Nya tag i skolan

Författaren har länge varit verksam som lärare och lärarutbildare och har under årens lopp gett ut en rad böcker och skrifter där han pläderar för en karaftigt ökad användning av den verbala kommunikationen som en effektiv väg till kunskap och personlig utveckling. Bland dessa skrifter kan nämnas Tala Leva Lära - om språk, kommunikation och arbetsformer i undervisningen (Liber 1977), Språkutveckling - vägen till kunskap (Studentlitteratur 1985) Språkvägen till NO (Studentlitteratur 1986), Rätt att tala (Förlaget Futurum 1991) samt Nya tag i skolan (Förlaget Futurum 1992). I samtliga dessa skrifter hävdar han - och visar med pedagogiska modeller - vikten av att eleverna kommunicerar aktivt kring det stoff de arbetar med både i syfte att utveckla språket och att främja inlärningen och den personliga utvecklingen. Han betonar särskilt kunskapens positiva betydelse för elevens personliga utveckling och sociala frigörelse. Nya tag i skolan handlar också om denna ”tvåvägs” kunskapsinriktade pedagogik byggd på systematiskt genomförd språklig kommunikation i undervisningen. Författaren ser varje undervisningsämne eller intresseområde som en fruktbar grogrund för elevernas språkliga och sociala utveckling. Han ger också en rad exempel på lämpliga försöksmodeller som prövats i olika sammanhang och som kan vidareutvecklas av lärarna/läsarna i deras egen undervisning. En av dessa modeller gällde "Språkträning enligt elevers intresseprofil" och genomfördes under ett läsår i två åttondeklasser med deltagande av samtliga lärare i dessa klasser. Syftet var att se hur lärarna i de olika undervisningsämnena kunde aktivera eleverna språkligt (tala, läsa, skriva) i ämnen som de var särskilt intresserade av. Tanken var att elever som kände sig hämmade av det traditionella "torrsimmet" i ämnet svenska skulle bli stimulerade av att få träna språkfärdighe-terna "funktionellt" i andra och i deras tycke mer stimulerande undervisningsämnen. (Jfr Bratt. B. Rapport nr 10 1976, FoD-skolan , Lärarhögskolan i Linköping). Den ämnesövergripande inriktningen i denna pedagogik framhävs också i skrifter som "Ämnesanknuten svenska. Ett studiematerial om begreppsinlärning och stoffanknuten språklig träning" (Fortbildningsavdelningen i Linköping. Dokumentationsserie SV. Nr 54, 1982) och "Språket, vår mentala tumme", (Nämnaren nr 1 1983/84 - tillsammans med Jan Wyndhamn) Också röst- och talvård får berättigat stort utrymme i författrens böcker, så även i Nya tag i skolan. I det sammanhanget ger han också högläsning med parövningar och dramatiserande inslag stort utrymme. Se t.ex den s.k. "Impulsmetoden", första gången publicerad i Svenskläraren nr 3 1970.