Cowboychefen

Visa lite spelglädje för helvete! Uppföljaren till succéboken Cowboysäljaren. "Det här är en annorlunda bok om ledarskap; en bok om att fatta beslut, hoppa upp på hästryggen och inte svåra till det för sig själv och andra. Så att alla får mer gjort. Det handlar om ett ledarskap utan värdebredd och fiberrika möten. Ett ledarskap på riktigt. Och precis som förra gången, kommer vi att krydda det hela med ett gäng riktiga historier ur verkligheten." En chefsmonolog Detta är ett smakprov tagen ur en chefs huvud inför ett morgonmöte. Känner du igen dig – boken är för dig! Så var det måndag morgon igen. Vad fort helgen gick. Måndagsmöte igen. Vems idé var det här? Det kanske var min, ett bra avstamp på veckan, just det. Och så skulle det inte inkräkta på arbetsveckan... Så var det. Först på kontoret. Såja, där gick larmet, var har vi numret till Securitate? Här är det. Ja, det var jag. Ja, jag har dragit igång larmet. Lösenordet, vänta lite, lösenordet är ”Fruktstund”. Ja, jag vet. Tack, vi hörs. Eller, det hoppas jag att vi inte gör. Nu ska vi se, var är bildkanonen? Utlånad? Jaha, då får vi väl ta den gamla, då. Så där ja, men nog måste man väl kunna göra bilden större? Det var bättre, men vad sned bilden är. Om du trycker där då? Nej, det blev ännu värre, låt den var så där, det funkar. Var har jag säljstatistiken för förra veckan? Här är den, men vad ... det här kan ju inte stämma, det fattas ju siffror. Nåja, vi får gå igenom den som den ser ut. Hur svårt kan det vara? Är kaffet klart? Bra. Men ingen mjölk? MEN SPRING OCH KÖP DÅ! Men var är alla? Men, titta här, ett SMS. Vad nu då, är Otto försenad? Vi börjar ändå ... sådär, det här är ju bra. Klockan är kvart över och vi är redan igång! Vad var det bästa som hände förra veckan? Allvarligt? Det bästa? Men kom igen nu! Bättre än ett möte och en offert kan ni väl? Jaha, här har vi pinnstatistiken. Ungefär som veckan innan, ser det ut som. Varför har vi inte fler möten? Varför bokar vi mycket fler möten än vi genomför? Jo, jag vet, men det var likadant veckan innan. Om vi hela tiden bokar fler möten än vi går på, så försvinner det ju möten nånstans. Var är de? Det märkliga är ju att ingen har nåt att säga. Har jag fel? Ingen har ju några åsikter eller är det bara jag som är orolig? Vi måste bli bättre på att följa upp det vi gör, måste JAG säga till att de ska dokumentera? Borde inte det vara självklart? Hej, Otto, nej det är okej, Sätt dig ner bara. Jamen, ta kaffe då, så vi kan fortsätta. Är det slut? Men, snälla, kan nån gå och sätta på mer? Tack! Man borde ju kunna få några vettiga förslag, kan man tycka. Men, det är mest bortförklaringar, tycker jag. Hur är det man säger... För den late är marken alltid frusen? HUR ska vi göra. vi vet vad det är vi ska göra, men hur? Ingen har några vassa förslag, man kunde ju hoppas att nån kunde ifrågasätta det jag säger, för att det ska bli bra. SOVER hon där borta? Ja, jag vet att det är tidigt, men nån måtta får det väl ändå vara? Nu har försäljningschefen tappat tråden, han sitter och mailar. HALLÅ. Här kommer mer kaffe. Det är nog snarare affe de skulle behöva? Hälften av styrkan har ju inte börjat med konsonanter vid den här tiden på dygnet. Vi kanske skulle lägga de här mötena senare, trots allt? Men den där bilden är ju upp och ner! Inte konstigt att de inte får ihop siffrorna. Jamen, det är ju en STRÅLANDE idé! Vi ska ha två talande raggsockor i vår reklamfilm! Äntligen! Jamen, skriv en A4 som beskriver projektet. Vad då, hur då? Vi har ju gått igenom det här. Planera, genomföra, följa upp. Inte hört talas om? Vi tar om det igen ... jag upprepar mig. Aktivitetslistan då? Nähä, det var inte gjort, men skulle inte det ha varit fixat för två veckor sen? Jag tycker jag känner igen den här listan... Är det inte SAMMA lista vi hade förra ... jaja... Nåväl, vad händer den här veckan? Tja, ungefär som den här veckan, verkar det. Jag ser fram emot fredagsölen.