upp Virus?
– Bortsett från att jag mer aktivt har jobbat med att få till bra cliffhangers i slutet av varje avsnitt så tycker jag nog ändå att mitt sätt att skriva varit rätt identiskt med Virus som i mina tidigare två romaner Dannyboy & kärleken och Vi har redan sagt hej då. Särskilt Dannyboy påminner om Virus, då den också är väldigt dialogtät, cliffhangertung och har ett konstant driv. Så jag har inte behövt tänka om särskilt mycket. Fast hade det varit en ”vanlig” bok jag skrivit skulle jag nog inte ha avslutat Virus första säsong med en så tung cliffhanger som jag nu har gjort, utan försökt runda av historien lite mer, samtidigt som jag öppnat för en fortsättning.
Har du själv läst några följetonger som ebok eller ljudbok tidigare?
– Inte på det här sättet, men jag är en storkonsument av deckare hos Storytel, och de är ju också på sitt sätt ofta följetonger där samma personer följs i bok efter bok. Skillnaden är väl att de inte är indelade i avsnitt på samma sätt som Storytel Original-berättelserna kommer att vara. Och jag har visserligen inte läst Charles Dickens som ljud- eller e-bok utan bara på papper, men hans böcker skrevs ju ursprungligen som följetonger också, så jag tycker nog att jag är i okej sällskap.Berätta lite om din nya serie Virus?
– Veckan efter midsommar drabbas Stockholm av ett extremt kraftigt, luftburet virus som utplånar i princip hela stadens – och får man anta, på lite sikt nästan hela världens – befolkning inom loppet av ett par dagar. Ett litet fåtal visar sig vara immuna, och det är fyra av dessa vi får följa i Virus – Iris som är beredd att gå över lik för att skydda sin sexåriga dotter Sigrid, ensamvargen Amanda och slutligen Dano, en tolvårig pojke som med sin familj lyckats fly genom hela Europa från krigets Syrien bara för att anlända till Stockholm samma dag som viruset drabbar staden, med katastrofalt resultat för hans familj i övrigt som följd.
Trots att den nya världen bara består av ett litet fåtal människor visar den sig vara väldigt farlig, då det finns de som försöker lösa den uppkomna situationen med kraftigt våld.
– Det är svårt att berätta mer utan att avslöja för mycket av handlingen, men de fyra tvingas på väldigt kort tid ställa om sig till att enbart fokusera på att försöka överleva, och inget annat.
– Rent generellt skulle jag säga att det är en väldigt tät och driven ”världen går under”-historia berättad ur en rätt oväntad kvartetts ögon.
Exklusivt innehåll skapar ju nya möjligheter för författare, samtidigt är det ett otyg för läsarna om man likt filmbranschen måste ha 3-4 olika abonnemang för att kunna följa sina favoritserier. Vilken utveckling ser du i Sverige?
– Jag har svårt att se att det skulle finnas plats för mer än ett par aktörer som publicerar ljud- och e-böcker exklusivt på sina plattformar i Sverige, men visst finns det nackdelar ur läsarens eller lyssnarens synpunkt när inte allt finns tillgängligt i alla butiker. Samtidigt är det något vi har börjat vänja oss vid på tv- och filmområdet bland streamingtjänsterna, så som – och på tv-området är det ju dessutom ett mycket äldre fenomen egentligen, säger jag som ganska länge förvägrades kabel-tv som ung och därmed inte kunde se allt spännande som TV3 och MTV sände på den tiden.
– Men med det sagt är det tveklöst något nytt på litteraturområdet, och det kommer säkerligen att knorras en del, bokbranschen är ju inte direkt känd för sin progressivitet och nytänkarlusta, på gott och ont. Jag tycker dock att det är ett spännande projekt att få vara del av, särskilt med tanke på att jag tidigare under min författarkarriär delvis agerat helt tvärtom.
Hur menar du då?
– Min debutroman ”Dannyboy & kärleken” kom ut på traditionellt sätt på Bokförlaget Forum år 2005, men min andra roman ”Vi har redan sagt hej då” från 2010 var ett rätt uppmärksammat egenutgivningsprojekt, där jag gjorde en grej av att verkligen göra exakt allting själv, inklusive att knacka html-kod i e-boken samt läsa in och redigera den själv som ljudbok, och därtill använde jag bara gratisprogram under hela processen, och gjorde sedan boken tillgänglig fritt i alla digitala former, och lade mig sedan vinn om att skriva utförligt om projektet i min blogg och redovisa såväl fram- som motgångar. Där låg jag i ena änden av spektrat, och på vissa sätt kan man väl säga att jag lägger mig i andra änden nu när min historia blir exklusiv för Storytel, och det är en väldigt intressant upplevelse att vara del av.
Hur långa är avsnitten i minuter respektive ord?
– Tanken är att det på ett ungefär ska vara tio timslånga avsnitt, och avsnitten ligger i textlängd på runt 45 000 tecken vardera. Slutmanuset landade på 452 977 tecken (80 650 ord), så jag höll mig rätt nära snittet hela vägen.
Hur ser framtidsplanerna ut för ditt skrivande, är det klart med säsong två?
– Ja, Storytel hoppas att Original-berättelserna ska kunna leva rätt länge med många säsonger, och andra säsongen av Virus är tänkt att komma ut några veckor före jul, så jag har mer än nog att göra just nu. På ett sätt kommer det att bli lite tuffare, för Virus var en berättelse som jag redan hade påbörjat när Storytel kontaktade mig, så jag behövde inte skriva en hel roman från scratch, vilket jag kommer att behöva göra nu. Men jag har så klart en fördel av att mina rollfigurer och världen de rör sig i redan är etablerad.
Hinner du med något mer än Storytelserien?
– Jo, sedan har jag en annan roman som jag hoppas kunna få tid att skriva klar inom en inte alltför avlägsen framtid också. Jag har tidigare alltid varit en extremt långsam romanproducent, men under arbetet med Virus har jag upptäckt att jag faktiskt har kapacitet att skriva försvarliga mängder text varje dag, så jag hoppas kunna hålla i det även gällande sådant som inte rör Storytel Original.
– Hoppas kan man ju alltid, säger Daniel och skrattar.
Läs även intervju med Storytel om satsningen på originalserier >>
Daniel Åbergs serie Virus släpps på Storytel den 12 juli – alla tio delarna i säsong 1 >>
Foto: Sara Arnald
Bokbranschen år 2030 – hur ser den ut? Framtidsspaningar i Analysbrevet!
