Hus och hem
Författare | |
---|---|
Medverkande | |
Förlag | Lindelöws bokförlag |
Genre | Utländska berättare |
Format | Inbunden |
Språk | Svenska |
Antal sidor | 250 |
Vikt | 460 gr |
Utgiven | 2008-11-06 |
SAB | Hce |
ISBN | 9789185379187 |
Helle Helle sätter verkligheten och vardagen på spel. Hon slog igenom med Rödby-Puttgarden. I Hus och hem möter vi unga människor, några har familj, andra ännu inte. Allt utspelar sig i en småstad.
Huvudpersonerna Anne och Anders försöker skaffa barn. De flyttar till ett hus i ett samhälle söder om Köpenhamn, längs kusten. Det är där Anne har växt upp. Nu är hon tillbaka och Anders börjar pendlar till sit arbete i Köpenhamn. För att Anne ska kunna gå vidare i livet måste hon återvända till denna hembygd, till ungdomens vänner Charlotte och Anita, till minnet av föräldrarna och alla andra, till allt det som varit.
Recensioner:
"Hus och hem är inget mindrre än ett mästerverk i konsten att berätta allt utan att säga ett ord för mycdket." Anne Ralf Hållbus, Fönstret
"Ingen förenar som hon realism och minimalism. Varje författarutbildning med psykologi och språklig sparsamhet på schemat hade kunnat anställa henne som gästprofessor. ... Detta är de subtila åtbördernas roman. En prosakonst i klass med Marcel Prousts, mot en doftfond av fläskstek, svett och öl. ... Hon är ett fenomen, eller snarare unikum." Jan Karlsson, Sundsvalls Tidning
"Tillståndet hos hennes romankaraktärer läses mellan raderna. Vardagens banaliteter blir rafflande dramatiska. Få kan som Helle Helle måla grådasket med sådan färgrik palett. Det novellistiska anslaget borgar för en bred läsekrets. En bok att läsa på spårvagnen eller lunchrasten." Catrin Villaume Fägerstrand, Norrköpings Tidningar
Det tas upp jämförelser med Marcel Proust, när recensionerna av Hus och hem börjar komma, men först P1:s Kulturnytt: "Helle Helle. Extremt behaglig att läsa. Avstressande och intelligent. Inga onödiga ord, ingen övertydlighet, och en intrig som även den mest pressade kan komma ihåg. Det handlar om mat, hus och kärlek - med hur mycket undertext som helst.
Och Marie Lundström i radions P1 igen: "Helle Helle låter oss färdas ner i vår egen svala källare, ner till våra egna besvikelser och vår egen lyckoskräck. Författaren bygger trappan, men stegen tar vi själva."