Hemma i Drohobycz

Den polsk-judiske författaren och konstnären Bruno Schulz mötte döden i en så kallad vild aktion som de tyska nazisterna genomförde i hans hemstad Drohobycz i november 1942. Jämförd med Franz Kafka och vän med Witold Gombrowicz framstår den oftast sjuklige och klene Bruno Schulz idag som en av den polska modernismens främsta företrädare. De senaste åren har den försynte teckningsläraren vid gymnasiet i Drohobycz rönt en vida uppskattning för sina egenartade groteskerier och framstår som en av de stora avantgardisterna i den polska mellankrigskulturen, känd för sin halsbrytande prosa, de språkliga kullerbyttorna och sin ofta surrealistiska konst. Mest kända är de till synes absurda historierna om livet i den galiziska provinsen innan Förintelsen drog genom landet i böcker som Kanelbutikerna (1934) och Sanatoriet Timglaset (1937). Drabbad av antisemitiska trakasserier kom Bruno Schulz även efter sin död att berövas sitt judiska ursprung, där han beskrivs i första hand som en existentiell författare och konstnär som gestaltar universella arketypiska erfarenheter i mänsklighetens mytologiska urhistoria. I romanen Hemma i Drohobycz låter Tom Sandqvist Bruno Schulz själv komma till tals och lägga sig i polemiken om sitt eftermäle. Det visar sig att Schulz står i ett intimt förhållande till den östjudiska jiddischkulturen. Han öser ur den judiska kulturskatten sådan den hade vuxit fram i de judiska småstäderna i det så kallade bosättningsområdet från Östersjön till Svarta havet. Inte minst kabbalans mystik berörde honom djupt.

"Sandqvist får Schulz och hans tid att leva upp med ett uttrycksfullt bildspråk ...  Sandqvists ingående beskrivning av Schulz förhållande till kulturlivet, framför allt den polska futurismen, kontextualiserar författaren på ett betagande, freskliknande sätt... Hans buktaleri är medryckande och stilen så varierande och färgsprakande att det känns som om Schulz själv talade." Bo Pettersson, Hufvudstadsbladet

Som skönlitterär författare har Tom Sandqvist gett ut bland andra romanerna Romanen om örfilen (2015) och Efterlämnad egendom (2017) och Hertha Hesselson (2020). Förutom att han har gett ut flera konstvetenskapliga studier fokuserade på den centraloch östeuropeiska modernismen och den östjudiska kulturen har han även uppmärksammats för den fiktiva berättelsen Titta, en krokodil (2019) om förhållandet mellan Anton Tjechov och landskapsmålaren Isaak Levitan. Tom Sandqvist har prisbelönats av bland andra Svenska Akademien, Svenska Litteratursällskapet och Finlands Svenska Television (romanpriset). År 2019 erhöll han Längmanska Kulturfondens stora kulturpris.