Föreställningar och fakta om barns och ungdomars läsning

Sitter barn och ungdomar bara framför datorskärmarna, eller finns det hopp för läsningen hos dagens barn och ungdomar? Nielsens rapport om bokbranschen har svaren.

Nielsen, som specialiserar sig på studier av konsumenter för att hitta trender och beteenden, presenterade nyligen en undersökning om bokbranschen med fokus på barn och ungdomar. Studien har genomförts under en fyraårsperiod och målet har varit att hitta mönster i hur barn och ungdomar konsumerar media, specifikt böcker, i en tid av stora teknologiska förändringar och utvecklingar.

Många diskuterar hotet från den digitala tekniken och att den inte bara riskerar ta död på de fysiska böckerna utan framför allt att det blir en större konkurrens till läsningen överlag. Mer tid läggs på andra aktiviteter. Hur många gånger hör man inte i folkmun att dagens ungdomar bara sitter framför en skärm och spelar spel eller använder sociala medier. Nielsens rapport sätter dock en del av dessa fördomar på ända.

Bokmarknaden för barn har vuxit 44 procent under de senaste tio åren, medan samma siffror för vuxna har minskat stadigt sedan 2008. Under 2014 har barn och ungdomar läst rekordmycket. Försäljningen av barnböcker har ökat över alla kategorier. 67 procent av tonåringarna säger att de läser för nöjes skull, och 50 procent av dem säger att de föredrar fysiska böcker framför e-böcker. Barn är dessutom den största drivande kraften bakom bokköp genom att de påverkar både sina föräldrars och vänners val. Även i Sverige har barnböcker gått bra på sistone. Kikar vi på listan över utlåningsstatistiken under 2013 ser vi att det är idel barnboksförfattare som ligger i topp, och som har mest positiv utveckling.

Läsning är fortfarande den främsta fritidsaktiviteten hos barn mellan två och tio år gamla. Det är vid elva till tretton års ålder som intresset minskar och intresset för tv och spel går förbi. Mellan fjorton och sjutton tappar läsningen ännu mer mark hos barnen då sociala medier och annan underhållning tränger sig förbi.

2014 har emellertid varit ett bra år när det gäller litteratur för ungdomar. Mycket tack vare flera tunga serie-succéer från de senaste åren. Här nämns vägvisare som Harry Potter och Twilight, och dagens stora succé Hunger Games samt Veronica Roths Divergent.

Men visst är det även så att dagens ungdomar lägger mycket tid på andra aktiviteter än läsning. Undersökningen visar att barnen endast läser under fem procent av sin fritid. Det förklaras till viss del av att de läser mycket i skolan och att de behöver en paus från detta på sin fritid. Emellertid säger tonåringarna även att internet tar mycket kraft och energi, och att de ibland känner ett behov av att koppla ner och göra något annat. Det kan vara en av förklaringarna till att så många föredrar fysiska böcker trots att de har tillgång till och kunskap om digitala alternativ.

Tanken att barn bara sitter och slöar framför datorn är mest en myt som grundar sig i en rädsla för det nya. Exempel på tidigare sådana myter är förutspåelsen att telefonens intåg skulle göra att människor slutade prata med varandra ansikte mot ansikte. Mycket forskning visar tvärtemot att barn faktiskt ökar kontakten med sina sociala nätverk även fysiskt tack vare den nya tekniken. De sociala banden stärks via sociala medier. Ingen studie visar att de samspel barn har med varandra online minskar social kontakt i verkligheten.

Nielsens studie visar tydligt på det som vi bland annat tagit upp i flera tidigare artiklar här på boktugg.se. En av de tuffaste nötterna att knäcka i bokbranschen just nu är kanske inte att ställa olika sätt att läsa mot varandra, utan snarare att först och främst att se till att människor fortsätter läsa i samma utsträckning som tidigare. Eller kanske ännu hellre att läsa mer, med tanke på att läsningen idag är mer lättillgänglig än någonsin.

Världen är snabbföränderlig, och bokbranschen måste ligga före i förståelsen av marknadens förändringar genom att följa konsumenternas beteende. Vem handlar, hur och varför? Sättet som folk konsumerar böcker på har utvecklats, och därför måste även förläggares och bokhandlares strategier utvecklas. Av siffrorna ovan kan vi utläsa att en av nyckelutmaningarna är att få ungdomar att läsa mer, eller kanske snarare att se till att de inte slutar läsa när de går in i tonåren.

De sviktande lässiffrorna verkar ju starta vid tolv års ålder för att inte hämta sig igen. Hur kan man använda ungdomars nya sociala medier för att marknadsföra? En ungdomspanel som diskuterade frågan menar själva att det finns flera sätt. Visa bilder på omslag på instagram och Tumblr, sprid bok-trailers via Youtube och gör reklam på Facebook. Vad säger ni? Hur ska förlagen se till att vinna kampen mot övriga fritidssysselsättningar? Hur får de barn och ungdomar att fortsätta läsa och hålla intresset levande även när de blir vuxna?

För att läsa mer om undersökningen, och djupdyka ytterligare i siffror och statistik: klicka här och här!

Foto: David D, flickr.com