Kunderna berättar sina livshistorier över disken i Örkelljungas bokhandel

Det är inte bara kronor och böcker som byter ägare över Gemets disk. Här förtäljs också livsöden mellan munnar och öron.
– Man skulle kunna skriva en bok om dem, säger Lisbeth Brink.

På en hörna mitt i Örkelljunga ligger bokhandeln Gemet. Det är en stor, ljus lokal med en bastant disk centralt placerad i rummet. Papper och kontorsmaterial har sin avdelning precis innanför entrén och lite längre in löper hyllor av rödbrunt trä fyllda av böcker. Den mönstrade mattan mitt på golvet ger känslan av saga, tanken på att den eventuellt skulle kunna lyfta känns lockande så vuxen man nu är. Och med tanke på att här har funnits bokhandel i mer än 100 år borde fantasin från tusentals böcker satt sina spår i väggarna.

– Jag tror att butiken är från 1901, säger Lisbeth Brink. Men den har förändrats mycket sen vi tog över den. Bland annat är den dubbelt så stor i dag och inredningen har vi själva valt.

Vi sitter i det grönmålade personalutrymmet i ett rum bakom disken och pratar. En grind med små gnagmärken står för dörröppningen. En gång i tiden hade Lisbeth och hennes man Bengt med hunden här under arbetsdagarna och grinden har blivit kvar sen dess.
Lisbeth har alltid haft böcker som sitt stora intresse. När hon, hennes syster samt deras äkta hälfter för 33 år sen på omvägar fick höra att den gamla bokhandeln skulle säljas, gick de samman och köpte den.

– Vi var alla lite trötta på de jobb vi hade så det blev så. Jag och min syster tog hand om bokdelen medan våra män var mer inne på kontorsmaterial, berättar hon vidare.

Sedan dess har systern och hennes man flyttat till Australien. Idag är det Lisbeth och Bengt som äger och driver butiken själva.

– Den stora fördelen med att driva en bokhandel på en mindre ort är att man kan göra det mysigt, så som man själv vill ha det för att skapa trivsel. Eftersom huset är så gammalt att inga standardmått passar hittade vi en lokal snickerifirma som byggde upp inredningen på plats. På den tiden var det inne med glas och metall men vi ville ha något mer tidlöst och valde trä till hyllorna och disken, berättar Lisbeth.

De är en del av Ugglan bok- och pappershandlare men bestämmer mycket av vad som ska erbjudas i butiken själva.

– Även om bokinköpsgruppen från Ugglan sköter urvalet av böcker så kan vi alltid köpa in precis vad vi själva vill, poängterar Lisbeth. Men för att överleva så måste vi ha många små inkomstkällor. Därför säljer vi även kontorsmaterial, pussel, sällskapsspel och tillhandahåller Svenska spel. Bland böcker är det mest barn- och fackböcker som går bra, även om kunderna säger att bokrean i år var riktigt bra här. De stora matvaruhusen och näthandeln konkurrerar med för låga priser på bästsäljarna för att det ska fungera.

Det är inte helt okomplicerat för de mindre handlarna när de stora jättarna kan dumpa priserna, något Lisbeth och Bengt känner av.

– De säljer böcker på pall, vi kan inte matcha de priserna, säger Lisbeth och en liten bekymmersrynka träder fram i pannan.

Hon tänker att det ansvaret för att i längden göra något åt förhållandet i säljstatistiken ligger hos förlagen själva:

– Det är ett väldigt kortsiktigt tänkande att hantera bokmarknaden som det görs idag. Förlagen vinner tillfälligt på det och det är en snabb peng för dem att kunna sälja många böcker billigt i varuhusen. Men i längden tar det död på den breda bokhandeln som kan erbjuda så mycket mer än bara topplistan. Och om det händer står förlagen där och kan bara få ut en liten del av alla böcker som finns. Stormarknaderna är ju bara intresserade av det smala urvalet som säljer bra.

Till skillnad från hos de stora grossisterna handlar mest lokala kunder på Gemet. Varje dag kommer välkända ansikten in. Ibland i fler ärenden än för att bara handla.

– Man har lärt känna många människor här, ler Lisbeth. Jag känner igen de flesta som kommer in. Det är så det blir i en lite mindre butik, man lär känna kunderna på ett helt annat vis. De pratar om sina problem och bekymmer – antingen om man vill eller ej ibland, tillägger hon med ett skratt.

– Men det gör att man känner sig betydelsefull, det är en stor social bit och jag värnar mycket om den. Det är så många livsöden som berättats över denna disken att man skulle kunna skriva en bok om dem.

Sitt eget läsande håller Lisbeth liv i dagligen, av lunchens timma är 20 minuter varje dag vigda åt att läsa. Hon läser föredrar inbundet framför pocket, faktiskt så mycket att hon hellre slänger ur en del annan packning ur väskan för att få plats med de tunga böckerna på en resa.

– Jag önskar att jag kunde sitta en hel dag varje vecka och läsa men det hinner jag inte så istället slänger jag mig ner med en bok så fort tillfälle ges. Är det en bra bok försöker jag läsa mycket på helgerna. Vi får läsexemplar skickade till oss, det är toppen. Det är alltid mycket lättare att rekommendera en bok man läst till en kund, den säljer sig nästan själv, säger hon.

Ibland när en kund tar upp en aldrig tidigare öppnad bok och böjer upp den så det knakar i ryggen tänker jag ta nätt, ta nätt.

Och det är det heliga knäppet i bokryggen när den vänder sina färdigtryckta blad mot ljuset för första gången som är det allra mest heliga.

– Ibland när en kund tar upp en aldrig tidigare öppnad bok och böjer upp den så det knakar i ryggen tänker jag ta nätt, ta nätt. När vi får in böcker jag blir nyfiken på, men inte ska läsa öppnar jag dem försiktigt så där en fem, sex centimeter, säger Lisbeth innan hon avslutar: Det är något särskilt med motståndet i boken som bevisar att den aldrig blivit uppslagen förr.

Foto: Sarah Perfekt